Lanterne Rouge

Velo #004

2012-02-17T07:00:00.000+01:00

FIXATION Official Trailer from Alex Trudeau Viriato on Vimeo.

Velo #003

2012-02-16T07:00:00.000+01:00

fixed city | TRAILER from e r t z u i ° film on Vimeo.

Velo #002

2012-02-15T07:00:00.001+01:00

"Fixies" är nästan lite som att shoppa på IKEA - man bygger dem många gånger själv...

Ostre koło / fixed gear from VELOUR on Vimeo.

Velo #001

2012-02-14T07:00:00.000+01:00

Det kommer att bli en del cykelfilm framöver som kontrast till allt käk. Jag tar sånt jag hittar och tycker är inspirerande på något sätt. Det blir självklart mycket fastnav/velodramcykel (dvs "fixed gear") - cyklar utan växlar, utan frihjul och oftast utan bromsar där du aldrig kan sluta trampa - en speciell cykel med en speciell upplevelse.

Först ut är en rulle från Seoul...

Direction VIDEO from VM PROJECT on Vimeo.

Women's Health Study

2012-02-11T12:53:00.000+01:00

LCHF:are (t.ex Eenfeldt, m.fl) citerar gärna Women's Health Initiative (WHI) för att hävda att lågfettkost inte är bättre än annan kost. Det är förstås bara ett problem med WHI - de åt inte varken lågfett-, högkolhydrat- eller lågproteinkost.

Interventionsgruppen (dvs den grupp man behandlade) åt 28.8 E% fett, 17.7 E% protein och 53.9 E% kolhydrater. Kontrollgruppen åt 37 E% fett, 17.1 E% protein och 45.9 E% kolhydrater. Förändringen är dock liten nog att interventionsgruppen gav icke-signifikanta förbättringar jämte kontrollgruppen - det är något LCHF:arna inte berättar om...

Trends toward greater reductions in CHD risk were observed in those with lower intakes of saturated fat or trans fat or higher intakes of vegetables/fruits. [ref]

Interventionsgruppen åt hela astronomiska 2,5 gram mer fibrer per dag än kontrollgruppen (dvs båda grupperna hade ett mesigt lågt intag av riktig kolhydratmat - lågfettgruppen hade ju ersatt en del av det med mer protein). Lågfettgruppen ökade sitt proteinintag från 16.5 E% per dag till 17.7 E% (fel väg enligt mig och Campbell, Esselstyn, McDougall, Bernard, m.fl - inte minst Douglas Graham - skulle hålla med).

Alltså, antingen äter man mer frukt och grönt (och ökar på fiberintaget till respektabel nivå) eller också klipper man fettet på riktigt - varför inte både och? Mycket riktigt drar man också slutsatsen att interventionen inte var "fokuserad nog" för att se större förändringar - dvs "moderation" och "lagomhet" går inte hem hälsomässigt, man måste göra betydligt djärvare förändringar (se Esselstyn och Ornish för exempel hur sådan kost ser ut, eller här - ja, Ornish hade mått och sett betydligt bättre ut om han åt som T Colin Campbell, Caldwell Esselstyn eller Doug Graham istället, men hans rekommendationer är iaf djärva nog att ge resultat).

Slutsatsen i en av studierna i WHI säger bara att skillnaden inte var signifikant, den var dock icke-signifikant, dvs man såg en pytteliten skillnad i hjärtkärlsjukdomsrisk om man jämförde grupperna - men med 17.7 E% protein och 28.8 E% fett kommer man inte långt. Jämför det med det folkslag med bäst hjärtkärlhälsa genom historien som äter/åt 85 E% kolhydrater, 9 E% protein och 6 E% fett [ref] - det är lågfett och normalt proteinintag (till skillnad från WHI). Små förändringar, små resultat...

Over a mean of 8.1 years, a dietary intervention that reduced total fat intake and increased intakes of vegetables, fruits, and grains did not significantly reduce the risk of CHD, stroke, or CVD in postmenopausal women and achieved only modest effects on CVD risk factors, suggesting that more focused diet and lifestyle interventions may be needed to improve risk factors and reduce CVD risk. [ref]

Stora förändringar, stora resultat...

Vego-LCHF?

2012-02-06T19:09:00.000+01:00

Ganska kaxig video...

...med en ganska kaxig lösning, dvs om man vill käka LCHF...

Av någon anledning känner vi igen detta från The China Study, eller hur? Kan det vara så enkelt att makronutrientfördelningen spelar mindre roll och istället - som Campbell fortsätter att hävda - att källan till makronutrienterna spelar större roll?

Frukthumor

2012-02-02T21:45:00.000+01:00

Victoria Arnstein (Michael Arnstein's fru) drar fruktiga vitsar...

Tips från coachen

2012-01-29T22:05:00.000+01:00

Harley "Durianrider" Johnstone berättar sin story, vad han kommit fram till efter 10 år som vegan och vad han rekommenderar. Inte riktigt över toppen som många av hans andra filmer, faktiskt riktigt bra.

Insulinhypotesen

2012-01-29T09:00:00.002+01:00

Gary Taubes och alla(?) andra LCHF:are menar att insulin, orsakade av kolhydratintag framför allt (inte av protein konstigt nog - som ger högre insulinsvar än glukos) leder till fettinlagring.

Stephan Guyenet har upprepande gånger dissikerat denna hypotes och - likt andra mer uppdaterade forskare - menar han att insulin faktiskt kan hämma aptiten. Nu har han kommit med ett sådant inlägg till [ref].

Stephan har många bra idéer, t.ex att mat med maximerad tillfredsställelsefaktor är den egentliga orsaken bakom okontrollerad/spontan viktuppgång. Han har dock en suspekt idé med dålig vetenskaplig förankring som han delar med lågkolhydratare som William Davis, dvs att vete per se skulle vara bl.a fettinlagrande. Men det tillhör ett framtida projekt.

I hans nya inlägg diskuterar han studier där man tutat in mer fysiologiska doser av insulin som inte leder till hypoglykemi. Hypoglykemi (lågt blodsocker) gör att råttor äter mer. Fenomenet inträffat inte om man är frisk och äter någorlunda rätt utan inträffar bara hos typ-1 diabetiker som tutar in för mycket insulin - dvs insulinhöjning via kost har inget med saken att göra.

Stephan skriver och jag markerar det väsentliga...

In the first study, published in 1980 by Dr. Dennis A. Vanderweele and colleagues, rats were implanted with mini-pumps delivering insulin at a steady rate throughout the day and night for 7 days (4). They tested four different doses: 0, 1, 2 and 6 units per day, and measured food intake and body weight. This is a model of chronically elevated insulin reminiscent of what is seen in insulin-resistant people.

They found that all doses of insulin reduced body weight gain, but only the 2 unit dose was statistically significant. They speculated that the 6 unit dose was less effective at reducing weight gain because it was sufficiently high to cause hypoglycemia (low blood sugar), which is a potent trigger for food intake. Total food intake was suppressed at all doses by insulin as well, but this was apparently not due to illness. The authors conclude:
1) insulin limits meal size when blood levels are modestly elevated for prolonged periods of time in the rat, 2) this decrease in meal size is not compensated for by an increase in meal frequency and, hence, total daily food ingestion and body weight gain are reduced, and 3) this effect appears to be a heightening of satiety rather than an induction of illness. [ref]

Stephan diskuterar andra studier med motsatt effekt och vad skillnaden mellan studierna ovan är...

It is worthwhile to note that there are also studies showing that daily injections of long-acting insulin lead to body fat gain in rodents over time (6a, 6b, 6c). However, these studies used high doses of insulin that resulted in hypoglycemia, which as I mentioned above is a potent trigger for food intake and causes a major hormonal response (the "counter-regulatory response"). That's the unique thing about the studies discussed above-- they investigated the impact of insulin signaling on body fatness without involving hypoglycemia, a situation that is more akin to what is observed in people with elevated fasting insulin due to insulin resistance. [ref]

I inlägget tar Guyenet upp en medicin vid namn Cpd2 som simulerar insulin och fungerar på samma sätt, dvs motverkar viktuppgång vid typisk fettbildande kost för råttor (högfett). Stephan's slutsats är...

We now know that food intake is regulated by a complex 'symphony' of signals originating from the brain, fat tissue, the gastrointestinal tract and the pancreas, and insulin seems to play little or no role in this process on a meal-to-meal basis (14). In the long term, it may constrain food intake and body fat mass due to its actions in the brain, in a manner similar to leptin (although less potently).

We need a better hypothesis to explain why low-carbohydrate diets cause fat loss in many obese people, and we definitely need a better hypothesis to explain why obesity arises in the first place. An alternative hypothesis, that insulin opposes fat gain through its action in the brain, is plausible and has received support from a variety of lines of evidence. Insulin resistance in the brain, leading to reduced insulin signaling in neurons, has been documented in animal models of obesity, and likely contributes to fat accumulation. Therefore, the 'insulin hypothesis of obesity' that makes sense is that a reduced insulin (and particularly leptin) signal in the brain contributes to fat gain. [ref]

Weston A Price: Ät vete, vete och vete

2012-01-28T21:04:00.000+01:00

Jag hade ingen aning, men det är tur att vi har Durianrider som reder ut begreppen... :-)

LCHF:are som Sean Croxton snackar gärna om Weston A Price [ref], men tydligen har de inte riktigt fattat att Mr Price kostfilosofi är raka motsatsen, dvs lågfett/högkolhydrat, t.o.m lågprotein.

I have long believed that in order to be healthy and happy, we must do as healthy and happy people do. Weston Price found that the native people he studied and lived with consumed ten times more fat-soluble vitamins and four times more minerals than we consume. These primitive people had no need for jails or mental institutions. Similar to Stefansson, Price consistently found that with adequate fats and nutrients came not only superior health, but also a pleasing, cheerful disposition. [ref]

OK, bortsett från att vissa "vildar" kallades just vildar pga att de trädde upp sina fienders ögon och öron på halsband, spetsade dem och t.o.m åt upp dem (de behövde ju inte mentalsjukhus för knäppgökar) så hur gjorde då Price's "healthy and happy people"? Sean måste ju hålla med om att vete är ganska bra eller?

These are but a few of the nutrients that were abundant in the primitive’s diet and which are certainly lacking in our low-fat, high-carb fare. [ref]

Huh?

"Cheerful" är fel ord, Sean. Rätt ord ska vara "cherry-picking"... möjligtvis följt av antingen oförmåga att förstå eller ren och skär lögn.

Olaglig LCHF-forskning

2012-01-24T19:48:00.001+01:00

För en tid sen var jag intresserad av att göra amatör-forskning (vad som händer vid vildmarksöverlevnad hos olika personer med olika kost). Jag tog reda på detaljerna och upptäckte att sen 2004 (samt 2008) är det rent ut sagt olagligt att bedriva forskning på människor som innebär provtagning eller ens statistisk analys av provtagningsresultat utan att bli godkänd av etiska prövningsnämnden [ref]. Jag kontaktade också denna nämnd och frågade hur mina chanser såg ut för att få bli godkänd; svaret var mycket väntat nej. Det gick därmed inte att leka forskare så jag la givetvis ner projektet då alternativet var att bryta mot lagen.

Roligt nog finns det professorer där ute som också frågat etiska nämnden och fått nej (av betydligt värre skäl än mina), men skiter i lagen och forskar ändå. Det handlar om professor Öckermans LCHF-forskning där försökspersonerna får betala för att känna sig priviligerade att få vara med i studien. Snacka om skojeri. Läs mer här [ref]. Mats Reimer - en skeptier med båda fötterna på jorden - skriver så här...

Nu får man ju inte bedriva forskning hur som helst, man måste ha etiskt tillstånd vare sig det handlar om forskning på djur eller på människor. Och jag vet att det inte i Sverige är normalt att patienter måste betala för att vara med i forskningsprojekt, tvärtom kan det vara aktuellt att betala dem för resor och förlorad arbetsinkomst.

Jag skrev till den regionala forskningsetiska kommittén och frågade om Öckerman sökt tillstånd för detta forskningsprojekt. Det visar sig att han faktiskt hade ansökt om tillstånd, men fått avslag. Trots detta verkar det som om han valt att genomföra projektet utan nödvändigt tillstånd att bedriva forskning.

I sitt beslut om avslag skrev kommittén bland annat att ”Nämnden finner studien bristfällig i ett flertal avseenden. För att kunna delta i studien skall patienten erlägga en sammanlagd avgift på 15.200:-. Nämnden anser att deltagande i en studie inte skall vara förenad med några utgifter för patienten. … Patientinformationen är ofullständig och följer inte alls den mall som rekommenderas av nämnden … Det saknas samtyckesformulär.” [ref]

Wow! Snacka om kapitalfel. Denna killen ska få inneha titeln professor och vet inte ens hur man lägger upp metodbeskrivningen för att få en studie godkänd. Jag kunde med lätthet läsa mig till hur en ansökan skall se ut på etiska prövningsnämndens hemsida. Att en professor inte klarar av detta är lite roligt - men 15 000 spänn ska han ha av varje patient via sin egen klinik minsann. Snacka om kvacksalveri över taket.

Jag kan förstå att vanligt folk inte fattar att studien är en marknadsföringskampanj för Öckermans business, det är ett ganska smart drag. Man försöker locka folk med att de ställer upp för en god sak (forskning) samtidigt som de "får" behandling. Öckerman skriver upp patienterna under en längre tid och får återkommande (betalande) kunder - bra idé helt klart marknadsförare emellan. Problemet är bara att det är olagligt - som så många bra, men mindre geniala marknadsföringskampanjer (en genial marknadsföringskampanj är laglig annars riskerar man badwill helt enkelt).

Vad Annika Dahlqvist har att säga om saken vet ni förstås redan - hon tycker Öckermans metoder är A-OK [ref] (wow, va konstigt).

Mer bröd åt moi :-)

2012-01-23T19:00:00.002+01:00

Industrial bread sales in Sweden, Denmark and Finland will decline in the next five years as a result of a low-carb trend and changing consumer habits, according to an analyst from Euromonitor. [ref]

Mer bröd åt mig, fast Brödinstitutet skriver följande i ett inlägg ...

Bara 3 procent av svenskarna anser att det är bra för hälsan att äta mycket fett visar en undersökning som Livsmedelsverket gjort. Studien visar att det är en missuppfattning att många svenskar skulle anammat högfettsdieterna som tex Lågkolhydrat- och högfettsdieter, så kallade LCHF-dieter.
[...]
38 procent tror att det i första hand är bra att minska mängden aninaliskt fett, från till exempel smör och charkuterier, och 18 procent att man i första hand bör minska mängden fett oavsett typ av fett. Bland de yngre är det ännu fler, 47 procent, som tror att det är hälsosamt att minska på det animaliska fettet. [ref]

Wow! Jag skulle ju faktiskt kunna hävda att min blogg gör skillnad bland de yngre (not). ;-)
Men, LCHF är ett svenskt fenomen. Någon "lågfettveganrörelse" finns inte i Sverige - alla professorer, forskare och läkare är amerikaner (eller annanstans ifrån som vi definitivt inte förstår). Yngre förmågor surfar runt på nätet mer än äldre och finner... Durianrider ;-)

Å andra sidan är det bra att vi börjar äta mindre kalorier (och därmed minska vinsten för livsmedelsindustrin överlag) oavsett metod då det endast är kaloriöverflödet som är den allra största boven. Enda alternativet är att vi förändrar arbetslivet till 100% fysiskt istället för industriellt (och därmed kan käka skitmycket och ändå vara smala). Neal Bernard's patienter minskade (spontant) sitt kaloriintag från uppåt 2700 kcal till 1300 kcal per dag, ungefär samma resultat man ser i LCHF-studierna. Det är ganska tragiskt när vuxna män håller kaloribalans strax under 2000 kcal per dag - då har man varken särskilt stor muskelmassa eller särskilt hög aktivitetsnivå. Kaloriöverflödet är absolut huvudanledningen varför de olika kosterna funkar mot diabetes, högt blodtryck, åderförkalkning, övervikt, etc. Neal Bernard är döden för köttindustrin och Sten Sture Skaldeman är döden för Brödinstitutet... fast jag skulle nog kunna kompensera en bagares förluster för minst 3 LCHF:are iom mitt kaloriintag. Men, blir det värre skulle jag kunna tänka mig att bli sponsrad av Brödinstitutet för att cykla 8 timmar per dag och därmed kunna kompensera för bra många fler LCHF:are. Bara en tanke ;-)

LCHF-debatten och det bättre alternativet

2012-01-22T08:00:00.004+01:00

Det har tydligen varit någon LCHF-debatt i TV som vissa bloggare verkar helt uppspelta över. Jag må vara unik iom att jag inte äger någon TV, inte läser nyhetstidningar eller ser Rapport på SVT Pray och har inte tid för varken såpor eller debattoperor (båda är lika meningsfulla att se på). Jobbar man uppåt 80 timmar i veckan så blir allt sånt oviktigt - endast verkligheten är viktig och det känns jäkligt bra att vara frisk och stark nog att kunna vara del av den. Det är för övrigt den väg jag menar att alla människor ska sträva efter - äta det som gör dig till stålmannen och långsiktigt orkar mer än andra. Ironiskt nog verkar det käket vara samma käk som är bäst ur miljöhänseende - till skillnad från LCHF. Hade jag ätit LCHF hade mitt koldioxidavtryck varit över 250% högre [ref]. Det vi äter bidrar oerhört till växthuseffekten, gissa vilken kost som är bäst för miljön? [ref].

Förr i tiden sa jag nog samma sak om LCHF, men har man inget bättre att jämföra med så blir minsta lilla förbättring ett stort steg framåt även om man fortfarande befinner sig på minus.

Jag var förresten hos tandhygienisten i förrgår. Efter ett år på vegankäk med mycket sirap, muscovado-socker, sylt, vete, linser, potäter, bönor, ärtor, råg, bovete, frukt, melass, en hel del sojaprodukter och grönt té så blev utlåtandet: "mycket bättre". Hon sa t.o.m att det inte var särskilt mycket för henne att göra. Jag borstar tänderna en gång per dag (på kvällen). Egentligen har jag inte tänkt så mycket på tänderna, men borstar alltid som hygienisten lärt mig (tandköttet, speciellt emellan tandkött och tand). Det hjälpte mot mitt tidigare dåliga tandkött, men har aldrig hjälpt mot tandstenen. När besökstiden damp ner i brevlådan började jag fundera över hur tänderna såg ut och tog mig en närmare titt. Jag upptäckte att vegankost tydligen inte ger någon märkbar tandsten; mycket riktigt var det nästan inget som hygienisten behövde slipa bort. Det är *lite* skillnad jämfört med LCHF kan man lugnt säga. Bra kostråd till veganer finner ni på veganhealth.org. Övrig info från samma upphovsmän finns på veganoutreach.org.

Förmodligen är det dumt att kommentera en TV-debatt man inte sett eller ämnar att se. Anledningen bakom inlägget är att nästan samtidigt dök ett inlägg av Matt Metzgar upp som handlar om vad 100-åringar i Korea äter för något [ref].

Eftersom detta är en högkolhydratblogg vet ni redan svaret: 73 E% kolhydrater, 13.5 E% protein, 13.5 E% fett (på ett ungefär). Deras kaloriintag är lågt (1300 kcal), men så är även deras vikt (de är ju över 100 år och går inte upp i BMI med åren som västerlänningar, tvärtom). De äter iaf inte lågkalorikost och medvetet känner sig hungriga - det behövs inte när man äter stor andel kolhydrater. Observera att detta fortfarande är lågfett-ultra jämfört med vad Livsmedelsverket, LCHF:are och andra anser är lågfettkost.

Metzgar drar en tänkvärd kommentar...

Does anyone look at this stuff when they recommend low-carb, high-fat for longevity and health? Here you have a group of centenarians consuming well over 200 grams of carbs per day, along with a fairly low fat intake, and they seem to be doing just fine.
Also, this study is on a group of 54 centenarians, not just an individual case. Is there any kind of comparable study showing a large group of low-carb, high-fat centenarians? Not that I'm aware of. [ref]

Världens längst levande folk äter ännu mindre fett och ännu mer kolhydrater [ref].

Om kolhydrater nu är så onyttiga och animalier så bra som LCHF:arna hävdar, hur kommer det sig då att dessa verkar överleva det mesta? Och hur kommer det sig att veganer - oavsett kostsammansättning - i de flesta studier alltid är friskare än alla andra? [ref]. I några få studier är skillnaden obefintlig, i huvuddelen är det lite positivt för veganerna och i några få är skillnaden extrem jämfört med omnivorer (mer än dubbelt ökad dödlighet om man äter kött +3 gånger i veckan jämfört med vegangruppen t.ex). Kort sagt, vegankost är jäkligt nyttig (så länge man ser till att inte utveckla B12-, kalcium- eller D-vitaminbrist). Sett ur ett hälsoperspektiv och kolesterolperspektiv - om man nu tror på att ett lågt kolesterol och LDL är bra [ref] - så är B12-berikad mat eller kosttillskott inte något argument längre, speciellt inte när 16% av amerikaner som äter 145 kg kött per år per person lider av B12-brist [ref] (dvs köttkonsumtion är ingen garanti att du inte utvecklar B12-brist).

En hypotes varför vegetabiliskt protein är bättre än animaliskt är att det innehåller mindre lysin, mindre metionin, mindre cystein och mer arginin - en kombination som dels ger lägre kolesterol och dels ingen åderförkalkning (förutom att hög andel arginin är bra för bl.a immunförsvaret [ref]). Animaliskt protein höjer kolesterolet och ökar på åderförkalkningen (i tillräcklig mängd); vegetabiliskt protein sänker kolesterolet och lättar på åderförkalkningen. Det är fel att enbart fokusera på huruvida kolesterol är dåligt eller ej - det är bara ett resultat av vad man äter (som är den egentliga boven i dramat). Vegankost rik på sojaprotein och mättat fett (t.ex kokosfett eller palmolja) kommer säkert inte att leda till mina låga kolesterolvärden. Dock, byter man ut sojaproteinet mot något animaliskt protein så har man alltid högre kolesterol (och alltid högre åderförkalkningsrisk). Dock - mindre mättat fett = lägre kolesterol. Byter man sedan ut det animaliska proteinet mot vegetabiliskt (soja, gluten, ärtor, linser, bönor, osv) så sänks kolesterolet ytterligare. Samma kostförändring råkar också vara allra minst åderförkalkande.

In man, too, vegetable protein appears to be less cholesteremic than animal protein. The difference persists even in the face of saturated fat. In seeking a mechanism to explain the differences in atherogenicity, we have hypothesized that a high ratio of lysine to arginine may be important. The lysine/arginine ratio of casein is 2.0 and that of soy protein is 0.90. Addition of enough lysine to a soy protein diet to raise the lysine/arginine ratio to 2.0 also increases the atherogenicity of that diet. [ref]

I en studie från 1958 formulerar man sig ganska intressant och når samma slutsats som man gör i studien citerad ovan rörande protein...

Kwashiorkor [proteinkaloribrist] and atheroscierosis are, in a sense, reciprocal disorders [dvs, åderförkalkning försvinner vid proteinbrist]. In countries where the food supply is good and the nutrients supplied in abundance, the infants do well and the adults do poorly (vis a vis degenerative disease) ; conversely in countries where the food supply is poor and the nutrients marginal or even limiting, the infants do poorly and the adults appear to be less susceptible to vascular and other degenerative diseases.
[...]
All of the available clinical and epidemiologic evidence would suggest that dietary protein, particularly animal protein, as well as fat, plays a role in the control of serum lipid levels in man and may be a significant environmental factor in the development of atherosclerosis. [ref]

Vad studien egentligen säger är att du kan få samma åderskyddande effekt via proteinbrist av animaliskt protein som du kan få med ett normalt proteinintag av vegetabiliskt protein (dvs icke bristfälligt).

Det låter ju jättebra eller hur? Det blir bättre! Att "framställa" vegetabiliskt protein innebär inte att man behöver bete sig som en hänsynslös känslokall icke-människa...

Du blir inte riktigt lika äcklad av att titta på när bonden kör sin skördetröskare över vetefälten. Det blir nog svårt att hitta en person som blir kräkfärdig över hur illa man behandlar potäterna när de skördas. Av någon konstig anledning känns det inte alls när man "dödar" växter. Visst, det är frågan om empati - vi är av kött och blod precis som de djur vi äter är - inte så konstigt att det känns som vårt eget blod rinner i slakthuset.

Inte nog med att vegetabiliskt protein är extremt mycket mer miljövänligt än animaliskt protein och att det är nyttigt för bl.a ådrorna till skillad från animaliskt protein - du slipper känna dåligt samvete av att bidra till den empatilösa våldsfilosofi som filmen Earthlings dokumenterar. Det där med B12 som argument för att vi ska äta kött blir helt plötsligt värdelöst. Ska du äta det som ger dig åderförkalkning bara för att få i dig bristfälligt lite B12? Eller bidra till växthuseffekten när du kan vara en del av framtiden som stoppar den? Eller vara en del av empatilöshet, djurplågeri, tortyr och våld?

Argumenten är för många. Du blir inte sjuk av vegetabiliskt protein till skillnad från animaliskt, du slipper känna skuld för att en och annan slaktare eller uppfödare är helt koko och du sänker ditt koldioxidavtryck avsevärt (som sagt, 62-67 gånger mindre utsläpp per kalori för potatis jämfört med kött). Kort sagt, du är en del av framtiden - varför vänta?

The China Study 2 och hjärtsjukdom sammanfattad av Esselstyn

2012-01-15T09:00:00.000+01:00

LCHF:are kommer att älska det Esselstyn säger om vegetabiliska oljor, dock inte det han listar upp efter oljorna...

Caldwell Esselstyn rekommenderar en kost hög på sädesslag, frukt och grönsaker för att förhindra, stopp och t.o.m bota åderförkalkning, inklusive ischemisk hjärtsjukdom. Det passar väldigt bra in på China Study 2 (när man gör en riktig analys av datan dvs)...

The Food Seduction

2012-01-11T08:00:00.001+01:00

Den ena sidan av storyn gillar LCHF:are, den andra sidan gillar veganer. Tillsammans blir det en bra mix = inget av det.

Neal Bernard pratar om morfin i mjölk och socker som opium...

China Study 2: Sädesslag vs animalier vs nyttiga fetter

2012-01-10T08:00:00.000+01:00

Det snackas mycket om "nyttiga" fetter, dvs vegetabiliska oljor. Om du frågar Caldwell Esselstyn, John McDougall, Jeff Novick, m.fl så finns det inga nyttiga fetter.

Min analysmodell för datan till China Study II passar väldigt bra till flera olika moderna hypoteser; t.ex att högt apolipoprotein B, lågt C-vitamin och lågt alfakaroten är dåligt rörande hjärtsjukdom. Den visar också att måttlig alkoholkonsumtion, högt mineralintag, omega-3, grönt té, mm är bra mot hjärtsjukdom och att dietärt kolesterol (i t.ex ägg) inte påverkar alls (samma sak gäller kolesterolvärdet i blodet) och att mättat fett egentligen inte är så farligt. Men, allt detta är icke-signifikant.

Det som är signifikant är att vete och andra sädesslag, grönsaker och kostfiber är bra för hjärtat medan animaliskt protein och växtfetter är dåligt. Ni har hört detta tidigare från t.ex Caldwell Esselstyn, Dean Ornish, John McDougall och Jeff Novick.

Animaliskt fett (och mättat fett) å andra sidan är inte lika illa, men inget bot för hjärtsjukdom heller precis. Efter att ha testat runt modellen så är min uppfattning att protein är den största boven i dramat. I modellen förhåller sig dock växtprotein ganska neutralt. Det finns givetvis stöd för allt detta i mängder med andra studier, tyvärr är allihop djurförsök och accepteras inte av skeptiker. Epidemiologiska studier antyder att kostfibrer och grönsaker är bra för hjärtat.

Så här förhåller det sig (lägg märke till att vete har den brantaste lutningen av regressionslinjen)...

När man bryter ner animalierna ser det ut så här, men då blir alla beskrivande variabler förutom kostfibrer icke-signifikanta (men man ser ju åt var det lutar)...

China Study II: Sädesslag vs animalier

2012-01-08T22:40:00.001+01:00

När man kompenserar för andra faktorer i China Study så börjar det likna det T Colin Campbell pratar om (gissa vad). Hittills tittar jag enbart på ischemisk hjärtsjukdom (IHDc), dess korrelation med vetekonsumtion och den negativa korrelation med vissa animalier. Dvs, om man tittar på enstaka variabler och enkel korrelationsanalys (dvs ingen-analys) så säger China Study II att ju mer animalier du äter och ju mindre vete du äter ju mindre hjärt-/kärlsjukdom får du. Det är precis raka motsatsen mot vad Campbell, Esselstyn, Ornish, m.fl säger. Om man tittar på detta så verkar det ju som att Campbell ljuger oss rätt upp i ansiktet och hoppas innerligt på att ingen tittar på datan...

Växtprotein och hjärtsjukdom...

I min (och Campbell's) analys av China Study II träder en annan bild fram.

Lekskoleanalys

Denise Minger har misslyckats kapitalt med att kompensera för andra faktorer (så kallade "confounding factors") för att förklara varför vete korrelerar med hjärtsjukdom. I förra inlägget så visade jag att det faktiskt inte är så svårt [ref].

Men, jag var helt fel ute. Jag fattade inte riktigt att flera variabler i datan är sammanslagningar av andra variabler. T.ex får du inte köra en multipel regressionsanalys med både MEAT, REDMEAT och POULTRY. MEAT är både rött kött och kyckling. Kör du både MEAT och REDMEAT introducerar du alltså falsk data i beräkningen i och med att det är sammanslagningar (tar du med MEAT och REDMEAT blir det som POULTRY + REDMEAT*2). Statistiskt får man helt fel resultat. Samma sak gäller om du kör ANIMFOOD och ANIMPROT ihop. I flera av mina analyser blir det till animaliernas nackdel, men i vissa till animaliernas fördel.

Det är svårt att analysera China Study I/II. Datan innehåller 69 totalobservationer och runt 640 mätvärden. Många korrelerar med varandra och förändrar resultatet av en multipel regressionsanalys ordentligt. Flera av dem är ockå sammanslagningar för att förenkla multivariatanalys. Vet man inte vilka man plockar med i sin statistiska modell så riskerar man att introducera dubletter vilket kan påverka resultatet ordentligt (förutom att man jobbar med felaktig data).

Min nya modell går ut på att kompensera bort andra dödsorsaker än IHD. Det finns bara ett mätvärde för IHD och det är för folk mellan 35-69 års ålder och därför måste man kompensera bort alla andra dödsorsaker i alla andra åldrar. Man måste samtidigt kompensera bort andra dödsorsaker i åldersgruppen 35-69 år (som t.ex olyckor, andra kärlsjukdomar, cancer, infektions- och parasitsjukdomar, m.fl). Du måste dö i något om du dör och eftersom vi just tittar på död i en specifik sjukdom måste man kompensera för andra dödsorsaker när variabeln finns där - annars gör man det för lätt för sig och ägnar sig åt lekskoleanalys.

Äter man vete i China Study II dör man inte av:

Drunkning (alla åldrar)
Tuberkulos - lungsot (ej andra former)
Infektionssjukdomar
Snäckfeber och andra parasiter
Undernäring
Stelkramp
Låg födelsevikt
Självmord
Blodsjukdomar
Skelettsjukdomar
Olyckor som ung

Om du äter vete dör du av:

Hjärt-/kärlsjukdom
Stroke
Tuberkulos som inte drabbar lungorna
Ryggmärgsbråck (dvs nyfödda, ryggmärgsförändringar, neural tube defects)
Trafikolyckor
Nervsjukdomar (t.ex ALS)
Tarmvred eller liknande
Reumatisk feber (bakterie)
Diabetes

Som synes verkar det här vara helt olika människor. Veteätarna dör av västerländska sjukdomar medan de som inte äter vete dör av sådant västerlänningar vaccinerar bort.

För att få reda på om IHD verkligen korrelerar med vetekonsumtion måste vi kompensera bort dessa skillnader - och andra faktorer som rör "västernisering" och industrialism - annars blir det Minger SCAM INC av alltihop. Nu vet jag givetvis att Minger inte försöker lura oss utan att hon helt enkelt inte kan tillräckligt om statistisk analys. I uppföljningen till hennes första veteinlägg så tar Denise Minger och väljer ut 5 hög-vete-ätare och jämför med 5 låg-vete-ätare. Hon väljer ut 10 observationer ur 69 som stöd för hennes hypotes; att det hon inte tål att äta (vete) är dåligt för hjärtsjukdom samt att hon mådde dåligt som sojaätande vegan. Campbell må lida av konfirmeringsbias eftersom han är vegan, men är Denise Minger mycket bättre själv?

Om "correlation ain't causation" så är Denise's "cherrypicking" betydligt mycket värre. Väljer man ut några få observationer som passar ens hypotes och slänger bort huvuddelen så är det konfirmeringsbias på hög nivå.

Nog om det och till saken. Jag försökte köra mina analyser på Minger's utvalda regioner, men det går inte (inte tillräckligt många observationer) mycket pga att just de veteätande regionerna hon har valt saknar statistik för olyckor, mm - något som gör att det inte går att kompensera för andra dödsorsaker.

Jag håller mig till hela datan istället för att välja ut de regioner som passar min hypotes.

Död åt sädesslagen

Eftersom lågkolhydratare är så enormt emot sädesslag och älskar animalier så ville jag bevisa att sädesslag visst kan vara hälsosamt. Huruvida det visar sig att animalier är det eller ej i samma modell bryr jag mig egentligen inte om - jag är inte på ett vegankorståg. Jag nöjer mig med att visa att sädesslag är signifikant nyttigt för hjärtat och om animalier också är det så är vi ju alla nöjda och kan sluta snacka skit om varandra, eller hur?

Jag skrev några rader kod som letade fram vilka variabler som passade min hypotes. Jepp, jag körde ett "konfirmeringsbiasscript". Bilden som växte fram kunde jag dock inte styra över. Jag hittade ganska fort variablerna som styrde huruvida vete är dåligt eller ej och alla har med västernisering att göra - precis det Campbell själv har sagt för övrigt. Tänk, Campbell's forskarteam kanske kan göra statistisk analys trots allt?

Den modell som gjorde att både vete och ris är statistiskt signifikant nyttigt för hjärtat gav ett oväntat resultat...

Skyll inte på mig. Det är inte jag som sagt att animalier är dåligt för hjärtat, det är ju T Colin Campbell själv.

Mission completed: Vete och ris är statistiskt signifikant nyttigt för hjärtat. Majs, durra och hirs är icke-signifikant nyttigt för hjärtat.

Koden som gör skillnaden

Så här ser modellen ut i programmet R...

Call:
lm(formula = mIHDc ~ mALL0.34 + mALL70.79 + mINFECTc + mALLCAc + 
    mENDOCRINc + mBLOODc + mMENTALc + mNERVOUSc + mMENINGITc + 
    mEPILEPSYc + mHYPTENSc + mRHEUMHDc + mSTROKEc + mCOPDc + 
    mDIGESTIVc + mGENITURc + mALLSKINc + mILL.DEFc + mACCIDENTc + 
    mSUICIDEc + mHOMICIDEc + gARIDITY + gLATITUDE + gLONGITUDE + 
    qdBORNOUT + qbpWORKOUT + qcpNOSCHL + qdEDUCATED + qcpHSCMBR + 
    qcpFLCMBR + qcpH2OPIPE + qdOTHFNOW + qcNONAG89 + qaAGRICUL + 
    qaCANREADm + qaHOUSHLD + qaVILLPOP + qdBMI + qdBUDDHIST + 
    qdCHRIST + qdMUSLIM + qdWHEAT + qdRICE + qdMAIZE + qdSORGHUM + 
    qdMILLET + dTOTNDF + qdVEGFAT + dANIMFOOD)

Residuals:
     Min       1Q   Median       3Q      Max 
-13.3026  -2.8958   0.1279   3.6889  13.0629 

Coefficients:
              Estimate Std. Error t value Pr(>|t|)    
[alla andra variabler bortplockade för lättare läsning]
qdWHEAT      -0.257731   0.106793  -2.413  0.04229 * 
qdRICE       -0.252746   0.102504  -2.466  0.03897 * 
qdMAIZE      -0.026398   0.108659  -0.243  0.81416   
qdSORGHUM    -3.338263   1.664738  -2.005  0.07986 . 
qdMILLET     -0.246009   0.128347  -1.917  0.09157 . 
dTOTNDF      -3.712161   1.119028  -3.317  0.01058 * 
qdVEGFAT      1.882779   1.027423   1.833  0.10423   
dANIMFOOD     0.660009   0.236443   2.791  0.02351 * 
---
Signif. codes:  0 ‘***’ 0.001 ‘**’ 0.01 ‘*’ 0.05 ‘.’ 0.1 ‘ ’ 1 

Residual standard error: 14.72 on 8 degrees of freedom
  (11 observations deleted due to missingness)
Multiple R-squared: 0.9776,     Adjusted R-squared: 0.8401 
F-statistic: 7.112 on 49 and 8 DF,  p-value: 0.003156

Det gröna - dTOTNDF - är kostfiber.

De två sista kolumnerna är de intressanta. T-värdet avgör var åt det lutar. Negativt är bra och positivt värde är dåligt (positivt = det korrelerar med responsvärdet, dvs IHDc - hjärtsjukdom mellan 35-69 år). P-värdet (sista kolumnen) talar om huruvida korrelationen är signifikant eller ej. Är den inte signifikant (över 0.05, dvs över 5%) så kan man inte hävda att det har någon betydelse (även om t-värdet kan ge en indikation, men man ska definitivt inte säga att det bevisar ens hypotes). Stjärnor efter sista kolumnen talar om hur starkt signifikant resultatet är, ju fler desto bättre. Punkterna antyder att resultatet börjar närma sig signifikans, men är inte där än (dvs fortfarande över 5%).

Kör vi en stegvis AIC (Akaike Information Criterion) som poängsätter olika försök genom att ta bort beskrivande variabler för att behålla den modell med lägst AIC-nummer får vi följande...

> step <- stepAIC(fit, direction="both")
[ här händer en massa saker... ]
> summary(lm(step$terms))

Call:
lm(formula = step$terms)

Residuals:
     Min       1Q   Median       3Q      Max 
-12.9545  -3.3270  -0.1004   4.2475  13.6612 

Coefficients:
              Estimate Std. Error t value Pr(>|t|)    
[alla andra variabler bortplockade för lättare läsning]
qdWHEAT      -0.214656   0.042233  -5.083 0.000111 ***
qdRICE       -0.220448   0.035581  -6.196 1.28e-05 ***
qdSORGHUM    -3.218267   0.910397  -3.535 0.002752 ** 
qdMILLET     -0.195797   0.066864  -2.928 0.009845 ** 
dTOTNDF      -3.532046   0.623268  -5.667 3.50e-05 ***
qdVEGFAT      1.920787   0.511946   3.752 0.001741 ** 
dANIMFOOD     0.651327   0.114526   5.687 3.37e-05 ***
---
Signif. codes:  0 ‘***’ 0.001 ‘**’ 0.01 ‘*’ 0.05 ‘.’ 0.1 ‘ ’ 1 

Residual standard error: 10.81 on 16 degrees of freedom
  (11 observations deleted due to missingness)
Multiple R-squared: 0.9758,     Adjusted R-squared: 0.9137 
F-statistic: 15.72 on 41 and 16 DF,  p-value: 2.039e-07

WOW! I denna modell är vete, ris, durra och hirs statistiskt signifikant hälsosamt för hjärtat och vegetabiliskt fett samt animalier är signifikant dåligt för hjärtat (stepAIC har plockat bort majs). Campbell kanske inte är full av skit ändå?

Ingen kommentar, bilden talar för sig själv va?

Vettig vetevetenskap?

2012-01-05T09:00:00.000+01:00

Stephan Guyenet har varit medförfattare till en studie där man gav ett gäng råttor högprocessad högfettkost [ref] jämfört med kontrollkäket (oprocessad "rat chow"). Resultatet blev att råttorna blev feta på den processade högfettmaten, men inte på ordinarie lågfett (14 E%) helmatsfoder. Stephan förklarar också att meningen med studien va inte att säga att 60 E% fett är fel utan att hjärnan skadas av övervikt eller åtminstone kronisk fettinlagring. Jag håller helt med om detta och att många journalister gör fel tolkning.

I do not think this study suggests that dietary fat is inherently fattening or causes damage to neurons in humans. The question of whether or not dietary fat is inherently fattening is controversial, but our study did not address it. Based on my reading, studies show overall that dietary fat is not fattening in humans as long as total calorie intake remains appropriate. However, adding fat to food that is otherwise low in fat does facilitate overconsumption of calories in some people, by increasing energy density and food palatability/reward, and this has been demonstrated many times. I think the fact that low-carbohydrate diets cause fat loss in many obese people offers support to the idea that dietary fat is not inherently fattening in humans. [ref]

Stephan Guyenet tycker alltså att dietärt fett (så länge man inte lägger till det till mat som naturligt inte är fet) riskerar att göra dig fet. Men, i ett annat inlägg tycker han inte samma sak om vete. Varför skulle naturligt fet mat vara bättre än naturligt vete? Varför väljer Guyenet att vara så fräck att fälla vete till "skyldig", men fett till "oskyldig"?

Wheat, seed oils and added sugar are three factors that, in my opinion, are probably linked to the modern "diseases of affluence" such as obesity, diabetes and coronary heart disease. This is particularly true if the wheat is eaten in the form of white flour products, and the seed oils are industrially refined and used in high-heat cooking applications. [ref]

Han klumpar alltså ihop vete med högt processad mat som växtoljor och socker och tillägger att vitt vetemjöl är speciellt dåligt - som om fullkornsvete var dåligt redan att börja med. Inlägget kallar han för "Junk Free January" och det förklarar ju vad han tycker om vete rent allmänt (ja, jag vet att det inte är hans projekt, men inlägget tolkas av 99% som att han är emot vete oavsett typ). Varför är vete skräp och inte råg, korn, emmer, dinkel, osv? Kan det vara för att råg, korn, emmer och dinkel företrädelsevis finns i livsmedel som "hälsomedvetna" människor köper? Ok, kanske inte korn (öl), men iaf många andra "hälsosamma" sädesslag. Jag anser ju förstås att vete är minst lika hälsosamt som alla andra (gluten är endast ett problem om du tillhör 1% av befolkningen som lider av den autoimmuna sjukdomen celiaki).

I verkligheten har han noll stöd för hypotesen att fullkornsvete skulle vara dåligt - det finns mängder med forskning på (fullkorns)vete av olika slag som visar positivt resultat på allt möjligt. För mer information (bl.a om att mer vete leder till mindre hjärtsjukdom när man tar hänsyn till en massa andra variabler i China Study II) går att läsa i tidigare inlägg [ref].

Mitt svar till alla ni som är rädda för vete utan anledning är: Donera ert vete* till mig! :-)

*) vete = vete, inte E-ämnen, tillsatser, margarin, oljor, smör, frityrflott, bullar med mjölkproteinglans, osv. Helst fullkorn givetvis (Graham), men även vitt (går alltid att lägga till vetekli + ev vetegrodd så får man upp näringsinnehållet ordentligt = Grahamsmjöl).

Vete och The China Study II

2012-01-04T03:00:00.005+01:00

Jag har börjat pilla lite i datan bakom The China Study. Inte för att jag är en statistiknörd, men jag var väldigt intresserad av statistik för ca 2 år sen och tänkte att det kunde vara värt ett försök att se om man hittar något som Denise Minger inte hittat.

Denise Minger har blivit kändis i kostkretsar efter sin analys av The China Study [ref 1, 2]. Lågkolhydratare som veganer pratar om henne. Hon står högt i kurs hos LCHF:are, men gillas inte riktigt av veganer om man uttrycker det milt. Kritiker till Denise Mingers analys har oftast kommit upp kort när det gäller att överbevisa Minger statistiskmässigt med samma data.

Campbell och hans kinesiska kollegor hävdar att vegetarisk kost är bäst för hälsan medan animalisk är dåligt. Läs mer om Campbells slutsatser här [ref].

Denise Minger hävdar att datan visar tvärtom.

Denise har hittat en variabel som Campbell et al redan hade identifierat i datan (China Study II) - att ju mer vete du äter desto mer hjärtkärlsjukdom har du [ref].

Det genomgående i hennes statistiska analys är så kallade univariatanalys eller multipel regressionsanalys, dvs analys av en variabel mot en eller flera andra. Korrelationsanalys avgör huruvida kurvorna av två datakolumner "passar" varandra eller ej. T.ex: Om dödssiffran går upp samtidigt som konsumtion av X (eller x1 + x2 + x3, osv) går upp så "passar" datan ihop på något vis (hur bra visar den statistiska metod man använder till beräkningen, vanligtvis Pearson's) - man har fått en så kallad "korrelation". Ni har hört det förut - Eenfeldt säger det hela tiden: Korrelation bevisar inte orsak (eller vad han nu säger). Det är bättre på engelska: Correlation ain't causation.

Jaså tänker ni, ska jag också säga så? Ja, varför ska Eenfeldt och Dahlqvist få ensamrätt på detta? Det kan väl jag också få säga?

Jag är som sagt inte någon statistiker, men jag är heller inte blöt bakom öronen. I datan till The China Study II från 1989 (gratis att hämta på nätet [ref]) så framgår följande korrelation:

Samband mellan död i ischemisk hjärtsjukdom 35-69 år och vetemjöl = 0.59
Samband mellan död i ischemisk hjärtsjukdom 35-69 år och vete (från frågeformulär) = 0.6472

Båda är högst statistiskt signifikanta (p<0.0001).

I Mingers inlägg - The China Study, Wheat, and Heart Disease; Oh My! - så gör hon enkel regressionsanalys + multipel linjär eller icke-linjär regressionsanalys. Observera, hon gör *ingen* multivariatregressionsanalys med flera responsvariabler. Detta gör att hon inte tar hänsyn till andra så kallade responsvariabler, vilket man bör göra om responsvariablerna korrelerar med varandra (vilket väldigt många gör i China Study). Man kan inte bara titta på en variabel (ischemisk hjärtsjukdom i detta fallet) och passa in den till några andra utan man måste testa flera responsvariabler mot de man tror kan förklara de multipla responsvariablerna. Låter knepigt? Jo, det är precis vad det är - statistisk analys är inga lätta grejer. Hur man gör detta återkomma jag till i ett annat inlägg. I detta inlägg ägnar jag mig enbart åt univariatanalys och multipel regressionsanalys - precis som Minger.

Hon hittar däremot en variabel som sticker ut - apolipoprotein B - något vi återkommer till längre ner.

För att fatta mig kort så har jag analyserat datan och gjort några intressanta iaktagelser. Jag har bl.a lyckats genomföra en multipel linjär regressionsanalys (mot endast en responsvariabel - IHDc, ischemisk hjärtsjukdom, precis som Denise alltså) som gör att vete (både frågeformulärvariabeln och koststudievariabeln) får ett negativt samband med både död i ischemisk hjärtsjukdom och död i all typ av kärlsjukdom. Det är dock lätt att få bort vete som statistiskt signifikant orsak bakom hjärtsjukdom så det borde egentligen räcka.

Som sagt, jag kan nog inte riktigt det här med statistiskanalys som Denise kan. Kanske har jag gjort helt galet och någon slår mig på fingrarna? Det va ändå 2 år sen jag höll på med detta så man är ju lite ringrostig.

Som datanörd gillar man kommandohackande så jag använder mig av R-Project. Efter att ha knåpat in datan via flera steg (bl.a en vända genom MySQL och diverse GNU-verktyg) så var jag redo för analysen.

Jag måste medge att det var svårt att få bort hjärtsjukdomsstämpeln från vete med univariatanalys och jag hade många olika hypoteser till modeller som kanske kunde funka. I slutändan hittade jag några variabler som började påverka vetevariabeln och jag kallar modellen helt enkelt för: WESTERNIZATION.

Nedan är responsvariabeln ischemisk hjärtsjukdom ihop med en mängd förklarande variabler - samtliga är med på grund av att de sänker signifikansen för vete. Många (oberoende) variabler är inte med då de antingen inte påverkar resultatet eller också på grund av att de gör vetet "sämre". Jag hävdar dock att modellen förklarar en del och visar att hjärtsjukdom = "hög standard" != orsakad av vete.

Så här ser ischemisk hjärtsjukdom 35-69 år (M063 IHDc) vs vete (g/dag) från frågeformulär (Q158 dWHEAT):

> summary(lm(c$mIHDc ~ c$qdWHEAT))

Call:
lm(formula = c$mIHDc ~ c$qdWHEAT)

Residuals:
Min          1Q  Median      3Q     Max 
-66.054 -16.449  -4.201   9.720  78.176 

Coefficients:
            Estimate Std. Error t value Pr(>|t|)    
(Intercept) 27.13338    4.60103   5.897 1.45e-07 ***
c$qdWHEAT    0.11506    0.01681   6.845 3.26e-09 ***
---
Signif. codes:  0 ‘***’ 0.001 ‘**’ 0.01 ‘*’ 0.05 ‘.’ 0.1 ‘ ’ 1 

Residual standard error: 28.12 on 65 degrees of freedom
(2 observations deleted due to missingness)
Multiple R-squared: 0.4189,     Adjusted R-squared: 0.4099 
F-statistic: 46.85 on 1 and 65 DF,  p-value: 3.255e-09

Det är vad man kallar jäkligt statistiskt signifikant.
Så här ser datan ut i min "västerlänisationsmodell":

Call:
lm(formula = c$mIHDc ~ c$qdWHEAT + c$dPUFA + c$pLYCOPENE + c$gARIDITY + 
c$pAPOB + c$qdWHEEZE + c$qdWESTMED + c$rSATFA + c$qdBLACKTEA + 
c$dSPICE + c$qdEGGS + c$dVITC + c$qdVEGFAT + c$qdREADNEWS + 
c$pNONHDL + c$dFISH + c$rHb + c$pFe + c$dVEGOIL + c$qaDOCTORS + 
c$qcpAGRICUL + c$qaHOSPBED + c$qdREADMAGS + c$qcpNOTREAD + 
c$qaSCHOOLS + c$qaPRIMARY + c$qdNOTWED + c$qaHOUSHLD + c$qaINCOME + 
c$qcpFRIDGE + c$qcpH2OPIPE + c$qcpINCCLTH + c$qcpINCALC + 
c$qaINDUSTRY + c$dSTCHSUGAR + c$qdBEER + c$qbPIGS + c$qdCIGCONS + 
c$qdMFCTCIG + c$qfWT + c$dANIMFOOD + c$qdANTACID)

Residuals:
Min          1Q  Median      3Q     Max 
-28.854 -10.745   0.909   9.057  39.189 

Coefficients:
               Estimate Std. Error t value  Pr(>|t|)   
(Intercept)  -2.898e+02  1.619e+02  -1.790  0.08611 . 
c$qdWHEAT    -5.404e-02  4.700e-02  -1.150  0.26159   
c$dPUFA       3.428e+00  2.997e+00   1.144  0.26396   
c$pLYCOPENE   1.735e+00  1.700e+00   1.020  0.31767   
c$gARIDITY    1.347e+01  1.039e+01   1.296  0.20716   
c$pAPOB       4.020e+00  1.310e+00   3.069  0.00526 **
c$qdWHEEZE    1.981e+00  1.081e+00   1.832  0.07938 . 
c$qdWESTMED  -6.190e-01  7.844e-01  -0.789  0.43769   
c$rSATFA      3.732e+00  1.943e+00   1.921  0.06671 . 
c$qdBLACKTEA  1.859e-01  2.495e-01   0.745  0.46337   
c$dSPICE      1.205e+00  6.393e-01   1.885  0.07156 . 
c$qdEGGS     -1.918e-02  1.936e-01  -0.099  0.92193   
c$dVITC       1.680e-01  9.599e-02   1.750  0.09288 . 
c$qdVEGFAT    1.708e+00  1.901e+00   0.898  0.37786   
c$qdREADNEWS -1.306e+00  1.525e+00  -0.856  0.40033   
c$pNONHDL    -1.265e+00  7.286e-01  -1.736  0.09544 . 
c$dFISH       1.900e-02  2.207e-01   0.086  0.93209   
c$rHb        -4.299e+00  6.938e+00  -0.620  0.54127   
c$pFe         1.288e+01  1.415e+02   0.091  0.92822   
c$dVEGOIL    -2.264e+00  2.176e+00  -1.041  0.30845   
c$qaDOCTORS   2.332e-01  1.056e+00   0.221  0.82707   
c$qcpAGRICUL  4.030e-01  4.161e-01   0.968  0.34252   
c$qaHOSPBED  -1.025e+00  9.647e-01  -1.062  0.29883   
c$qdREADMAGS  9.500e-01  1.860e+00   0.511  0.61410   
c$qcpNOTREAD -9.055e-01  4.958e-01  -1.826  0.08026 . 
c$qaSCHOOLS   1.154e+00  8.868e-01   1.301  0.20551   
c$qaPRIMARY   1.298e-01  4.381e+00   0.030  0.97660   
c$qdNOTWED   -2.886e+00  3.665e+00  -0.787  0.43877   
c$qaHOUSHLD  -2.726e+00  2.925e+00  -0.932  0.36051   
c$qaINCOME   -1.184e-02  2.411e-02  -0.491  0.62777   
c$qcpFRIDGE  -4.432e-01  9.807e-01  -0.452  0.65537   
c$qcpH2OPIPE  9.417e-02  1.533e-01   0.614  0.54487   
c$qcpINCCLTH  7.248e-01  1.144e+00   0.634  0.53221   
c$qcpINCALC  -4.924e+00  2.442e+00  -2.017  0.05506 . 
c$qaINDUSTRY  4.406e-03  5.391e-03   0.817  0.42172   
c$dSTCHSUGAR -8.456e-01  1.131e+00  -0.748  0.46180   
c$qdBEER      1.140e+00  1.164e+00   0.979  0.33710   
c$qbPIGS     -6.383e+00  6.596e+00  -0.968  0.34284   
c$qdCIGCONS  -2.567e+00  4.841e+00  -0.530  0.60079   
c$qdMFCTCIG   4.187e-01  1.018e+00   0.411  0.68459   
c$qfWT        1.453e+00  1.811e+00   0.802  0.43031   
c$dANIMFOOD  -6.635e-02  1.107e-01  -0.599  0.55463   
c$qdANTACID   1.846e+00  1.904e+00   0.970  0.34185   
---
Signif. codes:  0 ‘***’ 0.001 ‘**’ 0.01 ‘*’ 0.05 ‘.’ 0.1 ‘ ’ 1 

Residual standard error: 24.79 on 24 degrees of freedom
(2 observations deleted due to missingness)
Multiple R-squared: 0.8332,     Adjusted R-squared: 0.5414 
F-statistic: 2.855 on 42 and 24 DF,  p-value: 0.003851

Kolla in de rosa siffrorna. Tutto il rosa della vita!

För det första så är inte c$qdWHEAT statistiskt signifikant längre, dvs den har slutat att bevisa något samband. För det andra är t-värdet negativt, dvs ju mer du äter av det desto mindre ischemisk hjärtsjukdom får du. Sakta i backarna nu, det är inte statistiskt signifikant det heller! Det gör dock att vete ser betydligt bättre ut än många andra variablers t-värden.

Detta är åtminstone det jag fått lära mig av statistik, men jag är inte lika skarp som Denise så jag kan ju vara helt ute och cykla (jaja, då har jag iaf garderat mig och kan säga att jag faktiskt är helt ute och cyklar och borde nog hålla mig till cyklande IT-service istället).

Man kan byta ut qdWHEAT mot dWHTFLOUR (vetemjöl enligt koststudiedelen av The China Study I/II) och få i princip samma resultat (icke-signifikant negativt).

Det enda som är statistiskt signifikant i den modellen är apolipoprotein B. Gissa vad som är statistiskt signifikant korrelerata med det? Jepp! Och Campbell vet svaret - animalier och totalkolesterol. Trots att animalier faktiskt korrelerar negativt med hjärtsjukdom i univariatanalys (dvs en variabel mot en annan) = du får mindre hjärtsjukdom om du går efter univariatanalys. Men, å andra sidan, det finns väldigt många univariatkorrelationer med apolipoprotein B i datasettet, men animalier är en grupp som korrelerar. Här är en modell som jag inte riktigt har någon teori kring. Den visar att apolipoprotein B går hand i hand med kolesterol (inte konstigt då det är del av kolesterolprofilen). Varken vete, vetemjöl, fisk eller ägg är statistiskt signifikant (i denna modellen), men fjäderfä är det. Mättade fettsyror i blodet är det som är närmast signifikant, men ändå långt ifrån...

Call:
lm(formula = c$pAPOB ~ c$dEGGS + c$dPOULTRY + c$pTOTCHOL + c$rSATF + 
    c$qdWHEAT + c$dWHTFLOUR + c$dFISH + c$dSTCHSUGAR)

Residuals:
    Min      1Q  Median      3Q     Max 
-8.8659 -2.1843  0.4015  2.5080  8.6895 

Coefficients:
               Estimate Std. Error t value Pr(>|t|)    
(Intercept)  -1.828e+01  9.168e+00  -1.994   0.0508 .  
c$dEGGS       2.784e-02  1.148e-01   0.242   0.8093    
c$dPOULTRY    2.700e-01  1.290e-01   2.094   0.0405 *  
c$pTOTCHOL    4.294e-01  4.983e-02   8.617 4.37e-12 ***
c$rSATF       2.698e-01  1.671e-01   1.614   0.1118    
c$qdWHEAT     6.177e-03  8.820e-03   0.700   0.4864    
c$dWHTFLOUR  -3.775e-03  8.268e-03  -0.457   0.6496    
c$dFISH       1.458e-04  1.544e-02   0.009   0.9925    
c$dSTCHSUGAR  2.877e-02  1.176e-01   0.245   0.8076    
---
Signif. codes:  0 ‘***’ 0.001 ‘**’ 0.01 ‘*’ 0.05 ‘.’ 0.1 ‘ ’ 1 

Residual standard error: 3.686 on 60 degrees of freedom
Multiple R-squared: 0.7165,     Adjusted R-squared: 0.6787 
F-statistic: 18.95 on 8 and 60 DF,  p-value: 7.878e-14

WESTERNIZATION
Med tanke på de variabler som jag såg påverkade resultatet så fick jag en deja vu-upplevelse från Saudiarabien. Variabeln "ARIDITY" påverkade vetet väldigt mycket - dvs, ju torrare desto mer hjärtsjukdom - och ihop med de andra, t.ex lykopen (skräpmat innehåller massa tomatketchup? Uppdatering: Nej, ketchup är tydligen en kinesisk "uppfinning"), riktig toalett, vattenledningar inomhus, kyl & frys, läskunnighet, skolor, sjukhus, läkartäthet, kryddor (rik gourmetmat?), industri, västerländska läkemedel, m.m (förutom öl då förstås) så förklarar det en del för mig - jag gick upp 6 kg i Saudi på 2 veckor. Industrialismens skönhet!

Men, man ska ta det här med statistisk analys med en nypa salt (något som korrelerar med hjärtsjukdom i China Study som ensam variabel i univariatanalys). Det går att göra många modeller och flera av dem kan visa att vete är dåligt. Roligt nog så visade också en av mina tidiga modeller att ris blev dåligt ur hjärtsjukdomshänseende. Ris är nog det som korrelerar mest negativt med hjärtsjukdom om man tar det som ensam variabel. Modellerna måste kunna motiveras på något vis. Framför allt måste man göra som Campbell - backa upp det med en massa annan forskning.

Att veta om vete

I Denise Minger's veteinlägg gör hon samma observation som jag gjorde i min modell - att apolipoprotein B korrelerar med hjärtsjukdom....

Incidentally, one model had the best fit out of all the others for explaining heart disease:
Wheat consumption (beta = 0.62, p<0.001) Apolipoprotein B (beta = 0.38, p<0.001) Total cholesterol (beta = -0.22, p<0.05) Note that the number for total cholesterol is inverse, meaning higher cholesterol was associated with less heart disease—at least in this specific model. Unless you’re an Ancel Keys groupie, this may actually be quite plausible. [ref]

Jo, såvida man inte tror på Ancel Keys, som Denise Minger nu erkänner hade rätt för övrigt - åtminstone rörande animaliskt fett och protein. Vi måste också bortse från den stora mängd djurförsök med kolesterol som ger åderförkalkning. Denise Minger refererar själv till en sådan studie i hennes inlägg. Det passar tydligen att referera till åderförkalkningsstudier på djur med kolesterol när vete är inblandat - if the shoe fits...

Siffrorna ovan nollar inte resultatet för vete, men förklarar väldigt mycket.

Vad händer egentligen med apolipoprotein B när man äter vete? Och vad händer med kolesterolet?

Although the information available is sparse, previous work established that wheat germ feeding improves plasma lipoproteins in animals and possibly in humans. In rats, the addition of 7% wheat germ to a high-fat, high-cholesterol diet reduced VLDL cholesterol (a major apolipoprotein B–containing lipoprotein fraction in the rat) by 37.9% (12). The inclusion of wheat germ in a test meal reduced plasma chylomicron cholesterol concentrations by 27.1% over several hours in 6 normolipidemic subjects (18). These data suggest that wheat germ may lower circulating cholesterol or at least delay the absorption of cholesterol. [ref]

Ja, jag vet att det är en råttstudie. Själv tycker jag dessa är bättre än epidemiologiska studier på människor - man mäter enstaka variabler inte små förändringar hos människor som egentligen äter ungefär samma sak (i förhållande till hur man gör i ett djurförsök).

Datan från The China Study säger ingenting om huruvida vetet man åt var fullkorn eller ej. Min gissning är att det är vitt mjöl (fiberintaget omöjliggör någon väsentlig mängd fullkorn) och därmed innehåller det inte ens vetegrodden. Socker är också starkt förknippat med hjärt-/kärlsjukdom i både djur- och människoförsök, men inte frukt eller stärkelse. I mitt tidigare inlägg om stärkelse vs sukros (socker) så framgår det ganska tydligt att de påverkar din hälsa totalt olika. Av denna anledning kan man inte ens jämföra många av de resultat jag presenterar i detta inlägget med datan i The China Study II (såvida man inte åt samma sak förstås).

Andra (läkare och dietister) hävdar något annat (men de är ju köpta av livsmedelsindustrin, eller hur?)...

Even today, over two-thirds of the world derives approximately 70% or more of its calories from cereal grains (wheat, rice, or corn) and legumes (8). It is clear that such a diet is compatible with our current recommendations for nutritional adequacy, and may be associated with good health and the virtual absence of arteriosclerotic vascular disease [ref]

Deras råd speglar Livsmedelsverkens råd, en av författarna är också dietist. De noterar även faktumet att vi åt mycket mer kolhydrater (speciellt vete) i början av 1900-talet än vi gör idag...

The consumption of cereal grains on a per capita basis fell dramatically as fat made up a larger portion of the American diet. And even during the last twenty years, the changing dietary awareness and recommendations for increasing complex carbohydrates have not led to an increase in the direct consumption of cereal grain products (16). Instead we have exchanged animal fats for vegetable oil products in cooking and as a table spread. It seems particularly surprising that breads, pasta, rice, and potatoes do not make up a larger portion of our diet since they are relatively low in calories and contain little saturated fats and no cholesterol. [ref]

Och man noterar att vete sänker kolesterolet...

Diets high in carbohydrates, supplied as whole wheat bread, produced a significant drop in plasma cholesterol when compared to a diet with increased carbohydrate as sucrose. [ref]

Man nämner också något om kolhydratskräcken och att högkolhydratkost faktiskt leder till mindre hjärt-/kärlsjukdom och vete får inte skulden för något (till skillnad mot feta kakor och godis - frågan är om man ska kalla det kolhydrater eller fett? - det är ju trots allt runt +50 E% fett i skräpmat)...

However, certain old myths persist, suggesting that eating the direct products of wheat, rice, corn, and potatoes leads preferentially to increased body fat and therefore these foods are considered undesirable both from a cosmetic and health point of view. Physicians have often aided and abetted these ideas through their over-emphasis of possible relationships between carbohydrate intake and blood triglycerides on the one hand and diabetes on the other. Finally, the term carbohydrates is often equated in the bay person’s mind with pastries, cakes, and candies, which in turn are associated with gaining weight. The data, both observational and experimental, do not support the negative image of carbohydrates. The habitual use of diets high in complex carbohydrates is associated with low risk for cardiovascular diseases and such diets are uniformly found in populations with a very low incidence of the disease itself. The average carbohydrate intake by Americans has been recently estimated at 42% of calories (17). Current dietary recommendations for individuals with elevated blood lipids include diets with carbohydrate content up to 65% of total calories, emphasizing complex carbohydrates from natural sources [ref]

Nu tycker förstås jag att 65 E% CHO är lite för lite, men det är en annan femma.

Denise citerar lite andra studier i hennes inlägg, bl.a på harar rörande åderförkalkning och olika protein. Tyvärr gör hon bort sig ordentligt när hon refererar till en studie där man jämförde fetter med något betydligt mer proteinrikt - vetegroddar [ref].

Denise skriver även så här...

So what made the wheat germ contribute to atherogenesis? The researchers state that it’s "difficult to speculate" about the mechanism, which is a scientific way of saying "We dunno." They suggest the extra dietary protein from wheat germ could be the cause, but from the literature I’ve skimmed so far, it looks like plant proteins don’t have much effect on bunnies (although animal protein does).

Det är inte sant - växtprotein ihop med kolesterol och mättat och/eller hydrogeniserat fett är åderförkalkande även för djur (mer om det nedan).

Vetegroddar är 23 E% protein - en avsevärd skillnad mot oljorna med andra ord (0 E% protein). Studien är dessutom ganska gammal (från 1959) och det har kommit mängder med studier efter detta. I studien läser man att forskarna inte riktigt vet varför det förhöll sig som det gjorde, dvs detta var innan man riktigt visste att protein kunde ge åderförkalkning i rätt sammanhang (dvs ihop med kolesterol). Eftersom man inte visste bättre när studien gjordes så ska man inte dra slutsatsen att vete är dåligt då man jämförde ett protein med oljor... ihop med 500 mg kolesterol dessutom - ingen liten detalj i sammanhanget precis. Oljor är inte protein, dvs dålig design av studien, men man visste inte bättre på den tiden. Man jämförde aldrig enbart vetegroddar utan kolesterol. Så hur vet då Denise Minger att vete är orsaken och inte kolesterol när man inte jämförde det med något annat som hade 23 E% protein i sig (eller enbart vetegroddar)? Vidare så är inte vetegroddar vete, det är en del av vete - ingen som äter vete äter enbart vetegroddar. Fullkornsvete innehåller 14 E% protein, 80 E% CHO och 7 E% fett; vetegroddar innehåller 23 E% protein, 53 E% CHO och 24 E% fett. Ganska stor skillnad. Alla andra studier på vegetabiliskt protein visar att vegetabiliskt protein inte leder till åderförkalkning utan kolesterol. Här är alltså Denise Minger helt ute och cyklar... eller vänta nu, det är ju jag som cyklar.

Denise tar en gammal studie innan man visste bättre ihop med T Colin Campbells och hennes egen analys av The China Study - en studie som inte mätte två viktiga variabler bakom hjärtsjukdom för övrigt (homocystein och D-vitaminstatus) - som bevis för att vete orsakar åderförkalkning - det är i stort sett allt bevis hon har. Inte nog med det, denna gamla studie innebar 500 mg kolesterol. Man mätte aldrig enbart veteprotein som variabel, så hur kan hon då veta att kolesterolet ihop med vilket protein som helst inte är orsaken? Vad händer om man plockar bort kolesterolet tro? Jo det får ni veta längre ner.

It is difficult to speculate about the mechanism of action of wheat germ, but since wheat germ is rich in protein, the effect of this material should be discussed. Newburgh and Clarkson ('23) found that a diet containing 33% of powdered beef caused more and earlier atheromatosis in the rabbit than a diet with 20% of beef. Loewe et al. ('54) reported a failure of protein to protect underfed rabbits against cholesterol-induced atherogenesis. They found more lesions in the animals on the high-protein diet than in the control animals. Meeker and Kesten ('41) found that in rabbits on diets not supplemented with cholesterol, casein caused some atherosclerosis while soybean protein did not. [ref]

Det finns dock studier på harar med kolesterolfri kost som visar liknande resultat, dvs att protein är åderförkalkande (egentligen åderförfettande, men ni förstår). Det som talar emot Denise hypotes är att i dessa studier skiljer sig resultatet om det är animaliskt eller vegetabiliskt protein. Gissa vilket resultat vegetabiliskt protein har utan kolesterol? Dessa studier har använt sig av soja, kasein, fisk, biff, ägg, vetegluten och kanske lite till. Kasein förefaller vara sämst. De säger dock precis det som Ancel Keys var inne på (och hade rätt kring) - att mättat fett (ihop med animaliskt protein) är åderförkalkande...

The atherogenic and cholesterolemic effects of animal protein vis-a-vis plant protein are well documented. Virtually all the studies were carried out using diets high in saturated fat, such as coconut oil. In order to determine if the same effects were seen with less saturated fat, we have compared atherogenic effects of an animal protein (casein) with those of a plant protein (soybean protein isolate) fed with partially hydrogenated soybean oil (PHS) (iodine value 72) or soybean oil (iodine value 134) as part of a cholesterol-free semipurified diet. After 6 months only rabbits fed casein-PHS exhibited elevated levels of plasma and liver cholesterol and triglycerides and atherosclerosis. Rabbits fed soy protein-PHS had slightly higher plasma cholesterol and triglycerides than did those fed soy protein and soybean oil, but values in both groups were in the normal range. The different effects of animal and plant protein on lipidemia and atherosclerosis can be influenced by dietary fat and appear to be dependent on fat saturation. [ref]

I denna studien såg man att sojaprotein utan kolesterol ledde till 0% åderförkalkning medan kasein (huvuddelen av komjölksprotein) ledde till 50% åderförkalkning [ref]. Anledning är förmodligen ganska enkel...

Feeding the amino acid mixture corresponding to casein led to an approximately two-fold level of plasma total cholesterol as compared with feeding the amino acid mixture corresponding to wheat gluten. [ref]

A hypocholesterolaemic effect observed with the wheat gluten-fed rats, compared with the animals given 100 and 200 g casein/kg diets, was accompanied by increased turnover of cholesterol as expressed by enhanced cholesterol biosynthesis and increased faecal excretion of cholesterol and bile acids. This effect was not abolished by lysine and threonine supplementation. [ref]

There was a correlation between the plasma cholesterol level in rats given various food proteins and the hydrophobicity of their digestive products (peptic-pancreatic digests). The preponderance of hydrophobicity seems to favor an explanation for the cholesterol-lowering effects of plant proteins such as soy protein isolate and wheat gluten. [ref]

Rats fed the plant proteins were found to have lower serum cholesterol and triglyceride levels, no detectable amounts of low density lipoprotein, a smaller amount of very low density lipoprotein and a higher concentration of high density lipoprotein (HDL) as compared to the control animals. There were no differences in the serum HDL-cholesterol level between the control and the experimental groups. It was shown that the hypocholesterolemic effect of wheat gluten is independent of the low lysine concentration or the ratio of lysine/arginine in it. [ref]

Yerushalmy och Hilleboe visade att Ancel Keys data antydde att animaliskt protein är bäst på att orsaka hjärt-/kärlsjukdom [ref]. Varför talar så mycket forskning emot Mingers hypotes? Den borde ju få stöd någonstans (utan 500 mg kolesterol ihop med veteprotein till harar menar jag).

På människor tror andra forskare så här (i en kontrollerad randomiserad lågkolhydratstudie hör och häpna)...

High intakes of vegetable protein from gluten may have beneficial effects on cardiovascular disease risk by reducing oxidized LDL, serum triacylglycerol, and uric acid. Further studies are required to assess the longer-term effects on renal function. [ref]

Det säger förstås inget om ådrorna, men ändå. Kolesterol är ganska avgörande för hjärt-/kärlsjukdom hos människor...

Prevention of heart disease: is LDL reduction the outcome of choice? Absolutely yes.
There is only one well-established relationship between blood cholesterol lipid fractions and coronary artery disease (CAD) that meets all the Heiss and Tyroler criteria of causality. While there are a number of blood lipid fractions, only LDL cholesterol satisfies these criteria. We review the effect of reducing low density lipo-protein (LDL) cholesterol levels on CAD in the landmark lipid intervention trials performed since 1972. Lowering of LDL cholesterol consistently and systematically resulted in a reduction of cardiovascular events, irrespective of the therapy applied or the changes in high density lipoprotein (HDL) cholesterol or triglyceride levels. Findings accumulated over many studies and many years provided sufficient evidence to satisfy all the criteria required to establish a causative relationship between LDL cholesterol and CAD. Consistent inter-ventional benefit demonstrated that reduction of LDL cholesterol is currently the treatment of choice in prevention of heart disease. [ref]

Andra forskare ser hur komplext det egentligen är (till skillnad mot vad Denise Minger gör genom att skuldbelägga ett enda sädesslag som hon själv hävdar vara allergisk mot) och att olika faktorer påverkar resultatet...

A number of studies purport to demonstrate that animal protein (usually casein) is more cholesteremic and atherogenic than vegetable protein (usually soy protein). These findings are generally true, but the effect of any single dietary component may be influenced by any other one. Thus, when the carbohydrate is dextrose, casein is more cholesteremic in rabbits than is soy protein, but when the carbohydrate is raw potato starch, the two proteins are equivalent. Similarly, a casein-cellulose diet is more cholesteremic and atherogenic for rabbits than is one containing soy protein and cellulose. Substitution of alfalfa for cellulose renders the two proteins virtually the same. In man, too, vegetable protein appears to be less cholesteremic than animal protein. The difference persists even in the face of saturated fat. In seeking a mechanism to explain the differences in atherogenicity, we have hypothesized that a high ratio of lysine to arginine may be important. The lysine/arginine ratio of casein is 2.0 and that of soy protein is 0.90. Addition of enough lysine to a soy protein diet to raise the lysine/arginine ratio to 2.0 also increases the atherogenicity of that diet. [ref]

Vete verkar även vara lika bra som havre på att förbättra ådrorna efter en måltid med mycket fett (som försämrar ådrornas funktion)...

Following month-long supplementation, postprandial peak flow (wheat +3.88 ± 5.62%; oat −10.78 ± 7.15%), and peak diameter (wheat −1.40 ± 0.96%; oat −0.86 ± 0.88%) did not differ from preprandial values. Oat and wheat treatments did not differ when directly compared.
Conclusions: Month-long, daily supplementation with either whole-grain oat or wheat cereal may prevent postprandial impairment of vascular reactivity in response to a high-fat meal. [ref]

Sist, men inte minst. Gissa vad mannen som hävdar att han kan göra dig "bombsäker mot hjärtattack" säger att du ska äta?

All whole grains and products, such as bread and pasta, that are made from them—as long as they do not contain added fats. [ref]

Gisses, enligt William Davis (Wheat Belly) och Denise Minger så dör man ju rekordsnabbt på en sådan kost. William Davis är kardiolog och Esselstyn är kirurg. Esselstyn kanske ser mer specifikt med blotta ögat hur det ser ut i folks kroppar dagligen, men ändå, båda jobbar/jobbade med hjärtsjukdom dagligen. Ironiskt nog rekommenderar de totalt spegelvänd kost.

Caldwell Esselstyns syn på god kost ser ut så här:

Safe: grains, legumes, lentils, vegetables [inte avokado], and fruits
Condiments: nuts and seeds
Unsafe: oils, dairy foods, meat, poultry, and fish (not regulated by inspection, and frequently contain unacceptable levels of PCBs, dioxin, and mercury) [ref]

Resultatet är följande:

All 11 of these participants reduced their cholesterol level from a mean baseline of 246 mg/dL (6.36 mmol/L) to below 150 mg/dL (3.88 mmol/L). Lesion analysis by percent stenosis showed that of 25 lesions, 11 regressed and 14 remained stable. Mean arterial stenosis decreased from 53.4% to 46.2% (estimated decrease = 7%; 95% confidence interval [CI], 3.3 to 10.7, P lt .05). Analysis by minimal lumen diameter of 25 lesions found that 6 regressed, 14 remained stable, and 5 progressed. Mean lumen diameter increased from 1.3 mm to 1.4 mm (estimated increase = 0.08 mm; 95% CI, -0.06 to 0.22, P = NS). Disease was clinically arrested in all 11 participants, and none had new infarctions. Among the 11 remaining patients after 10 years, six continued the diet and had no further coronary events, whereas the five dropouts who resumed their prestudy diet reported 10 coronary events. [ref]

Detta borde givetvis inte hända - de får ju basera hela sin kost runt vete (och grönsaker) om de vill. Hur kommer det sig att samtliga - 100% - som följde kosten inte fick några återkommande hjärtinfarkter? Inte nog med det, samtliga minskade sin åderförkalkning.

Esselstyn hävdar att det handlar om att sänka kolesterolet under 3,9 mmol/L (under 150 mg/dl) och att fett i kosten är vad som orsakar problemet, dvs det man sett i studierna på harar.

Denna föreläsning av Caldwell Esselstyn gjorde att jag blev mer strikt i min McDougall-inspirerade kost. Idag har jag även blivit striktare rörande socker, något som givetvis inte ingår i varken McDougalls eller Esselstyns kost. Inte för att jag märker någon skillnad, men faktumet är ändå att socker är ganska dåligt. Men frågar du Esselstyn är det oljan, fettet och de animaliska inslagen som allt handlar om - tar man bort det får man grymt lågt kolesterol och därmed bombsäkrat hjärta, menar Esselstyn...

Här är en annan film av samma föreläsning.

Och att avsluta med en anekdot är aldrig fel [ref].

Socker och fett = Dåligt

2012-01-02T09:00:00.002+01:00

LCHF:arna är ett roligt gäng - jag vet, jag var en av dem. Jag trodde också - som Colting, Eenfeldt och inte minst Dahlqvist, Hammarskjöld och Sundberg - att alla världens livsmedelsverk och expertpaneler bakom RDI, m.m. låg i säng med livsmedelsindustrin och mutades för att ge lågfett- och lågkolesterolråd till folket. Ha! Snacka om idioti. I andra sammanhang kallas sådant för konspirationsteorier, milt sagt. Som alla sansade människor vet så är huvuddelen av alla konspirationsteorier fel, t.ex om utomjordingar och hemliga sällskap styr världens ekonomi, att USAs regering planerade 9/11, "New World Order", att Bill Clinton lät avrätta sina motståndare, osv, osv. De flesta är amerikanska och det är ju även LCHF från början. Samband? Varför inte? Jänkarna älskar konspirationsteorier [ref], tyvärr verkar vi ha ärvt lite av det.

Konspirationsteoretiker är förnekare av det som inte går ihop med deras teori. Förnekelsen av förintelsen är förstås ett populärt exempel. Inom kost, medicin, m.m så förnekar man gärna viss del av forskningen till fördel för annan - t.ex att mättat fett och kolesterol inte alls är särskilt harmlöst - varför tror ni Livsmedelsverken världen över vill att vi ska minska vår konsumtion av just detta? På grund av att de konspirerar mot oss? Eller på grund av att de är okunniga och inte kan tolka forskningsresultat? Eenfeldt och Dahlqvist är bara två aktuella exempel på denna förnekelse [ref 1, 2].

I verkligheten har kött-, mejeri- och skräpmatsindustrin absolut noll att vinna på de råd som bl.a Livsmedelsverket ger. Det är tvärtom, fattar ni inte det?! Livsmedelsindustrin har utvecklat produkter som "går förbi" Livsmedelsverkens rekommendationer så att du kan äta det med mer eller mindre med deras samtycke i alla fall - till en viss gräns dock. Du kan inte äta mycket på McD, pizzerior, osv innan du överstiger Livsmedelsverkets rekommendationer. Det är inte bra för livsmedelsindustrin - det är dåligt. Bra för livsmedelsindustrin är att fett kött, smör, den fetaste gourmet-maten, osv anses nyttigt av Livsmedelsverken - då hade deras inkomst ökat extremt. Alla vet om vad Livsmedelsverket tycker, folk äter bara det ändå och livsmedelsindustrin använder det mot dig i marknadsföringssyfte. Du vet att mättat fett anses dåligt - det har Livsmedelsverket sagt, men när du köper superduperpizzan från Fat Gut Pizza där det står "nu ännu mindre fett och ännu mindre kolesterol" då tänker du kanske "Aha! Nyttig pizza!". Det är säkert mycket riktigt ännu mindre fett och kolesterol också, men jämfört med vad? Jämfört med vad Livsmedelsverket anser att du ska äta eller vad du åt innan?

Livsmedelsverket hade vunnit jättemycket på att fett kött och smör anses nyttigt - ta bara vad LCHF gör. Någon säger plötsligt att feta animaliska produkter är nyttigt och vad händer? Becel, m.fl fetter säljer sämre och smör säljer som... smör (det har ju tagit slut i både Sverige och Norge i perioder).

1000 kcal ekologiskt grahamsmjöl (fullkornsvetemjöl) kostar ca 4 kr. 1000 kcal ekologiska potäter kostar ca 9 kr. 1000 kcal konventionell köttfärs kostar minst 80 kr. Gissa vilket man tjänar mest på om man lägger på 30% vinst? Visst kostar köttet mer att producera, men i slutändan är det vinsten i procent som gäller. Svår matte det där.

Men, till saken...

Det förs en konstig debatt där ute och vissa av dem tror att det inte är skillnad på socker och stärkelse eller socker och frukt. Men, är det någon skillnad egentligen? - allt blir ju glukos, dvs "socker" i kroppen ändå? Ja, hur är det egentligen, är det någon skillnad mellan fett, socker och stärkelse? (OBS! Socker är inte glukos; socker är sukros, glukos är glukos, fruktos är fruktos och stärkelse är amylos och/eller amylopektin).

Oxytocin anses vara ett ämne som hämmar aptiten och ökar sexlusten [ref], enkelt uttryckt. Problemet med den definitionen är att överviktiga har uppåt 4 gånger högre oxytocin än normalviktiga [ref]. De borde därmed vara väldigt mätta och ha väldigt hög sexlust. Sexdriften vet jag inget om, enligt några LCHF:are och fettförespråkare ska jag inte ha någon, så då får man ju helt enkelt "slacka på linan" och inte uttala sig inom området. Mätta är iaf inte obesa i första taget, på den punkten kan man vara ganska säker. Att oxytocinet är högt är förstås ingen isolerad företeelse, samma sak kan sägas om insulin - de har högre fasteinsulin än andra och mer av nästan alla andra hormoner för den del (IGF-1 t.ex). Överviktiga borde därmed sluta äta med allt oxytocin. Här tror jag logiken är lika dålig som den är med insulin. Överviktiga har de problem de har och de blodvärden de har pga överkonsumtion som gjort dem resistenta mot kroppens signalsystem. Vad som delvis har orsakat felet kommer vi till, men först måste vi klargöra vad som höjer oxytocinet mest efter måltid...

Mean differences were greatest between the two conditions 2 h after the meals. A post hoc one-way ANOVA indicated that oxytocin concentrations at this time were greater after the low-fat–high-CHO meal than after the high-fat–low-CHO meal [ref]

Alltså, högkolhydratkost gav mer oxytocin. Ni får klura ut själva vad det innebär för aptiten och sexlusten hos eder undertecknad jämfört med hur det va i slutet av LCHF. Detta har alltså inget med de överviktigas kroniskt förhöjda oxytocinnivåer - de verkar ha blivit resistenta mot oxytocin precis som typ-2 diabetiker blir resistenta mot insulin. Man noterade även följande...

Subjects tended to feel more sleepy and less awake 2–3 h after the high-fat-low-CHO meal, and ratings of fatigue were significantly greater 3 h after the high-fat-low-CHO meal than after the low-fat-high-CHO meal. [ref]

Diagremmet i studien citerat ovan rörande oxytocin såg ut såg här...

Svarta punkter är högkolhydrat/lågfett, vita punkter är lågkolhydrat/högfett.

Skillnad är det minsann. Vad har det då för betydelse?

OK, då har vi inlett genom att visa en studie där fet kost ger lägre oxytocin medan kost rik på kolhydrater ger mer oxytocin. Det borde innebära att man blir överviktig av kolhydrater eftersom det ger högt oxytocin, eller hur? Eller vänta nu, är det inte precis det som LCHF:arna hävdar händer med insulin? Konstigt nog hävdar man att både oxytocin och glukos leder till samma eller bättre mättnad för samma mängd kalorier jämfört med fett...

If calories and protein are kept the same, high-carbohydrate meals cause equal or greater satiety than high-fat meals, and equal or less subsequent food intake, despite a much larger insulin response [ref]

Är det då någon skillnad mellan socker, dvs sukros och stärkelse rörande oxytocinet? Jepp...

Interestingly, some of these reward orexigens, such as opioids, diminish activity of neurons synthesizing oxytocin, a nonapeptide that promotes satiety and feeding termination. It is not known, however, whether consumption-related activity of the central oxytocin system is modified under chronic sugar feeding reward itself. Therefore, we examined how chronic consumption of a rewarding high-sucrose (HS) vs. bland cornstarch (CS) diet affected the activity of oxytocin cells in the hypothalamus at the time of meal termination. Schedule-fed (2 hrs/day) rats received either a HS or CS powdered diet for 20 days. On the 21st day, they were given the same or the opposite diet, and food was removed after the main consummatory activity was completed.
[...]
The percentage of c-Fos-positive oxytocin cells in the hypothalamic paraventricular nucleus was significantly lower in rats chronically exposed to the HS [hög-sockerkost] than to the CS [majsstärkelse] diet, regardless of which diet they received on the final day. A similar pattern was observed in the supraoptic nucleus. We conclude that the chronic rather than acute sucrose intake reduces activity of the anorexigenic oxytocin system. These findings indicate that chronic consumption of sugar blunts activity of pathways that mediate satiety. [ref]

Alltså, socker minskade antalet oxytocinproducerande celler jämfört med majsstärkelse. Socker är alltså dåligt och stärkelse är bra. Nej - Dahlqvist och alla andra som inte har alla bollar hemma rörande näringslära - stärkelse är inte socker. Tar vi resultatet av studierna ovan så är alltså stärkelse bäst medan kronisk sockerkonsumtion och fett är sämst.

Nu kommer säkert de LCHF:ande konspirationsteoretikerna att hävda att råttstudier inte gäller på människor. I detta fallet kommer de förstås inte att säga någonting då studien ovan är på råttor och säger att socker är dåligt. Tvärtom kommer de säkert att hoppa av lycka och vilseleda folk genom att säga att kolhydrater är dåligt. Studien jag citerar längre upp där man jämförde högfett vs lågfett är på 18 människor; hälften män, hälften kvinnor - inga råttor. Studien använde dessutom riktig lågfett/högkolhydratkost, inte några 20-30 E% fett utan 11 E% fett, 7 E% protein och hela 81 E% kolhydrater. Det är nästan 801010 = det enda som egentligen borde kallas för lågfett/högkolhydrat enligt mitt sätt att se på saken (max 10 E% fett).

Råttorna i flera av dessa studier (se referenserna i studien nedan) visar att deras vanliga stärkelserika kost ger god vikt, hälsa, osv medan socker (speciellt ihop med fett, men inte enbart) ger dåligt resultat. Man har också sett i fler studier att glukos inte har denna effekten (glukos är inte sukros, dvs det är inte socker). Många hävdar att socker och fett påverkar beteendet till den grad att hela fysiologin ändras om man utsätts för det kroniskt - råttorna äter alltså mer kalorier och rör sig mindre. En dålig kombination.

Regular and frequent exposure to sugar-enriched tastants appears to be particularly effective in propelling activity of the reward circuitry and it is reflected by a changed expression of multiple genes and/or release of neuroactive agents. For example, it has been shown that deltaFosB, a transcription factor implicated in the development of substance abuse, also mediates enhanced appetite for sucrose and food-reinforced instrumental behavior [25, 40]. Dopamine overflow in the nucleus accumbens is induced by both actual consumption of sugar as well as oral stimulation with sucrose [ref]

Alltså, "smaklös" mat som potäter, vete, majs, m.m är alltså bra medan socker är dåligt. Båda två är kolhydrater, men producerar totalt olika resultat både i beteende, receptorer/celler i hjärnan och ämnen i blodet. En kolhydrat är inte en kolhydrat.

LCHF:are och resten är iaf överens om en sak - ät inget socker (sukros!). Problemet är förstås att LCHF:arna tror att potäter, vete och majs också är socker. Nästa "nöt" att knäcka är huruvida frukt ger samma effekt som sukros. Där hittar jag ingen studie och det blir nog svårt eftersom huvuddelen av alla djurförsök använder industriellt framställda fodersammansättnigar. Det finns ju en massa annat i frukt som definitivt påverkar situationen. Trots att LCHF:arna inte vill kännas vid faktumet att mängder med observationsstudier ger frukt (och grönsaker) ett gott renomé. Konstigt nog finns det mängder med observationsstudier som säger att socker är dåligt. Varför klagar inte LCHF:arna på att dessa observationsstudier också är fel i så fall?

Ekologiskt gräsbeteskött sämre för miljön än konventionellt

2012-01-01T09:00:00.002+01:00

Denna diskussionen dyker ständigt upp. Mötte en person IRL som hävdade att ekologiskt gräsbeteskött minsann var klimatneutralt. Jag kommer ihåg det där, jag var själv sån - trodde på det kvalificerade skitsnacket. I den riktiga världen är det tvärtom - precis som med oss människor. Äter vi rå, fiberrik föda tillgodoser vi oss inte alla näringsämnen, inklusive kalorierna, lika bra som om maten var tillagad. Samma sak gäller för kossor som äter gräs (cullulosa = mycket svårtsmält) istället för stärkelse (betydligt mer lättsmält, även för kossor). Tillaga stärkelsen så blir det ännu snabbare kött av kossan. Detta är ganska logiskt om man tänker efter, men givetvis behöver vi backa upp logiken med lite studier också.

Red meat has a bad reputation among the green-minded for its emissions of heat-trapping gases that exacerbate climate change. Fertilizer derived from fossil fuels is required for growing grain to feed cattle, and cows' digestion produces large amounts of the potent greenhouse gas methane, which is 25 times more heating than carbon dioxide.
But a new study of the Australian livestock industry finds that the seemingly greener alternative to grain-fed beef -- beef from cows grazed on grass -- produces more greenhouse gases per pound than beef from feedlots.
"The reason for that is that, on the one hand, the grain-based diet can be digested better by the animals, so that reduces the enteric methane production by the animals," said study lead author Matthias Schulz of the University of New South Wales Water Research Center in Australia.
Grain-finished beef produced 38 percent less methane, the researchers found, though other studies have reported as much as 70 percent less. [ref]

Då återstår frågan om metanutsläppet per se avgör huruvida en gräsbetande kossa är dålig för miljön eller ej? Det kommer lite svar på den frågan längre ner där man mätt hela kretsloppet. Andra forskare har hävdat att gräs fungerar som en "carbon sink", typ en "koldioxidtoalett" man bara kan spola ner växthusgas i så försvinner det, något som skulle kompensera för gräsbeteskött och att det t.o.m skulle vara bättre än spannmålsuppfött (men problemet att det blir mindre kött för samma mängd och areal föda förstås). Problemet med det resonemanget är att man räknar inte med att gräset måste växa ut igen för att återigen kunna klimatkompensera och när det betas så minskar dess klimatkompensationsförmåga gradvis. Under gräsets uppväxt binder det koldioxid ur atmosfären (allt som odlas binder koldioxid, speciellt träd, inklusive fruktträd). När sedan kossor äter upp gräset får du istället minus på koldioxidkompensationskontot tills dess att gräset vuxit tillbaka, dvs +/- 0 (i bästa fall, förmultning, mm gör dock att det vanligtvis blir negativt). För att nytt gräs ska kunna växa upp om man betar av marken så måste det gödslas på något vis och detta leder till ökat koldioxidutsläpp (all gödsling - naturlig eller ej samt förmultning, osv släpper ut koldioxid i atmosfären medan växtlighet - vad den nu än är - leder till koldioxidminskning. Så länge man inte äter upp sitt vetefält så kan man säga att det klimatkompenserar - det är den logiken många gräsbetesförespråkare går efter (inklusive forskare), man ser inte till helheten och faktumet att allt som äts innebär att koldioxidkompensationen försvinner tills dess det växer upp igen. Odlad/uppgödd mat innebär alltid ett koldioxidtryck på miljön, det går inte att komma ifrån - vi måste ha mat och därmed bidra med växthusgas. Allt som odlas (speciellt träd, inklusive fruktträd) fungerar som en "carbon sink" och suger upp koldioxid ur atmosfären... tills man äter upp det - då blir det istället tvärtom. All form av naturligt jordbruk är bättre för miljön ur ett visst synsätt. Problemet är att man får ut mindre mat, något som kompenserar bort de vinster man gör. Frågan är då om gräsbeteskött/mjölk är bättre för miljön eller ej.

PrimitiveNutrition har förstås redan dragit i detta, men jag ger några citat från dessa längre ner.

Kossor måste äta fantastiska mängder gräs jämfört med vete+soja för att det ska bli något kött. Det tar längre tid, blir mindre kött, kräver mer föda, större landarealer (vilket är OK för oss i Sverige än så länge) och producerar mer avföring (vilket kan orsaka övergödning, algblomning och förgiftat grundvatten [ref 1, 2, 3, 4]). Kossor växer snabbare på stärkelse istället för cullulosa - speciellt om den är tillagad. Det blir alltså mer kött snabbare = resurseffektivt samt mindre avföring och mindre påverkan i övrigt. Kossorna växer förstås ännu mer eller "bättre" om man ger dem tillväxthormoner som man gör i USA.

Det finns inte en enda kommersiell 100% gräsbetande mjölkko i Sverige (eko mjölk är från spannmålskossor som lever av ekologiskt vete i huvudsak). Varför gör det inte det? Jo, fråga Gröna Gårdar eller vilka mjölkbönder som helst - kossorna blir trådsmala/anorektiska om man mjölkar dem och ger kanske bara hälften så mycket mjölk som en välnärd veteko. Det är bara Parmigiano Reggiano, m.fl speciella/dyra ostar som har gräsbetesmjölk i sig (och kossorna äter inte gräs hela året i många fall, bara innan man producerar mjölk till ostarna).

Fast, det är klart, man är inte "paleo" eller äter "Low Carb High Quality" för att man är miljövän. Vilken kost som är bäst för miljön går inte att argumentera mot eller diskutera kring - det går helt enkelt inte att mäta någon kost mot växtbaserad föda ur miljösynpunkt, speciellt inte om den består av mycket potäter. En och annan kanske häver ur sig att jordgubbar från upplysta växthus minsann är sämre än kött (som Denise Minger gjorde). Men jämför vi samma sak? Först och främst, är jordgubbar basföda? Behöver man äta jordgubbar över huvudtaget? Du måste äta antingen spannmål, potäter, örter som t.ex bovete, bönor/linser, frukt eller nötter för att få i dig kalorier, inte jordgubbar. Inget av det behöver odlas i växthus, något av det växer även på väldigt kärva platser (potäter i anderna, sibirien, vete på Island, osv).

The potato has been confirmed as a low-carbon food in a government-sponsored (UK) study into greenhouse gases. Potatoes release only about 0.5kg of carbon dioxide for each kg of food. The figures are similar for most other native fruit and vegetables. In contrast, producing 1kg of lamb releases the equivalent of 17kg of CO2, while the same amount of beef releases methane equivalent to 16kg.
Among the vegetables, tomatoes – most of which are grown in heated glasshouses – are the most " carbon-intensive" one, each kilo generating more than 9kg of CO2. [ref]

Jag lekte lite med siffrorna ovan och kom fram till att räknat per 1000 kcal ger nötkött ca 8,4 kg CO2 jämfört med under 0,58 kg CO2 för 1000 kcal potäter. Lite skillnad.

Varför måste man odla jordgubbar när det inte går naturligt? Det handlar förstås om efterfrågan på jordgubbar och då skiter man i miljön.

Här är några citat från de studier PrimitiveNutrition visar bilder på i klippet ovan:

we find that organic grass-fed beef production requires three times more land and results in 60 percent more greenhouse gas emissions (excluding N2O) compared to grain feeding with the aid of growth promoting hormones. [ref]

Impacts per live-weight kg of beef produced were highest for pasture-finished beef for all impact categories and lowest for feedlot-finished beef, assuming equilibrium conditions in soil organic carbon fluxes across systems. [ref]

A University of Minnesota Extension Service study found that growth promotants improve cattle growth rates and feed conversion efficiency cattle growth rates and feed conversion efficiency, increasing annual U.S. beef production by more than 700 million pounds while saving more than 6 billion pounds of feed. In addition, if the beef production practices from 1955 were used today, 165 million more acres of land—an area almost the size of Texas—still could not equal today’s beef production according to an expert analysis. [ref]

Vi föder inte upp djur med tillväxthormoner inom EU, men citaten är bara med för att visa fram poängen - ju lättare man gör det för djuren att växa fort, desto bättre för miljön.

I Sverige är det dock fortfarande lite annorlunda än resten av världen. Vi är få invånare på stor landareal med mycket gräs till förfogande.

Organic milk production is a way to reduce pesticide use and mineral surplus in agriculture but this production form also requires substantially more farmland than conventional production. For Swedish conditions, however, a large use of grassland for grazing ruminants is regarded positively since this type of arable land use promotes the domestic environmental goals of biodiversity and aesthetic values. [ref]

Är verkligen "öppna landskap" med gräs, gräs och åter gräs biologisk mångfald? Det växer inte så många äppelträd på sådan mark eller potatisodlingar - extremt mycket bättre för miljön i fråga om kalori+näringsvärde vs koldioxid. Träd är dessutom bäst "carbon sink". Om biologisk mångfald vore något att se upp till, varför är det nästan bara gräs+barrskog, inga lövträd på kulturmark? Här har vi iaf bara lövskog i naturskyddade områden.

Följande svenska studie hävdar att eko kött inte är något problem i Sverige så länge det finns betesfält...

Both conventional and organic beef and lamb production release three times more carbon dioxide-equivalent per kilo of meat than conventional pig production.
[...]
The results suggest that organic production can be more sustainable than conventional production for beef and lamb, but not for pork. Organic beef and lamb production has advantages compared with conventional pig production regarding soil conservation, nature conservation and independence of chemicals. However, the production costs and discharge of nitrogen and greenhouse gases per kilo of meat are larger than in conventional pork production. Organic production also needs more land, which limits its sustainability if land for food production and energy crops is scarce. [ref]

Så här ser det dock ut i andra delar av världen rörande mjölkproduktion...

the [conventional U.S.] dairy systems [produced] 1,3 kg of CO2eq/kg of milk while the pasture based N.Z. dairies produced 1,6 kg/kg milk. [ref]

Hälsan då? Gräsbeteskött är ju hälsosammare?
Det handlade ju inte om det utan om att LCHF:are, "stenåldersfolk", m.fl hävdar att ekologiskt kött är bättre för miljön än industriellt framställt kött. Alltså, om du hävdar att du är hälsosammare på ekologiskt gräsbeteskött än industriellt framställt kött så kanske du även menar att du lever längre? Då innebär ju dina matval att du är ännu sämre för miljön.

Att äta gräsbeteskött är humanare?
Jag skulle nog föreslå att inte äta djuren till att börja med om man tänker i dom banorna. Ganska dumt att lägga fram sådana argument till en vegan - det spelar ju veganen i händerna och inte tvärtom.

Som jag brukar säga - vi kommer alla att vara veganer i en tillräckligt framskriden framtid. Hans Alfredson verkar också tro det när man lyssnar till hans julsaga 2011 i P1 som utspelar sig 2051 [ref]. 99% av alla agronomer, eko-ekonomer, miljöforskare, osv som gjort studier inom området hävdar att köttproduktion i sig är väldigt dåligt för miljön och inte hållbart i framtiden. Några ser artificiellt kött som en utväg, medan andra ser växtbaserad kost som enda möjlighet att ge föda åt en allt större befolkning och ett ökat klimattryck.

God fortsättning! :-)

Anekdoter FTW 2

2012-01-01T09:00:00.001+01:00

Mer anekdoter. Det kommer att bli en del om doktor Ruth Heidrich i framtiden - vegan sen över 20 år sen, canceröverlevare (tack vare McDougall lågfettkost-på-riktigt enligt Heidrich själv) och vinnare av mängder med medaljer inom löpning och Ironman. John McDougall och Ruth Heidrich gjorde tydligen en fallstudie ihop rörande hennes cancer. Letade lite snabbt efter denna, men hittade inget. Hennes biografi är inte så pjåkig kan man säga...

Dr. Heidrich is a six-time Ironman Triathlon finisher, holder of more than 900 gold medals from every distance from 100 meter dashes to 5K road races to ultra marathons and triathlons. She has completed more than 60 marathons all over the world, including Boston, New York, Moscow, and has held 3 world fitness records in her age group at the famed Cooper Clinic in Dallas, Texas. She also was named one of the "Top Ten Fittest Women in North America" in 1999.

She is the author of Senior Fitness, A Race For Life, The CHEF Cook/Rawbook, several videos and co-host of a weekly talk show, Nutrition & You on KWAI, Honolulu, Hawaii.

She is a graduate of UCLA and holds a Master's degree in Psychology, and a doctorate in Health Education. She has also taught in this field at the University of Hawaii. [ref]

I följande klipp av OrganicAthlete nämner Ruth Heidrich samma sak som Christine Vardaros - att vegankost bl.a ledde till snabbare återhämtning...

Anekdoter FTW

2011-12-31T10:00:00.000+01:00

Drar LCHF:arna en massa anekdoter så kan väl jag lika gärna göra samma sak...

I en inte alltför avlägsen framtid så är planen att börja videoblogga. Projektet är givetvis "operation vetebröd" (dvs om man blir fet av att äta enbart vete + lite juice och något grönt i minst ett par månader), men först måste jag läsa igenom Dr Davis' Wheat Belly, införskaffa en del mätstickor och klura ut hur jag ska spela in alltihop. Måste skriva något manus också, annars blir det bara en massa tomt babbel.

Videobloggen ämnar handla om det som Christine Vardaros tar upp i klippet ovan - fast ur mitt perspektiv. Jag hade inte en lika spikrak "veganeffekt" som Vardaros beskriver, men hittade tydligen tillslut tillräckligt många pusselbitar för att få den effekten hon talar om. Krossade linfrön är en av dem, D-vitamin, ganska mycket C-vitamin och tillräckligt med kalcium (båda i form av frukt och grönsaker) är några andra. Det blir ett annat perspektiv helt enkelt - någon som inte upplevde någon supereffekt till en början mer än att det fungerade (dvs märkte ingen skillnaden, förutom att exemblämman i nacken blev mindre), speciellt fram till precis efter sommaren - då sa något stopp (muskelryckningar, dåligt flås och svaghet), något som D-vitamin fort rådde bot på. Skillnaden kan förstås bero på att hon lever där solen skiner och det gör inte jag (samt att jag har ett inomhusyrke, åtminstone till 80-85%).

Vi syns i rutan...

LCHF som nyårslöfte?

2011-12-30T09:00:00.003+01:00

Glöm det! Det finns bättre och betydligt mer hälsosammare sätt att gå ner i vikt på...

Nytt inför nytt år

2011-12-30T02:40:00.000+01:00

Det har varit en hel del jobb på sistone, men kanske mest frustrerande har varit Bolagsverket som dels är långsamma och fattar ologiska beslut. Jag fick inte kalla företaget för VeloData pga att ett annat företag börjar på Velo. Det låter ju logiskt. Det som inte är logiskt är att det finns 4 företag i mitt län som börjar på Velo, hur fick de igenom sina namn? Kanske har 3 av dem sökt medgivande hos respektive för att få kalla sig så, vem vet.

Men, Bolagsverket har rätt, 4 företag + 1 som börjar på Velo är 4 för många så det blev att lämna in ett nytt namnförslag. Efter mycket funderande så blev det det lite mer långsökta (men desto lättare att få registrerat) - Coureur.

Jag har nyligen också släppt ny programvara - VeloApport (för den det berör) - en nyhet som kanske inte låter som att den har något med kost att göra. För att få ihop raderna med kod så krävs det kognitiv förmåga, något som professor Charlotte Erlanson-Albertsson hävdar inte går så bra på fettrik kost [ref]. Jag tycker förstås inte att jag tänker särskilt mycket bättre eller sämre jämfört med under LCHF. Faktum är att hjärnan fungerade betydligt sämre de första 2 månaderna efter introduktion av kolhydrater och jag erbjuder en förklaring längre ner.

Dr Eenfeldt gillade förstås inte professor Erlanson-Albertssons uttalande och drog en anekdot om ett pokerproffs [ref]. Charlotte har iaf råttstudier som stöd för hypotesen att fett ger inflammation i hjärnan samt förträngningar i hjärnans kärl, Eenfeldt får förlita sig på anekdoter för att "bevisa" motsatsen. Jag säger inte att Eenfeldt har fel utan bara att han ligger lite dåligt till rörande det vetenskapliga stödet för att LCHF skulle vara bra för hjärnan i det långa loppet. I det korta loppet ger jag en helt annan hypotes som förslag på varför en del istället upplever ökad kognitiv förmåga.

Rats fed with diets high in saturated or unsaturated fat for 3 months, were severely impaired on a range of learning and memory tasks. Related studies showed that these effects were modulated by concentration of fat, environmental influences, and treatment with glucose. More work is needed to identify the neurobiological mechanisms underlying this impairment but saturated fatty acid intake, as well as insulin resistance and glucose intolerance may be important factors. [ref]

Tilläggas bör att inte ens den sämsta kosten ger demens, m.m förrän vid ganska hög ålder. Samma sak kan sägas om hjärt-/kärlsjukdom i allmänhet. Alla håller nog med om att insulinresistens och diabetes är dåligt även för hjärnan.

Eenfeldts anekdot och anekdoterna i kommentarerna på hans blogg beror - enligt min hypotes - i huvudsak på en sak: ökad vakenhet pga mer stresshormoner. Kolhydrater sänker stresshormoner och kolhydratrik kost ger allra lägst stresshormoner (och högst testosteron) till skillnad från lågkolhydratkost, speciellt med mer än 15-20 E% protein [ref].

D-vitaminbrist och eventuellt även dålig C-vitaminstatus är en perfekt kombination för att må pyton av kolhydrater. Kaffe, amfetamin, m.fl "uppåttjack" ger en person med bl.a D-vitaminbrist en tillfällig känsla av ökad koncentration och vakenhet - samma sak ger ett stort proteinintag (allt höjer stresshormonerna). Man behandlar symptomet, inte orsaken. Paltkoma är samma sak. Förutsatt att man ätit kolhydrater i ett par månader (efter t.ex extrem LCHF) så är paltkoma och därtill dåsighet, koncentrationssvårigheter, osv onormalt. En fullt frisk person utan näringsbrist kan äta enbart stärkelse (t.ex pasta, bovete, potäter, ris, mm) utan linser, bönor eller soja (eller annat proteinrikt) och vara pigg som en mört - något som inte funkar om densamme inte får i sig tillräckligt med D-vitamin (för mig funkar det tydligen på sommaren utan tillskott, men inte nu under vintern). Flera studier har visat att människan är i kvävebalans på väldigt lågt proteinintag samt att potäter, vete, ris, quinoa, m.m kan säkerställa proteinbehovet förutsatt att kaloriintag inte är allför lågt.

LCHF undviker paltkomeproblemet (t.ex dålig fettförbränning pga C-vitaminbrist och magnesiumbrist pga D-vitaminbrist) och fungerar som ett uppåttjack. En person som lätt blir trött och dåsig av ett gäng potäter upplever - precis som jag en gång gjorde - en ökad kognitiv förmåga. Vem som helst upplever detta vid dels ett lägre kaloriintag eller vid fasta - pga stresshormoner.

Men, ser du till att vara både D-vitamin- och C-vitaminladdad (bl.a förstås) så finns inget som heter paltkoma längre - inte ens efter jätteportioner med pasta, potäter eller ris (förutsatt att de inte även innehåller mycket fett, då kan insulinet bli väldigt högt).

Ingenting av detta har varken med ett långsamt igenkorkande av kärlen eller bot av åderförkalkning att göra - det tar decennier och lär dröja ganska länge innan vi har något exempel på huruvida detta inträffar hos människor på LCHF eller ej. Än så länge verkar det bara finnas råttstudier på området.

Cykelinspiration inför nyår

2011-12-26T13:00:00.000+01:00

Ancel Keys förtjänar upprättelse

2011-12-23T01:12:00.002+01:00

Vi har fått lära oss att Ancel Keys ljög - att han plockade bort data ur en studie för att ge stöd åt sin hypotes. Det är frågan om 2 studier, den första med 22 länder och den andra med 7 länder (Seven Countries). I den första plockade Keys mycket riktigt bort länder som inte åt högfettkost åren innan studierna. Han gjorde som alla forskare gör i alla andra studier (speciellt i litteraturöversikter) - plockar bort studier som inte uppfyller kraven. Anledningen varför Sverige, Finland, Norge, m.fl länder som äter en hel del fett normalt sett inte fick vara med var pga av att matvanorna förändrades kraftigt under andra världskriget (man åt mycket mindre fett, kalorier, animalier, mm under kriget i dessa länder). Keys krav var att ha med studier där befolkningen faktiskt ätit samma kost långsiktigt, inte skiftat. Mexiko fick heller inte vara med pga att man inte hade dödsattester. Men, tror ni att det spelar någon roll?

Tro inte på mitt ord. Vad sägs om Denise Minger's ord - allvetande och "paleo approved"...

When all 22 countries were analyzed, the association between fat and heart disease did not go away. It actually remained statistically significant (meaning it probably wasn’t due to chance). And to make matters worse, the paper frequently cited as a “rebuttal” to Keys shows pretty clearly that animal protein had an even stronger association with heart disease than total fat did. [ref]

Jepp, även om alla 22 länderna var med - inklusive landet utan dödsattester - så var det fortfarande statistiskt signifikant till Ancel Keys fördel. Data från alla 22 länder gav alltså Ancel Keys rätt - mer eller mindre. Vad säger LCHF:arna nu då?

Två forskare - Yerushalmy och Hilleboe - skrev en artikel 1957 för att "ge Keys på nöten" och glänsa med statistisk analys [ref].

LCHF:arna kommer gärna med förklaringen "korrelation betyder inte orsak" när en epidemiologisk studie inte ger dem rätt - så även i detta fallet. Bara för att statistisk analys visar att orsak X är förknippat med variabel Y behöver inte innebära att variabel Y ligger bakom, det kan lika gärna vara variabel Z. Sant, till viss gräns. Det innebär dock fortfarande att variabel Y korrelerar till orsak X, det kommer man inte ifrån. Frågan är bara om man tar hänsyn till variabel Z får bort korrelationen mellan variabel Y och orsak X? I de flesta epidemiologiska studier vet man inte då man inte kan ta hänsyn till alla tänkbara och otänkbara variabler som kan ha eller som man ännu inte vet skulle kunna ha betydelse. I vissa studier (som t.ex den om att grönsaker är dåligt för din hälsa) så är helt enkelt studien av dålig kvalitet och faller på sin logik - samma sätt som studien på vete i Kina (där vetet är processad fet mat, t.ex friterade degknyten, och inte vete i sig).

Så här ser korrelationen ut när man tar med alla 22 studierna i Ancel Keys metastudie...

Total calories: 0.723
Total calories from fat: 0.659
Total calories from animal fat: 0.684
Total calories from vegetable fat: -0.236
Total calories from protein: 0.709
Total calories from animal protein: 0.756
Total calories from vegetable protein: -0.430
Total calories from carbohydrate: 0.305
Percent of calories from fat: 0.587
Percent of calories from animal fat: 0.677
Percent of calories from vegetable fat: -0.468
Percent of calories from protein: 0.172
Percent of calories from animal protein: 0.643
Percent of calories from vegetable protein: -0.651
Percent of calories from carbohydrate: -0.562

Lägg märke till att animaliskt protein är det som är starkast förknippat med hjärtsjukdom (tätt följt av antal kalorier). OBS! Detta är inte Keys siffror, utan Yerushalmy's och Hilleboe's. Tittar man på dessa siffror ser man direkt ett buffébord framför sig mycket likt ett svenskt julbord - mycket fet, kalorität animalisk mat. Inte undra varför folk dör som mest i hjärtsjukdom vintertid. Det som är bra för hjärtat (enligt dessa siffror) är det du ser på mitt buffébord - grönsaker, frukt, kolhydratrika sädesslag, linser och bönor. Som synes är procentandelen vegetariskt protein och kolhydrater bäst för hjärtat - ju högre desto bättre. Ironiskt nog är inte Denise Minger's egen diet så långt ifrån.

Men, vad händer om man spegelvänder datan och istället gör en "negation" av alltihop, dvs vad är bäst för alla dödsorsaker förutom hjärtsjukdom? Jo, då blir det givetvis precis tvärtom - animaliskt protein och animaliskt fett är bäst och vegetabilier är sämst. Detta spinner Denise Minger vidare på [ref].

Total calories: -0.530
Total calories from fat: -0.674
Total calories from animal fat: -0.466
Total calories from vegetable fat: 0.296
Total calories from protein: -0.398
Total calories from animal protein: -0.505
Total calories from vegetable protein: 0.452
Total calories from carbohydrate: 0.172
Percent of calories from fat: -0.657
Percent of calories from animal fat: -0.481
Percent of calories from vegetable fat: -0.090
Percent of calories from protein: -0.080
Percent of calories from animal protein: -0.405
Percent of calories from vegetable protein: 0.521
Percent of calories from carbohydrate: 0.671

OK. Nu blev det knepigt eller hur? Vad är egentligen alla andra dödsorsaker förutom hjärtsjukdom? Cancer är en av dem. Infektionssjukdomar är en annan. Hur många som dog av cancer, infektionssjukdomar, undernäring, m.m vet jag inte, tror inte ens det står i studien - Ancel Keys tittade ju på hjärtsjukdom specifikt inte på andra sjukdomar. Men datan finns tydligen i studierna menar Yerushalmy och Hilleboe och därför kan man gör så, dvs vända datan ut och in.

Låt oss tänka till lite. Statistiken ovan innebär att högfettkost, speciellt med mycket animaliskt fett, kött och mycket protein skulle leda till mindre t.ex cancer? Dessutom, ju fler kalorier du äter och ju fetare du blir desto mindre sjuk blir du i allt förutom hjärtsjukdom? Hur låter den logiken egentligen? Egentligen behöver jag inte ge några referenser för att vem som helst inser att det är fel, men drar några ändå [ref 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11].

Men, handlar deras negation av Ancel Keys data om cancer? Nej, med största sannolikhet inte.

Svaret är enkelt, lever du på svältkost (superlågkalori högprotein ketogen kost om man får tro siffrorna ovan) så dör du av något annat - cancer, undernäring, näringsbrist, infektionssjukdomar, osv. Eftersom LCHF kan vara bra för viktnedgång borde superlågkalori- animalisk ketogen nollkolhydratkost vara bra för att... svälta ihjäl.

Jag inte bara tror utan hävdar med säkerhet att äter du mycket animalier och många kalorier dör du inte av undernäring (duh!). Hur komiskt det ändå skulle vara med en vegan i andra världskrigets ruiner så är faktumet ändå att fattigmanskost var potäter, rotfrukter, bröd, mm och rikemanskost var fett kött. Vem tror du dör av svält? Den rika direktören med uppvärmd bostad, fett kött på bordet varje dag och kalorier i överflöd eller den fattige saten som bor tätt med 18 andra på 18 kvm utan uppvärmning på enbart potäter, gröt och i bästa fall grönsaker. Alla 18 äter förstås för få kalorier och är supersmala. Yerushalmy's och Hilleboe's spegelvända siffror speglar dödsorsaken undernäring och död pga bl.a infektionssjukdomar tillföljd av dåligt immunförsvar (otillräcklig kost), sanitär olägenhet och obefintlig sjukvård.

Visst har Yerushalmy och Hilleboe en poäng... men faktum kvarstår ändå - animaliskt protein, animaliskt fett och totalt antal kalorier är kopplat till hjärtsjukdom om man tar hänsyn till andra studier inom området.

PrimitiveNutrition (som inte är Don Matesz) går igenom Keys studier...

B12-tillskott lika onaturligt som att odla kossor

2011-12-22T17:30:00.001+01:00

Don Matesz presenterar en intressant syn på B12 med massor av information och välformulerade slutsatser [ref]. Don har helt rätt, man måste undra var B12 egentligen kommer ifrån - hur kommer det sig att så många köttätare har B12 brist?

Nearly two-fifths of the U.S. population may be flirting with marginal vitamin B12 status if the population of Framingham, Mass., is any indication.
[...]
Nearly 9 percent of the study population fell below the current deficiency level. And more than 16 percent fell below 185 pmol/L. “Many people may be deficient at this level,” said Tucker. “There is a question as to what the clinical cutoff for deficiency should be. “I think there is a lot of undetected vitamin B12 deficiency out there,” she said, noting that the study covered people from 26 to 83 years old.
[...]
The youngest group--the 26- to 49-year-olds--had about the same B12 status as the oldest group--65 and up. “We saw a high prevalence of low B12 even among the youngest group,” Tucker said.
[...]
Oddly, the researchers found no association between plasma B12 levels and meat, poultry, and fish intake, even though these foods supply the bulk of B12 in the diet. “It’s not because people aren’t eating enough meat,” Tucker said. “The vitamin isn’t getting absorbed.”[...]
But Tucker can only speculate about the reasons for poor absorption of the vitamin from meat among younger adults or why B12 appears to be better absorbed from dairy products than from meats. [ref]

Varför får fler och fler B12-brist? Är det för att fler och fler blir veganer eller för att vi äter mer och mer kött i världen? Intressant nog är båda rätt - fler blir veganer samtidigt som vi äter mer och mer kött [ref] - vilket har stora konsekvenser för miljön [ref 1, 2, 3, 4, 5] (något som dagens veganer tyvärr ännu är för få för att kunna klimatkompensera bort).

För att säkerställa sin B12-status bör därför alla - inklusive köttätare - ta B12 i form av tillskott eller berikad mat (idag är den officiella rekommendationen att äldre ska ta B12-tillskott). Men är inte tillskott och berikade livsmedel onaturligt? Är det naturligt att ha husdjur bara för att senare äta upp dem? Don Matesz menar att det är lika onaturligt att odla fram B12 som det är att odla fram kossor, grisar, kycklingar, kalkoner, fiskar, mm för protein och B12. Eftersom B12 produceras av mikroorganismer och syntetisk framställning är dyrare än "naturlig" framställs allt B12 i kosttillskott idag med hjälp av "husdjur", väldigt väldigt små husdjur.

Artificial synthesis of B12 requires about 70 synthesis steps, making it impractical as a method for commercial production of B12. “Therefore, today vitamin B12 is exclusively produced by biosynthetic fermentation processes, using selected and genetically optimized micro-organisms.” [10]
In other words, we cultivate, feed and breed living microbes so that they will produce the nutrient we want. This practice seems similar to cultivating cattle to produce protein or B12. If the former is ‘artificial,’ so is the latter.
Tablets of microbially synthesized B12, burgers of ground beef, capsules of vitamin D extracted from sheep’s hair, and tortillas made from corn are all end products of humans processing a raw material into a form that humans can conveniently consume. If you reject B12 tablets as ‘unnatural,’ you should similarly reject ground beef burgers and vitamin D capsules. [ref]

Är ekologisk julskinka bättre?

2011-12-22T12:00:00.000+01:00

Svaret är givetvis nej - ekologiskt kött är förmodligen värre för miljön än fabriksframställt. Frabriksframställt kött växer snabbt och fodret de äter är över-effektivt för djurens tillväxt. Gräs är inte effektivt och därför växer djuren betydligt långsammare, något som givetvis är dåligt för miljön då de kräver mer föda, större landarealer och därmed mer växthusutsläpp. Ta bara faktumet att det finns inte en enda kommersiell gräsuppfödd mjölkko i Sverige - de blir helt enkelt svältoffer om man mjölkar dem. Inte nog med det, komjölk innehåller biologiskt aktivt östrogen (till skillnad från soja) och IGF-1 [ref 1, 2] - inte så bra för din manlighet eller din cancerrisk (soja sänker istället cancerrisken för vissa typer [ref 1, 2, 3] och är inte farligt för kvinnor med bröstcancer [ref], något som sojan visserligen delar med komjölk).

I USA hormonbehandlar man dessutom vissa fabriksdjur, något som drastiskt ökar deras tillväxteffektivitet. Men, ekologiskt kött är hälsosammare. Jo, säkert marginellt hälsosammare än fabrikstillverkat. Förvissa dig gärna om att ekologiskt kött är hälsosamt när du om några decennier får beskedet att dina artärer är för feta - precis som Massajernas och Inuiternas (t.o.m i 20-årsåldern) eller när du bryter lårbenshalsen. Vill du inte råka ut för det rekommenderar jag dig att titta på vad man ätit på ställen där man nästan inte kan mäta någon åderförkalkning... på 100-åringar (t.ex Okinawa)...

Elderly Okinawans were found to have impressively young, clean arteries, low cholesterol, and low homocysteine levels when compared to Westerners. These factors help reduce their risk for coronary heart disease by up to 80% and keep stroke levels low. [ref]

De skippade skinkan på julbordet och högg in i potäterna - utan fet sås givetvis. De åt också vete, ungefär som att jag äter vörtbröd utan dopp i grytan med andra ord. Bra för miljön, bra för hälsan.

Charlotte Erlanson-Albertsson om LCHF och fettrik kost

2011-12-21T20:00:00.018+01:00

Charlotte Erlanson-Albertsson - en professor som förespråkar Livsmedelsverkets rekommendationer (se här) - skriver om LCHF och fettrik kost i Läkartidningen [ref].

Jag tycker kanske att det är för lite kolhydrater i SLVs upplägg, men det positiva är att hon inte häller upp en massa fet sås över alltihop i filmen och kallar det "essentiella fettsyror", att mättat fett är nödvändigt för hälsan eller något annat dumt. Observera att det inte är någon sås alls någonstans - bara "hel mat" som man säger. Kvinnan som agerar "försökskanin" i filmen säger i slutet att hon gärna hade velat ha en liten klick smör till fisken, men det gick tydligen inte. Bra råd i min bok med andra ord.

Professorn säger så här angående LCHF och fettrika dieter i allmänhet...

Fettrika dieter ger i samband med måltid höga blodfettvärden, vilka kan kvarstå i 16 timmar. Även vid fasta kan dessa dieter ge förhöjda blodfettvärden. På sikt ökar risken för ateroskleros.
Dessa dieter påverkar den kognitiva funktionen (långsammare reaktionsförmåga, sämre minne för komplicerade uppgifter, beroende och depression).
De ger även ökad inflammatorisk reaktion med ökad frisättning av cytokiner. En förklaring är att tarmbakterier interagerar med den fettrika dieten och ger inflammation.
Fettrika dieter ökar risken för tjocktarmscancer och bröstcancer. [ref]

Precis det jag pratat om tidigare - LCHF:are skryter om sina låga faste-triglycerider, men har superhöga triglycerider efter måltid. Är det nyttigt? Nej, menar Charlotte.

Angående viktminskning har hon väldigt bra råd - minimera dina födoval. Det är precis vad Stephan Guyenet (ännu en paleo semi-lågkolhydratare som bytt uppfattning helt) har börjat förespråka (bl.a).

Alla är överens om att en kost som leder till viktminskning och en bibehållen lägre kroppsvikt är bra för hälsan. För att gå ner i vikt måste födointaget begränsas. Enklast sker detta genom att möjligheterna till födoämnesval begränsas. Med många valmöjligheter är det svårt att gå ner i vikt, vilket beror på att den specifika sensoriska mättnaden inducerar mättnad för ett visst födoämne, men samtidigt stimulerar hunger efter någon annan typ av födoämne [1]. Med ett begränsat urval av födoämnen faller denna möjlighet. [ref]

Köpenhamnisation?

2011-12-20T21:17:00.002+01:00

Bönan

2011-12-20T09:00:00.000+01:00

Primitive Nutrition till bönornas och linsernas försvar...

John Burke - cykelbranschens Al Gore

2011-12-19T09:58:00.000+01:00

Arthur De Vany

2011-12-19T09:00:00.002+01:00

Primitive Nutrition igen...

Mjölkindustrin försvarar sig

2011-12-18T12:09:00.002+01:00

...med väldigt konstiga argument som t.ex att vegetarisk kost är som att byta ut mjölk mot läsk [ref].

Som tur är finns det kunniga icke-veganer till nutritionister där ute som inte håller med - man kan visst ersätta animaliska produkter med vegetariska och leva alldeles utmärkt - det menar iaf Livsmedelsverket, ADA och USDA [ref 1, 2]. Det roliga i kråksången är att hela mänskligheten kommer att vara veganer tillräckligt långt in i framtiden (dvs om vi inte överger jorden, lever på Mars och använder jorden enbart till boskapsskötsel).

We conclude that a person consuming a mixed diet with the mean American caloric content and composition causes the emissions of 1485 kg CO2-equivalent above the emissions associated with consuming the same number of calories, but from plant sources. Far from trivial, nationally this difference amounts to over 6% of the total U.S. greenhouse gas emissions. We conclude by briefly addressing the public health safety of plantbased diets, and find no evidence for adverse effects. [ref]

A comparison of four meals composed of the food items under analysis shows that a meal with tomatoes, rice and pork has nine times higher emissions than a meal made from potatoes, carrots and dry peas [ref]

Betyder kosten inget ur miljösynpunkt?

Food consumption is one of the most polluting everyday activities when impacts during product life cycles are considered. Greenhouse gas emissions from the food sector are substantial and need to be lowered to stabilise climate change. [ref]

[...] there exists an order of magnitude parity in fossil energy consumption
between dietary and personal transportation choices. This is relevant to climate
because fossil fuel–based energy consumption is associated with CO2
emissions [ref]

Skulle man fråga mig hade man förstås fått svaret att jag aldrig varit friskare. Att det enbart skulle bero på linfrön skulle låta ganska dumt. Varför inte istället bara släppa på dogman och acceptera att det fungerar alldeles utmärkt att vara vegan? T.o.m för idrottseliten (Scott Jurek, Carl Lewis, Jane Black, Mac Danzig, Dave Zabriskie (till 99% vegan iaf), m.fl).

"Kött kan inte bytas ut mot bönor, eller mjölk mot läsk - det håller inte näringsmässigt." Ungefär så argumenterar Anna-Karin Modin Edman, miljöexpert på Svensk Mjölk, i sitt inlägg med rubriken Livsmedel är inte alltid utbytbara i debatten om Kost och miljö.
Hon poängterar att man inte bara kan utvärdera livsmedel ur ett klimatperspektiv, men trasslar sedan in sig i underliga formuleringar såsom "Man kan förstås hävda att det går att lösa genom att tillsätta vitaminer och mineraler som vi gör till exempel i sojadryck eller vitaminberikat bubbelvatten. Men alla dessa tillsatser innebär också utsläpp av växthusgaser och den klimatpåverkan är idag inte kvantifierad."
Anna-Karin Modin Edman ger sken av att det är veganer som förespråkar miljömässigt hållbara kostvanor, och att vegetarisk kost inte skulle kunna vara fullvärdig. Så är dock inte fallet. Man behöver inte vara vegan för att inse och förhålla sig till vår höga konsumtion av animaliska livsmedel och den miljökonsekvens den har. Inte heller är det särskilt svårt att få till en väl sammansatt vegetarisk kost, helt jämförbar med en blandkost ur både energi- och näringsperspektiv. [ref]

Möjligheter

2011-12-18T11:00:00.008+01:00

Ravnskov bland andra blir ägda

2011-12-18T09:00:00.000+01:00

Kolesterol och karnivorer

2011-12-17T23:52:00.005+01:00

Annika Dahlqvist skrev nyligen ett inlägg där hon och Ralf Sundberg, m.fl hävdar att köttätare inte kan få åderförkalkning av kolesterol [ref]. Det tog mig 5 sekunders sökning på PubMed för att hitta en studie på kolesterol, åderförkalkning och katt...

Thus, we produced atherosclerotic lesions in the cat within 2 to 4 months on a cholesterol-enriched diet [ref]

Såvida Dahlqvist inte menar att en katt är en köttätare så är kommentarer överflödiga.

Hela Dahlqvists inlägg baseras runt samma knepiga uppfattning Livsmedelsverket har runt kolesterol. Påverkar kolesterolet inte blodvärdet så är det inte farligt. Men det är ju att se allt bakifrån. Tänk om blodvärdet inte spelar någon roll utan istället vad som händer med kolesterolet man äter? Kan man mäta det utan att obducera eller invänta hjärtinfarkt?

Om en person har (för) lågt LDL på vanlig västerländsk kost då är något fel. Frågan är då var allt kolesterol tar vägen? Frågar man aporna, hararna, råttorna och nu katterna så säger de: it's running in your veins.

Tillägg
I följande studie studerade man inte enbart LDL utan man mätta kärlväggens möjlighet att vidga sig (i motsats till att vara förträngd). Hur man mätte detta har jag inte läst på om (förutom via kemisk väg vidgade artärerna, antar att man röntgade?), men forskarna hävdar att det funkar bra - statiner (kolesterolsänkande medicin) ledde till signifikant förbättring jämfört med kontrollgruppen (men det tog 5,5 månader)...

Cholesterol lowering with lovastatin significantly improved endothelium-mediated responses in the coronary arteries of patients with atherosclerosis. Such improvement in the local regulation of coronary arterial tone could potentially relieve ischemic symptoms and signal the stabilization of the atherosclerotic plaque. [ref]

För mer läsning...

Low density lipoproteins (LDL) have long been implicated in the development of atherosclerosis. Perhaps the most convincing evidence that these lipoproteins are causative factors in this disease is the genetic disorder, familial hypercholesterolemia, in which homozygous patients develop massive LDL concentrations and frequently die within the second decade of life from complications of coronary artery atherosclerosis (1). The reasons for the atherogenicity of LDL are incompletely understood. In epidemiologic studies, the concentration of LDL cholesterol in plasma has been shown to be highly correlated to the incidence of coronary heart disease (CHD) [ref]

"Mini"-översiktsstudien ovan har 82 referenser för övrigt.

Ingen var sjuk förr

2011-12-17T09:00:00.000+01:00

Förr i tiden - när vi åt lågkolhydratkost - så var ingen sjuk...

Lev väl, lev länge

2011-12-16T09:00:00.000+01:00

Ät...

Ät inte...

Lev fort, dö ung

2011-12-15T09:00:00.000+01:00

Primitive Nutrition rapporterar...

Men, får ni åderförkalkning på er högfett, höganimaliska kost så kan ni alltid vända det [ref]. Samma sak gäller för osteoporos, men glöm inte D-vitamin och kalcium [ref] - något Inuiterna fick i sig väldigt mycket av, men det hjälpte inte (pga att kosten var förgiftande och bristfällig, duh). Ät mycket apelsiner (kalcium), grönsaker (K1 som blir K2 av tarmbakterier), var ute i solen eller ta tillskott på minst 2000 IU per dag.

Men, Massajerna då...

Kurt G Harris är förbannad

2011-12-14T17:30:00.002+01:00

Kurt är känd för ett aggressivt humör så det är givetvis inte så konstigt att han är förbannad på Don Matesz då Kurt hatar veganer...

On the other hand, Bickle, or sorry, Culp, used to be a "Vegan", so by his own admission we know he is not very bright. Most readers know I don't go in much for vegan bashing, as it's kind of like shooting porcupines while bowhunting. You might do it once, but it's so easy you'd feel guilty doing it twice. But Culp is claiming I have harmed people, and that I owe all the folks who read my blog for free a mea culpa and apology for mocking the belief in magic plants and vitamin supplements.

Just so you know, I don't take back or regret a single thing I've said, and I reserve the right to change my mind on anything, just like the rest of you. You read me or anyone else at your own risk. [ref]

Så här skriver Kurt i sitt senaste inlägg...

You’ve gone from one nutty extreme to another, and now have zero credibility left. [ref]

Jaså? Och det har inte Kurt Harris gjort??? Ni som inte varit med så länge bör känna till att Kurt var superkarnivor från början (Don Matesz var det inte) och bytte filosofi för bara något år sen till någon egen variant av blandkost utanför myndigheternas rekommendationer rörande kolesterol och mättat fett (bl.a).

Själv så tycker Kurt att han förtjänar att få ändra sig...

Just so you know, I don't take back or regret a single thing I've said, and I reserve the right to change my mind on anything, just like the rest of you. You read me or anyone else at your own risk. [ref]

Jaså? Varför får då inte jag och Don ändra oss om Kurt säger att andra får göra det? Det passar när det passar Kurt, men inte andra. Gör som jag säger, inte som jag gör?

Kurts eget "lappkast" rörde upp en del bland lågkolhydratarna och han förlorade själv förtroendet i vissa kretsar. Plötsligt började han okeja kolhydrater - ris och sötpotatis framför allt (inte vete, det är han fortfarande rädd för). Med Kurts resonemang så är Kurt inte heller trovärdig. Med det resonemanget skulle nära på samtliga framstående forskare och vetenskapsmän genom historian, inklusive Einstein, tappa sin trovärdighet då många av dem skiftat uppfattning 180 grader (Einstein hade någon tes om väteatomen och något till t.ex, men vad det handlar om är bortom mitt intresse, detta är en blogg om kost och vad andra forskare gjort för "lappkast" får man läsa om annanstans). Å andra sidan, att jämför Einstein med varesig Don eller Kurt är helt fel - båda är minst lika inkompetenta jämfört med nutritionsforskare och expertpaneler rörande kost att uttala sig, därför är inga av varken paleo-förespråkare eller vegan-eller-inget-förespråkare med i sådana paneler, de har helt enkelt inte förtjänat tillräckligt med meriter inom kost för att få ge råd signerat myndigheter till allmänheten.

Rörande kolesterol drar Kurt den reaktionära attityden och häver ur sig "bevisa det!", dvs bevisa att kolesterol leder till hjärtkärlsjukdom. Han har helt rätt att det inte finns några interventionsstudier på människor rörande dietärt kolesterol och åderförkalkning/hjärtsjukdom. Det finns dock på apor, harar, hamstrar, råttor, möss, m.m - säkert hundra relevanta studier. På människor finns det mängder med observationsstudier, cohorts, longituda studier, etc - dessa är givetvis inte RCTs. Kurt vill att vi ska göra en studie på människor där man tutar i dem 300 mg kolesterol. Efter 5-10 år avlivar och obducerar man dem. Det är reaktionism i sin fulla glans - att säga saker som inte går att bevisa för att det är puckat eller omöjligt att göra så. Möjligen hade Hitler fått för sig det (en semi-vegetarian f.ö).

Kurt förespråkar en kost med mycket animalier, mycket kolesterol och mättat fett. Myndigheter säger så här...

Food and Nutrition Board (sätter bl.a RDI) om kolesterol...

There is much evidence to indicate a positive linear trend between cholesterol intake and low density lipoprotein cholesterol concentration, and therefore increased risk of coronary heart disease (CHD). A Tolerable Upper Intake Level is not set for cholesterol because any incremental increase in cholesterol intake increases CHD risk. Because cholesterol is unavoidable in ordinary diets, eliminating cholesterol in the diet would require significant changes in patterns of dietary intake. Such significant adjustments may introduce undesirable effects (e.g., inadequate intakes of protein and certain micronutrients) and unknown and unquantifiable health risks. Nonetheless, it is possible to have a diet low in cholesterol while consuming a nutritionally adequate diet. [ref]

..och mättat fett...

A UL [Upper Limit] is not set for saturated fatty acids because any incremental increase in saturated fatty acid intake increases CHD [coronary heart disease] risk. It is neither possible nor advisable to achieve 0 percent of energy from saturated fatty acids in typical whole-food diets. This is because all fat and oil sources are mixtures of fatty acids, and consuming 0 percent of energy would require extraordinary changes in patterns of dietary intake. [ref]

Det går inte att mistolka - även små mängder kolesterol och mättat fett ökar risken för hjärtkärlsjukdom. Man behöver inte bli vegan - på den punkten är de noga (och det är för övrigt omöjligt att nolla intaget av mättat fett på all typ av riktig mat). Vad rekommendationerna är exakt är föremål för ett annat inlägg, men när man räknar på det blir det extremt lite animaliskt jämfört med t.ex LCHF, paleo, m.m. Man kan äta animaliskt varje dag (speciellt fisk), t.o.m ett ägg varje dag. Man når dock ganska fort gränsen med fett kött och ägg.

Att kalla mig och Don för fundamentalister är för lätt - vi är lätta mål, veganer är ju som de är eller? Faktumet att Kurt G Harris har en fullständigt reaktionär uppfattning jämfört med hela världens ledande experter på näringslära och kostrelaterad sjukdom som därtill med läkarleg går ut och säger att det är bullshit gör honom till en förnuftig figur? Inte nog med det, han har själv bytt kostfilosofi - där är han faktiskt riktigt förnuftig jämfört med hans extrema kostrekommendationer förr i tiden. Idag har Kurt faktiskt ganska bra rekommendationer, bortsett från kolesterol och mättat fett. Varför Kurt ändrade sig är inte så konstigt - de flesta mår suboptimalt på extrem lågkolhydratkost.

Varför vi blivit feta och vad man gör åt det

2011-12-14T15:00:00.001+01:00

Lågkolhydratarna har sin förvridna version, verkligheten är en helt annan...

Sädesslag är roten till allt ont

2011-12-14T09:00:00.001+01:00

Denise Minger och lågfettkost

2011-12-13T22:00:00.002+01:00

Jag har läst på lite mer om Denise Minger. Konstigt nog har man accepterat det som både lågkolhydratare och veganer skriver om henne utan att ens läsa på vad hon skriver själv på sin egen site. Det blir en helt annan uppfattning, men med massor av frågetecken.

I klippet nedan referarar hon till Loren Cordain angående protein och tycker tydligen att hans superhögproteinkost (på åtminstone 180 gram per dag för en sedentär man) är bra. Men, vad äter Denise själv?

Although I’m still a raw foodist, I’m not the kind that that thinks cooked food is poison—quite the contrary. I eat this way because out of all my self-guinea-pigging dietary experiments, a raw food diet with small amounts of raw animal products is what brings me "peak performance" for both mind and body. I don’t want to feel good; I want to feel awesome. [ref]

I’ve settled into something like "low fat raw with fish" as well, and I think it’s a very viable diet. [ref]

Huh? En liten del animaliskt? Hur väl passar hennes kosthållning ihop med Loren Cordains? Och varför går hon hem så jättemycket hos lågkolhydratare när hon själv äter normalt med protein och lågfett? Vad är resten av kalorierna tro? Jepp, kolhydrater, hon äter en hel del frukt.

Hon går givetvis hem hos lågkolhydratarna för att hon inte har något emot deras kosthållning och presenterar reaktionära tolkningar av studier till LCHF:arnas fördel, inte så konstigt egentligen.

Till skillnad från LCHF:arnas är min uppfattning att hon har en ganska sund kosthållning förutom att de råa animalierna endast funkar med dagens råvarokrav. Hade det varit på Pasteurs tid hade hon blivit sjuk emellanåt - vilket var vad folk blev. Ganska många dog t.o.m pga smittat kött. Äter hon vild fisk rå utsätter hon sig dock fortfarande för en risk att få parasiter (varför rå fisk på Sushirestauranger alltid är odlad och vetrinärbesiktigad). Att ha parasiter är dock "paleo" så det kanske är bra, vad vet jag.

I Denise föredrag om hur man vinner en argumentation med en vegetarian/vegan nämner hon Ornish (som inte är varken vegan eller vegetarian f.ö, men men) och Esselstyn (vegan). Se klippet så fortsätter vi längre ner...

"How to win an argument with a vegetarian" by Denise Minger from Ancestry on Vimeo.

De första 13 minuterna är i stort sett bara superlågfett, anti-kolesterol-propaganda. Lyssnar man på Denise Minger så får man en bra idé om god hälsa - att äta riktig, minimalt processad mat med mycket frukt, grönsaker, fullkorn, minimalt med fett och helst utesluta kolesterol helt. Ju sjukare du är desto mindre fett och kolesterol - hon debaterar inte ens det av den enkla anledning att hon inte kan det, studierna talar sitt eget språk. Naturligtvis, hon är "jävig" då hon själv äter lågfettkost med mycket lite mättat fett eller kolesterol.

Men, varför klumpar man ihop en semi-omnivor (Ornish) med en vegan (Esselstyn) i en presentation som handlar om hur man argumenterar mot vegetarianer/veganer?

Denise har ganska rätt anser jag, det är inte veganism som botar hjärtkärlsjukdom utan att den inte innehåller något fett eller processat käk. Huh, konstigt, riktig mat - inget kolesterol, inget mättat fett, inga oljor, ingen skräpmat - max 10E% fett - bara hel oprocessad föda. Det låter som Denise Minger's egen kost. Det funkar tydligen... och Denise Minger håller med - lågfett vegankost fungerar (även ifall Dean Ornish inte har något med veganism att göra).

Att det är lågfett/högkolhydat minimalt med kolesterol och väldigt lite mättat fett som gör grejen är inget hon försöker att bemöta. Det hon bemöter är huruvida veganism i sig ger bättre hälsa. Ganska dumt tycker ju jag eftersom veganism kan vara vilken skräpmat som helst - det kan t.o.m vara LCHF (det har också gjorts studier på vegetarisk LCHF).

Denise missar dock att LCHF innehåller en massa av det Dean Ornish, Esselstyn, McDougall... och Denise själv utesluter. LCHF innehåller mättat fett och kolesterol i mängder. Kolesterolet i maten märks nog inte i blodet, det fäster sig förmodligen i kärlväggen istället (precis som det gör hos några av våra släktingar [ref 1, 2]). Det mättade fettet höjer dock kolesterolet, speciellt LDL. Förutsatt att kalorierna är desamma mellan de kostupplägg man jämför med. Initialt sett brukar ju LCHF leda till ordentligt lågt kaloriintag, men några imponerande "primala" kolesterolvärden får ingen på LCHF.

LDL cholesterol is a strong independent predictor of coronary heart disease in individuals with diabetes, even when components of diabetic dyslipidemia are present. These results support recent recommendations for aggressive control of LDL cholesterol in diabetic individuals, with a target level of less than 100 mg/dL. [ref]

Eller som följande författare konstaterade...

Prevention of heart disease: is LDL reduction the outcome of choice? Absolutely yes.
There is only one well-established relationship between blood cholesterol lipid fractions and coronary artery disease (CAD) that meets all the Heiss and Tyroler criteria of causality. While there are a number of blood lipid fractions, only LDL cholesterol satisfies these criteria. We review the effect of reducing low density lipo-protein (LDL) cholesterol levels on CAD in the landmark lipid intervention trials performed since 1972. Lowering of LDL cholesterol consistently and systematically resulted in a reduction of cardiovascular events, irrespective of the therapy applied or the changes in high density lipoprotein (HDL) cholesterol or triglyceride levels. [ref]

LCHF:arna kan alltså skryta hur mycket de vill med sitt HDL och sina triglycerider - det spelar ingen roll så länge kolesterolet är så högt som det är hos dem (LDL ska alltså vara under 2,59 mmol/L, "totalkolesterol" ska vara under 5,18 mmol/L och allt över det anses förhöjt).

Jag tycker förstås Denise har rätt i att vegetarianer eller veganer inte är friskare än andra bara för att de inte äter kött. Anledningen varför veganer och vegetarianer är friskare än andra - om de är det - är en helt annan...

Meta-analysis of several prospective studies showed no significant differences in the mortality caused by colorectal, stomach, lung, prostate or breast cancers and stroke between vegetarians and "health-conscious" nonvegetarians. In vegetarians, a decrease of ischemic heart disease mortality was observed probably due to lower total serum cholesterol levels, lower prevalence of obesity and higher consumption of antioxidants. [ref]

Återigen, LDL. Vi återkommer alltså till Dean Ornish, Caldwell Esselstyn, McDougall, etc.

I och med att vegetarisk och vegansk kost knappt innehåller något kolesterol (vegansk = 0,0) så kanske resultatet av sådan kost överskuggas av andra faktorer...

There are still some conflicting facts about the benefits of a vegetarian diet. For example, serum homocysteine has been reported to be higher in vegetarians than in omnivores.7,12 Homocysteine stimulates vascular smooth muscle cells to proliferate and synthesize collagen; it also affects endothelial cell function and adversely affects anticoagulation, which may result in atherosclerosis.13 [ref]

Detta är givetvis helt korrekt. I samma studie såg man givetvis också att vegetarianer hade lägre LDL.

Om man inte gör som harar - dvs äter sin egen avföring - så får man B12-brist om man inte tar tillskott. B12-brist leder till högt homocystein och MMA hos de flesta. B12-brist är inte bra, men äter du grönsaker som är odlad i "nattjord" (varför kallar man det så egentligen?) så har man inte det problemet. Det är dock inget man gör i väst - varken rörande ekologiskt odlad eller besprutad. Hygienkraven är för höga för att tillräckligt många bakterier ska finnas på maten och bra är ju det annars hade vi blivit sjuka emellanåt (EHEC, Salmonella, etc).

Vill du vara helt naturlig på vegankost måste du - på något vis - äta bakterier som tillverkar B12. Annars bör du följa Vegan Outreach och Veganhealth.org's rekommendationer - ta B12-tillskott. Höga doser B12 har även använts i prestationssyfte av idrottare (från maratonlöpare, fotbollsspelare till kroppsbyggare). Det finns inget vetenskapligt stöd för det, men anekdoterna är många. Kanske hade jag dålig B12-status innan jag började med B12 - jag bara vet att effekten kom fort (obs, innan jag blev vegan) och något jag inte tänker sluta med. Jag mår dock inte bra av över 100 mcg per dag - blir för speedad - utan får hålla mig till runt 100.

Det finns inga däggdjur som producerar B12, endast bakterier gör det. Kossorna gör i princip det som hararna gör, men istället för att äta upp det på andra sidan så kräks de upp det, osv. Om B12 bara hade varit ett krav för köttätare så förklarar det inte faktumet att B12 är ett krav för harar och kossor också.

Omnivorer får i sig B12 via en mellanhand (förutsatt att upptaget från kött fungerar, vilket det inte gör hos alla omnivorer). Kosttillskott fungerar däremot i 100 fall av 100. Jag pratar inte om sprutor utan om tillskott via munnen - det fungerar även för de som inte har den så kallade "inre faktorn" (IF) som tar upp B12. Tillräckligt hög dos av B12 i tablettform (cyanocobalamin), t.ex 1000 mcg, botar B12-brist hos vem som helst (även de utan IF). Jag - och många med mig - väljer att inte äta vår egen skit. Kosttillskott är mycket säkrare. LCHF:are skulle hålla med mig här angående D-vitamin, men varför inte B12? Läs mer om B12 här.

Vid 21 minuter nämner hon sanningen att animaliskt protein är syrabildande och att man pissar ut mer kalcium. Hon säger också helt korrekt att samtidigt som man pissar ut kalciumet så ökar upptaget...

However, increased calcium excretion due to HP diet does not seem to be linked to impaired calcium balance. In contrast, some data indicate that HP intakes induce an increase of intestinal calcium absorption. Moreover, no clinical data support the hypothesis of a detrimental effect of HP diet on bone health, except in a context of inadequate calcium supply. In addition, HP intake promotes bone growth and retards bone loss and low-protein diet is associated with higher risk of hip fractures. [ref]

Den springade punkten är att man måste ha ett tillräckligt kalciumintag annars funkar det inte. Problemet är också tolkningen "högproteinkost". Vad är det? Enligt de flesta forskare är det runt 80-90 gram protein för en icke-idrottare, dvs runt 15 E% protein. Det är inte +30 E% protein som Cordain förespråkar. Lågproteinkost är kost som innebär ett proteinintag på en bra bit under 10 E%, snarare runt 6 E%. Jag har inte räknat med ett lägre kaloriintag - något som drabbar vissa äldre, dvs att de börjar semisvälta och kroniskt går ner i vikt. Lägre kaloriintag är alltid förödande och därmed sänks också proteinintaget farligt lågt oavsett om man äter 15 E% eller 6 E%.

Veganer som hävdar att högproteinkost ger sämre kalciumbalans har däremot rätt - under vissa förutsättningar - ju mer protein du äter desto sämre blir kalciumbalansen (du pissar alltså ut dina ben)...

The increase in protein intake significantly increased urinary calcium and net renal acid excretion and the mean net calcium balance became negative. The ingestion of sodium bicarbonate alkalinized the urine and reversed the increase in urinary calcium associated with the higher protein intake; the mean net calcium balance became positive. [ref]

Kan det bli tydligare än det? Va konstigt, alkalisk kost fungerar trots att Denise Minger inte tycker det. Problemet med översiktsstudierna på "alkalisk" kost ligger i definitionen. En citron är t.ex sur, men skapar en alkalisk miljö i kroppen - tvärtom alltså. Författarna till dessa studier skulle hålla med mig till 110% att kost som innehåller mycket magnesium, mycket kalium och mycket kalcium - ihop med en i övrigt komplett kost - ger god bentäthet [ref]. Mycket magnesium, kalium och kalcium ger en alkalisk miljö. Huruvida kosten i sig är alkalisk i strikt kemiskt hänseende är inte så intressant - en citron är sur, men basisk i kroppen t.ex, dvs sur kost får ett alkaliskt resultat.

Frukt och grönsaker är alltså bra för benen. Komponerar man en kost med tillräckligt med protein, tillräckligt med kalcium och tillräckligt med frukt (och tillräckligt med D-vitamin) så har man alltså goda chanser för att få starka ben oavsett om det är vegetabiliska källor eller animaliska. Apelsiner hejjar jag på - de är ordentligt rika på kalcium om man äter tillräckligt av dem (10 per dag är min melodi).

Hon nämner också helt korrekt att protein är benbyggande, men missar faktumet att animaliskt protein inte är bättre än t.ex soja...
There was a significant decrease in the BMD of the lumbar spine and femoral neck in those who completed the study in all groups. Soy isoflavones prevented major bone loss from baseline at the femoral trochanter with no between-group significance. Physical performance measurements decreased in all the groups. [ref]

Läs mycket mer om bl.a soja vs mjölk/animaliskt protein i mitt osteoporosinlägg (med väldigt många referenser).

Hon nämner också faktumet att veganer i vissa studier (observera, inte i alla) har lägre bentäthet än omnivorer. Å andra sidan har veganer alltid lägre fettvikt i dessa studier, vilket kan spela roll. Men, faktumet är ändå att man i några studier ser att veganer har sämre bentäthet än resten. Vegan Outreach och flera leg.dietister har tittat på detta och mer eller mindre konstaterat att anledningen är för lite kalcium och för lite D-vitamin [ref]. Veganer lever inte där frugivorerna lever - runt ekvatorn. Vi har mycket högre D-vitaminkrav än vad en fetfiskätande, D-vitamintillskottad mjölkdrickare har (all lätt- och mellanmjölk är D-vitaminberikad även i Sverige). Det funkar utmärkt en solig vår/sommar på våra breddgrader, men inte under resten av året.

Det ironiska i det hela är att detta är ett problem som Denise Minger själv dras med. Det beror förstås på hur hennes kost ser ut. Hon kanske också äter 10 apelsiner per dag, en hel del grönsaker, tar 4000 IU D-vitamin och äter +3000 kcal? Vad vet jag. Hon äter/dricker inte mjölk/mejeriprodukter. Om Denise inte säkerställer RDI av kalcium på sin kost så kommer hon att få samma problem som alla andra som inte säkerställer sitt kalciumintag.

Runt 23 minuter angående Cordains argument så har jag bara en sak att säga: bara för att man gjort en sak väldigt länge är det inte nödvändigtvis rätt. Som sagt, inuiter som ätit traditionellt har inte bättre ådror än västerlänningar på fet kost (t.ex dansk fet kost) [ref]. I några studier hävdar man att de klarar sig undan infarkter pga högt intag omega3 och fysisk aktivitet (läs "chronic cardio"). Jag tror även på D-vitaminintaget via sälspäcket.

Vid 24 minuter menar hon att människor inte kan äta mycket växter. Det förstår jag inte riktigt, men mig ska man nog inte jämföra med då jag kan knö ner 4 kg potäter på en dag och skita så mycket att det blir stopp i toaletten (har hänt, sant).

Vid 26 minuter säger hon att jordguggar är värre för miljön än kossor. Vet inte om WHO håller med om det, men växthusodlade jordbuggar för 1 krona per gram eller vad de kostar är inte direkt vad man lever av - eller definitivt inte bör leva av. Ett löjligt argument. Äter man frukt - som Denise själv gör - så klimatkompenserar man. Fruktträd är det allra bästa för miljön, finns inga undantag. Det finns t.o.m projekt där ute där man planterar träd för att klimatkompensera [ref]. Dessutom så förhindrar man jorderosion. Ät mer frukt så planteras det mer träd - du klimatkompenserar när du äter frukt!

Alla officiella, etablerade organisationer säger att köttbaserad kost är dåligt för miljön och vegetarisk kost är bra för miljön. Testa själv, det finns flera simulatorer på nätet [ref 1, 2, 3]. Faktum är att om jag hade ätit LCHF hade mitt koldioxidavtryck varit 253% större än det är idag. Man kan säga att jag klimatkompenserar idag som vegan efter min förstörelse av jorden som LCHF:are. Så här ser mitt koldioxidavtryck ut.

I övrigt så pratar Denise om Uffe Ravnskov och de andra reaktionärerna, dvs de som ser etablissemanget som en stor konspiration. Behöver nog ingen kommentar, har redan givit referenser till kolesteroldebatten ovan.

En kommentator säger att kroppens organ föredrar ketonkroppar, inte glukos. Det är Dr Eades knepiga idé - ännu en reaktionär konspirationsteoretiker. Denise argumenterar inte emot trots att hon äter högkolhydratkost och aldrig befinner sig i ketos.

Sen är det lite babbel. Vid ca 39 minuter kommer Staffan Lindeberg in och pratar om en studie på hamstrar där man såg mest åderförkalkning av kasein (ca 80% av komjölksproteinet), mellan-åderförkalkning av soja och minst åderförkalkning av "animaliskt" protein, vad det nu är, antar att det är magert kött (vilket Lindeberg förespråkar). Jag hade ingen aning om att rent protein kan ge åderförkalkning (förmodligen är det inte så enkelt, utan att sojan och mjölken innehöll mycket fett jämfört med köttet), låter som att det är bra att inte äta för mycket protein då eller?

Vid 43 minuter så räcker en vegan upp handen i publiken. Tyvärr bryter de klippet och vi får inte höra vad veganen har att säga. Typiskt.

För bättre argumentation mot det som sägs i den sista delen av klippet hänvisar jag till PrimitiveNutrition - 6 timmar rå hård argumentation.

C-vitamin och vikt

2011-12-13T20:00:00.000+01:00

En bra anledning att äta mycket apelsiner (förutom kalcium)...

These preliminary results show that low vitamin C status is associated with reduced fat oxidation during submaximal exercise. Low vitamin C status may partially explain the inverse relationship between vitamin C status and adiposity and why some individuals are unsuccessful in their weight loss attempts.
[...]
About 15% of US adults are vitamin C deficient (plasma vitamin C less than 11 μmol/L) [1]. Twenty-five years ago, this percentage was much lower, 3–5% of US adults [2]. Concomitant with this recent rise in the prevalence of vitamin C deficiency, America experienced a major epidemic of overweight and obesity [3]. Indeed, survey data suggest an inverse relationship between vitamin C status and body weight [4,5] and waist measurements [6]. The underlying systemic oxidative stress associated with obesity has been proposed to explain the inverse relation between adiposity and plasma vitamin C concentrations [6]. Since vitamin C is an essential cofactor for the biosynthesis of carnitine, a molecule required for the oxidation of fatty acids [7,8], a reduction in the ability to oxidize fat may contribute to the relationship between vitamin C status and adiposity. [ref]

10 apelsiner är endast 600 kcal, men ger 510 mg kalcium och nästan 700 mg C-vitamin. Gula paprikor är också rika på C-vitamin och ger 700 mg per 100 kcal (2-3 stycken) - de ger dock bara 40 mg kalcium (600 kcal ger knappt 250 mg).

Kiwi är förstås lite bättre än apelsiner rörande C-vitamin. 600 kcal = ca 14 kiwis = 330 mg kalcium och lite över 900 mg C-vitamin samt nästan 400 mcg K-vitamin - de är ju gröna (över 3 ggr RDI).

10 apelsiner ger 30 gram fibrer, vilket är 11-12 gram mer än vad män äter i Sverige i genomsnitt totalt under dygnet [ref]. Vi äter alltså ganska mycket skräp och processad mat (läs smör, margarin, olja, bakelser, kött, fläsk, kebab, vitt bröd, pommes frittes och läskedrycker). Det är ironiskt att pommes fritten på McD står för huvuddelen av fiberintaget i deras menyer - skräpmat med 60E% frityrolja. Skräp in, skräp ut - inte konstigt att 15% av amerikanarna har C-vitaminbrist.

Nu kanske 10 apelsiner låter mycket, men det är det inte - speciellt inte under ett dygn. Frukt är gott och ju mer du äter desto bättre hälsa får du.

Ketos är bra för din hälsa

2011-12-13T16:00:00.001+01:00

Don Matesz = PrimitiveNutrition?

2011-12-13T13:00:00.005+01:00

Uppdatering: Jag tror inte längre att Don Matesz och PrimitiveNutrition är samma person. Anledningarna bakom slutsatsen är många (rösten, kommentarer, upplägg, osv).

Inte för att jag är särskilt bra på att identifiera folks röster, men t.o.m jag är ganska säker på att Don Matesz och PrimitiveNutrition är samma person. Lyssna på det nedan. Även om Don är betydligt mer osäker framför åskådare så låter tonfall, dialekt, mm ganska samma. Vad tror ni?

Don bloggar nu också om varje avsnitt verkar det som. Väl värt att läsa vill jag påstå, fast ännu bättre - se serien, dvs alla 6 timmar!

Nedan tar Don en väldigt intressant väg rörande vårt näringsbehov ur ett evolutionsperspektiv. Förenklat handlar det om att vi har ett väldigt stort behov av näringämnena i växter (samt bakterier) än vi har av näringsämnena i djur [ref]. Det är ett helt alfabet och lite till (b1, b2, b3, b5, b6, a, c, e, etc, etc). Men, vi har inget behov av dietärt kolesterol eller mättat fett - vi tillverkar det själva - precis som D-vitamin förutsatt att vi lever där solen skiner (vilket vi ju inte riktigt gör där vi lever).

B12 sticker förstås ut, men där vet ni redan vad det beror på - inga däggdjur tillverkar B12 - samtliga får dem från bakterier. Endast bakterier tillverkar B12. Problemet med oss veganer i väst är att vi lever ett onaturligt hygient liv (förutom ett onaturligt liv inomhus utan solljus) till skillnad från veganer i t.ex Iran (som alla hade perfekta B12-nivåer) [ref]. Summa summarum: de äter sin egen skit. Harar har samma problem som oss då deras tarmsystem är väldigt likt vårt - de är inga idisslare. Även idisslare gör som hararna - de äter sin egen skit. Hararna äter det som kommer ut ur andra änden medan idisslare spyr upp det. Inte så trevligt, men det funkar. Idag får industri-kossor B12-brist av den enkla anledning att de äter högt processad föda i vinstsyfte - så mycket kött så fort som möjligt = ingen mat för B12-producerande bakterier att utvecklas på. Veganer som äter icke-besprutade endast lätt tvättade grönsaker från gödslad jord får inte B12-brist - det var vad man såg hos veganerna i Iran. Människor har dessutom väldigt bra B12-återvinning till skillnad från många andra djur, dvs vi har utvecklat ett system för att klara långa perioder (många år) utan något B12 från varken andra djur eller bakterier - något som naturligt är omöjligt att åstadkomma, det är bara vi i ett modernt sammanhang kan leva helt B12-fritt.

Han har många intressanta idéer som jag aldrig hört förr, som t.ex hyper-X-emia (för mycket glukos, för mycket fett, för mycket kolesterol, för mycket järn, för mycket av allt = det man ser hos de med metabola syndromet, feta, osv). Don fokuserar också mycket på balans. För mycket kalorier, för lite kalorier, för mycket näringsämnen, för lite, osv.

Kvalitet, kvantitet och kontext (sammanhang). T.ex - en Massaj har lågt kolesterol och väldigt låg vikt/fettvikt, men äter mycket mejeriprodukter (fast lågt kaloriintag). Svenskar (som Don tar som exempel) äter också (väldigt) mycket mejeriprodukter, men vi har högt kolesterol och hög fettvikt. Visst, nu säger LCHF:arna att det beror på kolhydrater. Visst, säkert, vad händer när man skippar mättat fett och animaliska produkter i kosten och istället äter kolhydrater? Går kolesterolet upp ännu mer? Absolut! I den upp-och-ner-vända världen, jag har världsrekord i högt kolesterol eftersom jag äter så mycket kolhydrater. I den riktiga världen leder LCHF till högt kolesterol (jag hade över 8 mmol/L och låg sedan alltid runt 6 mmol/L, precis som Kostdoktorn och Annika Dahlqvist) - idag går det inte att mäta med min mätare (den mäter ner till 3,4 mmol/L), men samtidigt är mitt HDL helt OK. Inte lika högt som på LCHF, men inte jättelångt ifrån (1,2 mmol/L). Kolhydrater ger höga triglycerider. Beror på, jag har 0,6 mmol/L. Skillnaden mellan mig nu och på LCHF är att jag har aldrig över 1,0 mmol/L någon gång varken efter eller innan måltid. På LCHF gick triglyceriderna upp till 5 mmol/L efter måltider - återigen en fråga om kontext och vad man tror på. Triglycerider efter måltid är förhöjda i flera timmar. Om det har någon betydelse är dock tveksamt, men Roy Swank skulle inte hålla med och han hade lite att komma med. Dean Ornish patienter fick högre triglycerider, men vände sin åderförkalkning. Samma sak hos Esselstyns. Ju striktare Ornish och Esselstyns patienter följde deras råd - desto färre återkommande komplikationer hade de. Esselstyn är förstås ganska noga med att nämna att hans patienter fick inte en enda återkommande hjärtkärlåkomma på över 20 år, men det är också de som följde hans råd till punkt och prickar. Tillämpar man Dons syn på saken angående sammanhang så är det frågan om att dessa hjärtkärlsjuka har hyper-X-emia och nu balanserar de ut det med en mindre anabol kost.

Lektiner och fytokemikalier är farligt

2011-12-13T09:00:00.000+01:00

Men kött innehåller inga giftiga ämnen...

LCHF-märkning

2011-12-12T22:31:00.004+01:00

Wow, man får inte LCHF-märka livsmedel enligt Livsmedelsverket [ref]. Va synd, då hade jag kunnat undvika 2 märkningar - nyckelhålet och LCHF. Konstig nog nyckelhålmärker man inte potäter, bananer, apelsiner, havregryn, ris, rågbröd, mm - åtminstone inte det jag får med mig hem. Om nu Livsmedelsverket vill att nyckelhålet ska betyda mindre fett så är det ju ganska dåligt om det inte är märkt och ligger nära vetebrödet. Är det inte bättre att man märker vetebrödet som "DÅLIGT FÖR DIN HÄLSA!" istället? Nu är väl säkert en del bröd nyckelhålsmärkt, men långt ifrån allt.

Jag har ett förslag till Livsmedelsverket: byt märkning. LCHF och HCHF istället för Nyckelhålet - (nästan) allt som blir över äter alltså jag. Svensson äter HCHF i huvuddel och de andra äter LCHF. Alla nöjda?

Word!

2011-12-12T18:15:00.000+01:00

"Be careful about reading health books. You may die of a misprint."
-- Mark Twain

Denise Minger

2011-12-12T15:00:00.002+01:00

Rädd för soja och östrogen, men inte komjölk?

2011-12-12T09:00:00.000+01:00

LCHF och sprint

2011-12-11T11:50:00.004+01:00

Primitive Nutrition demonterar Phinney's nollkolhydratstudie på cyklister ganska bra, men missar tyvärr några detaljer. Stephen Phinney lät cyklisterna cykla på 65% av VO2max. Phinney hävdar att de var tävlingscyklister. Vem som helst som cyklar och varit med antingen direkt i en tävling, ett motionslopp eller ens tävlingsinriktad träning vet att 65% av VO2max är rena rama promenaden. I mitt fall skulle jag ligga på runt 145 slag per minut = ca 76% av min maxpuls. Jag varken tränar eller jobbar under 150 spm och jag cyklar definitivt inte cykellopp - varken motionslopp eller annat - på under 150 eller ens under 160 spm (84%). Tävling är hårt och tror du att du kan ta det i promenadtempo så förlorar du, duh.

Therapeutic use of ketogenic diets should not require constraint of most forms of physical labor or recreational activity, with the one caveat that anaerobic (ie, weight lifting or sprint) performance is limited by the low muscle glycogen levels induced by a ketogenic diet, and this would strongly discourage its use under most conditions of competitive athletics. [ref]

Men, låt oss ändå hävda att nollkolhydratkost fungerar för tävling och fokusera på något annat: spurt- och explosiv förmåga. Phinney mätte inte det, men är åtminstone hederlig nog att nämna att han noterade att cyklister inte orkade spurta som de gjorde innan (även efter "ketoadaption"). Hade Phinney gjort en riktig studie på riktig idrottsprestation hade han testat dem på olika VO2max och genomfört standardtest inom cykling - dvs gjort wingate-tester, watt vid 5-min sprint, watt vid 20 minuter sprint och watt vid en timme - så kallad FTP - functional threshold power. Endast detta är det som betyder något inom cykling då cykling är en kombinerad sport som kräver både uthållighet och explosivitet. Om du håller ut i 15 mil och ligger skyddad från vinden i klungan men inte orkar prestera vid slutspurten - vad gör du då? Jo, du förlorar och Phinney säger att du gör det definitivt med LCHF... och därför finns det ingen tävlande cyklist som äter LCHF mer än som en kortvarig läxa (precis som jag fick lära mig).

Men, vad händer om du istället lyckas bryta dig fri från klungan och köra själv resten av loppet? Jo, då ligger du definitivt inte på 65% av VO2max och Phinney testade inte ens det. Förresten, vad tror du att du behöver göra för att bryta dig fri från en klunga?

LCHF - Low Carb, High Fad

2011-12-11T10:33:00.003+01:00

Guds ord

2011-12-11T10:00:00.000+01:00

Kungen bestämde också att de dagligen skulle få mat och vin från hans eget bord. De skulle utbildas i tre år och därefter träda i kungens tjänst. Bland dessa befann sig Daniel, Hananja, Mishael och Asarja, alla från Juda. Överste kammarherren gav dem nya namn: Daniel fick heta Belteshassar, Hananja kallades Shadrak, Mishael Meshak och Asarja Aved-Nego.

Daniel var emellertid fast besluten att inte göra sig oren genom mat och vin från kungens bord. Därför anhöll han hos överste kammarherren att slippa det orena. Och Gud lät Daniel möta välvilja och förståelse hos överste kammarherren, men han sade: ”Jag är rädd att min herre och konung, som har bestämt vad ni skall äta och dricka, kan tycka att ni inte ser lika friska ut som de andra unga männen. Och då har ni satt mitt liv på spel.” Daniel vädjade då till den man som överste kammarherren hade satt till att ha uppsikt över honom själv och över Hananja, Mishael och Asarja: ”Gör ett försök med oss i tio dagar, herre: låt oss få grönsaker att äta och vatten att dricka. Jämför oss sedan med de unga män som har ätit av kungens mat, och behandla oss efter vad du då får se.” Han samtyckte till deras begäran och gjorde ett försök med dem i tio dagar. När de tio dagarna hade gått såg de bättre och mer välnärda ut än de andra unga männen, de som fick sin mat från kungens bord. Deras övervakare lät dem då slippa kungens mat och dryck, och i stället gav han dem grönsaker att äta.

Daniel 1:5-16 [ref]

Stagnering & argumentation via proxy

2011-12-11T00:09:00.007+01:00

Bloggen håller tyvärr på att stagnera och mycket beror på att jag helt enkelt inte har tid. Jag jobbar 2 gånger heltid. En anställning på 100% finansierar uppstarten av min egen verksamhet - IT-tjänster via cykel.

Att starta och driva eget är hårt. Att samtidigt jobba heltid är hårdare och att dessutom vara tvungen att vara fysiskt aktiv för att kunna leverera är hårt i kubik. Men konstigt nog fungerar det utmärkt... och jag vet förstås varför.

Att vara så sjuk som jag var förr va också hårt, men nu är det problemet ur världen. Jag har gått från att ha varit den sjukaste på jobbet till den friskaste. Detta faktum gör att jag mer och mer lämnar "kostbloggsvärlden". Jag har helt enkelt inte de problem som bloggarna bloggar om. Alternativet är att bli ytterligare en kostguru - i slutändan måste det innebära att man tjänar pengar på det. Jag väljer en annan väg - att göra något med vinsten jag fått via kosten som verkligen ger något.

Sanningen är ett faktum - jag kan datorer och datanät. Mina kostkunskaper är extremt bleka i jämförelse, men som tur är har jag gjort helt rätt val - både för min hälsa och för miljön. Som drömmande 15-åring visste jag alltid att jag skulle jobba med datorer och det är ingen skillnad nu. Jag hade företagsdrömmar för många år sen, men inte ork att fullfölja dem. Nu är det annorlunda.

Men, det betyder inte slutet på kostinlägg. Jag kommer att slänga upp ett och annat inlägg när jag känner för det även i framtiden. Ett tag framöver har jag dock hittat en annan röst som kan argumentera åt mig och till skillnad från mig har han väldigt imponerande vetenskapliga kunskaper...

Detta är en serie som för en vecka sedan laddats upp på YouTube bestående av hela 71 klipp. Vi får inte reda på vem som står bakom "Primitive Nutrition" förutom att han är vegan - något som förstås märks i klippen. Han besitter dock ganska imponerande vetenskapliga kunskaper och kan - via referenser - slå hål på bl.a Uffe Ravnskovs så kallade kolesterolmyter. För att fatta mig kort får man säga att Loren Cordain, Arthur De Vany, Mark Sisson, Ravnskov, Miller, m.fl blir ägda.

Om ni äter ala Cordain eller någon annan tomte så lär ni inte bara ogilla serien, ni lär heller inte se den.

Kunkurrensen om asfalten

2011-12-04T16:26:00.006+01:00

Läste just Erik Nohlins senaste inlägg [ref] om den spetsiga attityden kring utrymmet till stadens gator. Eftersom jag själv (både i yrket och privat) cyklar en del i stan så sitter man förstås inne på lite irritationsmoment i trafiken som måste luftas ibland. Vissa dagar är man förföljd av otur och möter bilar i precis fel ögonblick som kör för fort ut i varje korsning eller ett och annat pucko som bestämmer sig för att gena över cykelbanan för att komma förbi ett rödljus eller ut från en parkering.

Idag cyklar tydligen runt 10% av svenskarna, men tilldelas mindre än 1% av resurserna från staten [ref]. Över 99% går till biltrafik och huvuddelen är personbilstrafik där hälften av resorna är under 5 km. Samtidigt är miljö en modefluga och alla politiska partier vill verka miljövänliga. Sanningen är dock en helt annan och de flesta politiker ljuger därmed om deras visioner. Vinsten och tunga ekonomiska intressen betyder allt och då får miljön ta smällen. Ingen nyhet precis.

Men, bortsett från det så är det lite av ett slagfält på vissa ställen där både bilister, cyklister och fotgängare slåss om platsen på asfalten. Gående korsar cykelbanor utan att titta, går på dedikerade cykelbanor (och cykelpolisen säger bryskt åt dem att sluta med det), bilister vet inte att de ska lämna företräde när de svänger av en väg för att korsa en cykelöverfart, bilister vet inte att de ska lämna företräde när de är på väg ut från en parkering, bilister vet inte att de ska lämna företräde när de ska lämna en rondell och korsa en cykelöverfart. Visst, många cyklister vet inte om så mycket de heller. Istället får vi titta på vad vi vill åstadkomma i trafiken. Vill vi prioritera bilar eller cyklister? Nej, "lagom" är inte ett alternativ när jorden är på väg mot sin undergång - det finns bara en lösning - trafiklösningar prioriterade för cyklister, inte personbilar där 50% av resorna är kortare än 5 km. Naturligtvis ska yrkestrafik och transport finnas med, men den trafiken är inget problem - det räcker att ställa sig på t.ex Utbyvägen eller t.o.m en "yrkesväg" som Marieholmsvägen i Göteborg mellan 0730 och 0800 för att se att personbilstrafiken är överlägsen. Kommer man på de vägarna runt 10-11 så är det mycket riktigt bara yrkestrafik där, men typ 70% mindre trafik. Problemet är alltså privat trafik - folk tar bilen till jobbet och står du på Utbyvägen runt 0730 kan det rent utav vara riktigt löjligt när man ser frun rulla ut från huset i sin bilen och mannen i sin egen. Chansen att de jobbar längre än 5 km ifrån sitt hus är alltså 50/50, pratar vi inom 10 km till jobbet så är chansen ännu sämre - då borde snarare 70% av all trafik på morgon bort från vägen.

Fast det finns de som tycker att man borde lösa det på ett annat sätt...

Jag anser att skyltar för blandad gångtrafik och cykeltrafik ska tas bort så att endast gångtrafik gäller. Likaså måste cykeltrafiken kraftigt begränsas i alla delar av staden till förmån för gående alternativt biltrafik. Alternativet är att sluta gå och använda bil istället eftersom det är säkrare.
-- Kränkt gångtrafikant [ref]

Ja, vad ska man säga?

Efter att jag börjat cykla så har jag roligt nog aldrig haft några problem med "kränkande" cyklister. Anledningen är att jag beter mig som den vakna cyklist och trafikant jag är - jag tittar innan jag kliver ut i vägen oavsett om det är gatan eller en cykelbana. Det är något man lär sig om man antingen cyklar mycket eller åker bil mycket - man ser sig omkring och cykelbanan är en fordonsväg på precis samma sätt som en bilväg - du kliver inte ut i den helt på måfå. Dessutom, tittar man så upptäcker man de där rötäggen som inte stannar vid övergångsställen eller lämnar företräde när de svänger, etc. Jag stör mig givetvis på när "cyklister" cyklar på trottoaren. I min värld är man ett väldigt dåligt exempel och ingen riktig cyklist när man cyklar på trottoaren (man ser det på dem dessutom) - förutom att det är minst 500 kr böter att cykla på trottoaren.

Att cyklister inte sköter sig i trafiken är en gammal myt som förmodligen understöds av motorintressen. Inte för att jag är konspiratorisk, men när företrädare för Motormännen sitter i TV och drar alla cyklister över en kant då har det gått lite för långt. Om du kränkta gångtrafikant skulle börja cykla skulle du istället skriva arga insändare om alla hänsynslösa bilister och alla jävla jaywalkers som korsar cykelbanorna hur som helst (där det inte är övergångsställe) utan att titta varken framåt, bakåt eller uppåt - speciellt inte när de snackar eller surfar i mobiltelefonen samtidigt.

I verkligheten är det enkelt - följer man trafikreglerna och uppmaningarna om att iakta försiktighet då minimerar man problemen. Man måste kunna förutsäga trafiksituationer oavsett om man går, cyklar eller kör ett motorfordon i trafiken. Ju mindre skyddad du är desto viktigare är det för din hälsa (gående vs cyklist, cyklist vs bil, bil vs buss/lastbil, buss/lastbil vs gruvtruck). Gående och cyklister är givetvis mest utsatta mot resten, men det kopplade tydligen inte den kränkta gångtrafikanten ovan.

Jag har en ännu bättre lösning: Förbjud privatbilstrafik i stan istället. De som bor över 10 km från jobbet kan ställa bilen 5 km utanför stan och hyra en lånecykel istället. Då skulle vi kunna cykla på vägen i stora klungor utan att behöva hålla till på cykelbanor "slash" gångbanor. Det hade påverkat miljön ordentligt - mer än Miljöpartister skulle kunna drömma om. Dessutom hade folkhälsan förbättrats signifikant oavsett vilken skräpmat man äter - det är vetenskapligt bevisat många gånger om [ref]. Den kränkta gångtrafikanten fattar tydligen inte att vi - både cyklist och gångtrafikant - är de som är marginaliserade, inte biltrafiken.

Kolhydrater och diabetes

2011-11-27T19:00:00.000+01:00

Till skillnad från vad "kostdoktorn" tror är inte LCHF något mirakel för diabetiker [ref] - det är lika bra eller lika dåligt som andra metoder. 6,8% av hemoglobin som är glykerat (så kallat "långtidssocker") är inte normalt, det är diabetes. Att gå från 8,0% till 6,8% är långt ifrån mirakulöst. Faktum är att de hade bättre långtidssocker efter 6 månader på LCHF än de hade efter 44 månader på LCHF. 8,0% HBA1c är inte ens jättehögt för en diabetiker. Man ser samma resultat i andra studier på andra metoder och precis som dessa så går HBA1c ner till nästan acceptabla nivåer för att sedan gå upp igen - förmodligen pga att man börjar vänja sig vid kosten och äta mer kalorier än man förbrukar eller lika mycket (eller att man gått ner i vikt och behöver mindre kalorier, men äter fortfarande lika många man gjorde i början). Endast ganska extrem kalorirestriktion kan sänka HBA1c riktigt imponerande lågt - till normala värden.

I Sverige (bl.a) verkar vi gå mot dogma som hävdar att kolhydrater inte kan ätas av diabetiker då kolhydrater blir till blodsocker och diabetiker tål inte blodsocker. Det är en enkel hypotes som kan förstås av en 3-åring. I verkligheten funkar det inte så. Hade logik kunnat tillämpas på människokroppen hade vi botat det mesta bara genom att "tänka logiskt", men tyvärr är så inte fallet då kroppen är för komplex.

Om diabetiker inte kan bränna kolhydrater vad bränner de då istället? Jepp, fett. Om en diabetiker slutar äta fett slutar då en diabetiker att fungera och får energitorka? Eller, börjar en diabetiker istället bränna det den "inte kan bränna" - kolhydrater?

Ni vet redan svaret på dessa frågor och det finns flera böcker av diverse läkare som hävdar att de vänder diabetes med hjälp av högkolhydratkost, dvs lågfett. En sådan läkare är Neal Barnard i klippet nedan.

Ingen story är komplett utan anekdoter. Här är en typ-2 diabetiker som käkat sig frisk genom att äta bl.a potäter trots dogman att kolhydrater skulle förvärra sjukdomen...

As a type 2 diabetic I was counseled to stay away from potatoes, pasta, rice, wheat and other forms of carbohydrate. What I have learned is that if I choose "whole" unprocessed versions of these items and cook them without added fats my body and my blood love me for it! [ref]

In one week on this new way of eating and exercising I was able to kick all of my medications, lose 3 pounds, and begin a journey of self-healing. My total cholesterol dropped from 185 to 124. My fasting blood sugar went from 250 down to 110. I suffered from nightly heartburn that required me to take 3-4 tums a night just to sleep. This was also completely reversed with the elimination of dairy products. [ref]

Men hur går det ihop? Man får väl diabetes av att äta kolhydrater?

Potatoes are good for you. Fat and oil, sour cream, butter, meat chili, cheese and all the other fatty foods that get dumped on potatoes are what make you fat. Diabetics can eat potatoes every day if they can just learn to eat them without fat. I did. I eat them every day and the last time I checked my blood sugars they were at 75. I am no longer considered diabetic. [ref]

Neal Barnard förklarar hur det fungerar...

Blir vi smalare?

2011-11-26T12:11:00.003+01:00

Kostdoktorn hävdar att vi snart är smalast i västvärlden [ref] och hintar att det skulle bero på LCHF. Jojo, jag vet, han säger inte det rakt ut. Istället säger han att vi blivit fetare ju mer "fettskrämda" vi blivit. Problemet med retoriken är att vi alltid varit bland de smalaste i västvärlden oavsett vad vi ätit och att vi går samma öde tillmötes som alla andra - oavsett vad de äter - vi blir fetare och försämrar vår hälsa, sorgligt men sant. Sen är vi förstås helt överens att nyckelhålsmärkning är värdelöst. Det leder förmodligen till att vi äter för mycket protein istället och det finns t.o.m stöd för att mängden protein i kosten kan leda till övervikt (dvs kroppsfett, inte muskler) hos individer i medelåldern eller äldre [ref]. Det är välkänt att ett lågt proteinintag leder till ökad termogenes [ref 1, 2]. Nu gör högproteinkost samma sak, men skillnaden är att det behövs protein för att lägga på sig fett och ju mindre protein du äter desto mindre fett lägger du på dig om du skulle råka överäta [ref]. Individuella skillnader förekommer givetvis, men alla i den tidigare refererade studien brände fler kalorier av dem de överåt i förhållande till deras viktuppgång.

Faktum är att alla länder i väst blir fetare - inklusive Sverige - trots vår LCHF-våg samt mängder med viktminskningsgurus i TV och tidningar varav den absoluta majoriteten av svenska sådana är mer eller mindre lågkolhydrat/högfett/högprotein-förespråkare (Anna Skipper, Fredrik Paulun, Ola Lauritzson, t.ex). Ironiskt nog äter de helt annorlunda i programmen där de går ner mest i vikt (Biggest Loser och Extreme Makeover Weight Loss Edition).

Det enda land i väst som inte försämrar sin hälsa är tydligen Schweiz. Det tragiska är att inte ett enda land i väst går ner i vikt - speciellt när vi har alla förutsättningar oavsett vilka knepiga kostråd vi skulle få för oss att tillämpa, vi har ju hela paletten - fastor, grönsaker, vegetariskt, veganskt, fruktarianskt, lågfett, högfett, 100% kött, mjölkdieten, högprotein, lågprotein, "kolhydratsdieten" och "fettdieten", osv.

Faktum är att människor äter vad de vill och skiter fullständigt i rekommendationer oavsett om de kommer från livsmedelsverk eller "partisaner".

Gimmick på G: Gluten & Wheat Belly

2011-11-24T16:00:00.003+01:00

Blir man fet av vete? Dags att ta reda på...

Nu äter jag mycket bröd och så här i juletider är vörtbröd favoriten även om man kan bli lite dålig i magen om man äter en vörtlimpa per dag. Något med kryddorna tydligen. Jag funderar över att göra en gimmick ala "20 potatoes a day" fast istället göra narr av William Davis' LCHF-propagandabok "Wheat Belly" där han demoniserar vetet.

Som en f.d självbotad veteintolerant älskar jag det mesta med gluten i - speciellt det vita brödet från bosnien vid namn Lepine (finns på Hemköp bl.a). Jag funderar helt enkelt över att äta Lepine, vitt rostat bröd med marmelad och kanske ett par saker till (det går inte att enbart leva av vete då det saknar en del vitaminer och mineraler). Eventuellt blir det en multivitamintablett och enbart vete, marmelad och sirap - inget annat. Blandar man in lite morötter eller broccoli varje dag för att täcka näringsbehovet så kan förnekarna hävda att jag åt för mycket grönsaker vilket höll mig mätt nog att inte överäta brödet. Får nog bli enbart bröd som fast föda. Har visserligen gjorts en studie på enbart vete som enda proteinkälla från långt tillbaka (får återkomma med ref). Jag är ganska säker på att det går och att man mår prima iom att jag äter ganska stora mängder bröd just nu. Ska fila vidare på idén och funderar över en videoblog, kanske 2 månaders vetefrossa... för att inte glömma ölen. Öl och bröd - ölmage och vetemage - kan det bli bättre? ;-)

Ett perfekt experiment just nu då jag inte är trådsmal för tillfället utan har en sådär 10% kroppsfett. Blir man fet av vetet kanske det inte syns så mycket, men blir man smalare av det syns det ordentligt när musklerna träder fram. Alltså, vete i form av bröd ad-libitum.

Vad sägs?

D-vitaminrapport och lite till

2011-11-24T15:00:00.002+01:00

Nu har mitt D-vitaminprovsvar kommit från ZRT Labs. Resultatet blev 41 ng/ml vilket är lika med 102 nmol/L.

Innan provet tog jag 4000 IE D3 per dag i lite över en månad ihop med minst 400 mg magnesium. Vad jag hade för D-vitaminstatus innan tillskottet har jag ingen aning om. Något prov hos vården fick jag (naturligtvis) inte.

4000 IE räcker tydligen för att nå över 35-40 ng/ml som många läkare anser vara ren brist. Officiellt sett kallas värden under 35-40 ng/ml (87-100 nmol/L) för "insufficiens", dvs otillräcklig D-vitaminstatus för god hälsa.

Apropå vårdcentralen. Jag tog mig ett besök för flera veckor sedan, dessvärre efter att jag själv hade åtgärdat flera av mina symptom (muskelryckningar och yrsel, t.ex - med D-vitamin och magnesium). Att dyka upp frisk är förstås inget bra läge så jag var redan inställd på att det inte blir något, men man kunde ändå höra vad en läkare sa. Jag hade fel - det blev något. Läkaren hävdade följande...

D-vitaminblodprov tar man inte för det säger inget
4000 IE D-vitamin per dag är för mycket
Ingen har kalciumbrist
Ingen har magnesiumbrist
D-vitamin kissar man ut
1 kg potatis är för mycket kolhydrater och insulin på en gång och därför däckar man och har kraftig yrsel dagen efter när man kliver ur sängen

Inte många rätt där inte. Inga kommentarer behövs - dumheten talar sitt eget tydliga språk. Det gick inte att diskutera så mycket - läkaren hade redan sin egen agenda och alla andra skulle passa sig (dvs inte bara jag som patient utan t.ex andra forskare som han mer eller mindre fnyste åt när han la kommentaren att han läste 20 studier om dagen och 18 av dem "är bara att kasta"). Roligt, minst sagt - vem är förvånad egentligen?

Men, vem bryr sig vad vårdcentralen säger. Jag fixade mina knepiga muskelryckningar, den extrema törsten av D-vitamin, ben som inte vill prestera, yrsel, stresssymptom ("bröstsmärtor") och en del andra mindre saker helt själv - utan att få hjälp av inkompetenta läkare - genom att fylla på av det läkaren sa man inte kan ha brist på. Vad konstigt, jag borde ju ha fattat vid det här laget att vården suger - men jag gjorde iaf ett officiellt försök. För 5:e gången och 5:e läkaren i rad fick jag rätt och de fick fel. 5 - 0 till den inkompetenta amatören utan utbildning. För 5:e gången i rad kunde inte vården hjälpa mig, men jag kunde hjälpa mig själv. Att vården inte kan erbjuda människor optimal hälsa är en sak, det förstår jag - det är inte frågan om optimal hälsa utan frågan om att erbjuda människor den grad av hälsa att de orkar prestera i vardagslivet, att de orkar med jobbet och hålla en OK livskvalitet. Kort sagt, att kunna jobba heltid på ett stillasittande jobb och cykla till jobbet - ska det vara för mycket begärt? Att vården inte har kompetens nog att ge människor det är sorgligt!

Vad va då lösningen?

D-vitamin gjorde en hel del ganska fort, men magnesium har fixat allt annat. Inledningsvis knaprade jag en hel del kalcium innan jag förstod att magnesium var vad som egentligen saknades.

Efter att ha tittat på mina blodprov (varav 2 magnesiumprover som är privata då vården vägrar ta detta prov) så ser jag genast ett samband. Dessa prover var dock från ett år tillbaka när jag mådde någorlunda prima, det som stack ut var magnesiumproverna - nära på brist, men ändå precis inom referensvärdet. Alla prover var inom referensvärdena för övrigt så vet man inte hur man ska tolka dem i förhållande till varandra tror man att allt är fullständigt normalt. Tittar en läkare bara på referensvärden så är den helt ute och cyklar rörande optimal hälsa. Det funkar säkert för allvarliga sjukdomar, men då mår man också ganska pyton. För att kunna cykla 3-5 mil varje dag måste man vara friskare än allvarligt sjuk och därför kommer alla värden att vara någorlunda normala - annars cyklar man inte helt enkelt, då ställer man cykel pga att man inte orkar... och kanske tvingas man sjukskriva sig. Det minsta man gör är att prestera sämre på jobbet.

Nu har jag förstås ingen aning om hur det såg ut i blodet denna gången - jag vet bara vad som fixade allt (D-vitamin och magnesium). Det kan inte vara en tillfällighet.

Det hela är lite komplicerat, men teorin är att kalcium fungerade som en "krycka" då magnesium behövs för "normalisera" PTH (eller öka kroppens känslighet för hormonet) och därmed påverka kalciumet i blodet. Jag behandlade tydligen symptomet och inte den underliggande orsaken med hög dos kalcium. Med magnesium kunde jag plocka bort kalciumtillskottet och även kalciumet ur kost och det fungerade ändå. Tog jag bort kalciumet innan jag fann magnesiumkuren fick jag kraftig yrsel på morgonen (speciellt efter att ha ätit kaliumrika potäter dagen innan). Med enbart magnesium (ganska mycket, uppåt 1000 mg till en början, nu runt 400-600 mg per dag) fungerar systemet klockrent. Kalciumet tog bort den extrema törst jag fick av D-vitamin, intressant nog verkade magnesium ännu bättre och plockade bort alla andra biverkningar av D-vitamin som t.ex förhöjd puls, kraftiga hjärtslag, dålig syresättning (ökat flås), obehaglig känsla i bröstet (stresskänsla), spända muskler (speciellt i nacken) och dålig sömn.

Magnesium gör att man sover som en kung och är pigg på dagen. Den senaste tiden har jag även konstaterat att paltkoma är helt och hållet frågan om magnesiumbrist - inget annat - har inget med varken protein, insulin, kolhydrater, osv (som läkaren påstod) att göra utan helt och hållet magnesium. Har man tillräckligt med magnesium i kroppen får man inte paltkoma, svårare än så är det inte. Jag misstänker dessutom att ju mindre protein man har i kosten, desto mer magnesium behåller man. Men, magnesium är inte som kaffe - det stressar inte igång en. Man blir både lugn och taggad på samma gång av magnesium, kanske t.o.m speedad - men på ett härligt sätt. Kroppen blir prestationssugen utan att känna stress. Magnesium är mirakulöst - intressant nog finns det en bok med samma titel av någon läkare (Magnesium Miracle eller något liknande).

Jag har otrolig tur - hade en person som inte kunnat så mycket om näringslära och kroppen som jag fått mina problem hade den mått pyton, sjukskrivit sig och först efter flera månader/år fått en eventuell behandling (då blodvärdena sjunkit tillräckligt lågt för att läkare ska fatta något och då är det inte ens läkarnas förtjänst utan att labben har referensvärden som läkarna blint går efter). Eventuellt hade man botat sig själv på samma sätt som alla i väst botar sig - inaktivitet (vila) och att överäta. Överäter man äter man fler näringsämnen och vilan gör att man inte bränner näringsämnena, dvs man återhämtar sig. Samtidigt blir man dock "fet". När man sedan mår bra gör man om samma dumma misstag, äter mindre och bränner fler näringsämnen och sedan får man återigen bristsymptom några månader senare. Så kan jag summera mitt eget liv de senaste åren och jag känner många som gör samma resa år ut och år in. Några få tippar dock över ordentligt, svimmar när de står hemma med disken och får diagnosen "utbrändhetssyndrom". I själva verket kanske det helt enkelt handlar om att näringsstatusen och stressen inte går ihop - t.ex för lite magnesium (och B-vitaminer) och för mycket stress = utbränd. Ironiskt nog har utbrända näringsbrister enligt flera studier - speciellt rörande magnesium och B-vitaminer. Vilan plockar bort stressen och näringsstatusen kan sakta återhämta sig. Tyvärr är västerländsk kost väldigt fattig på just de näringsämnen som hanterar stress (de flesta människor ligger under RDI på magnesium och vissa B-vitaminer t.ex) så återhämtningen går onödigt långsamt.

Varför fick jag då problem med magnesium när min kost är fullständigt överladdad med magnesium? De senaste veckorna har jag även fått svar på detta - för mycket protein i kosten. Svaret kom lika tydligt som ett slag i ansiktet. Proteinrik kost kanske fungerar om man plockar bort kolhydraterna, men äter man så mycket kolhydrater som jag gör behövs det betydligt mindre protein än vid annan kosthållning (kolhydrater förhindrar nedbrytning av aminosyror, muskler, mm). Jag började äta enbart stärkelse och frukt i drygt en vecka och började må riktigt bra. Magnesiumtillskottet verkade och allt var toppen. Sen började jag äta linser och bönor en dag och vissa symptom kom genast tillbaka (muskelryckningar och iskalla, svettiga händer). Nästa dag blev det sojaprotein till frukost och sojamjölk till lunchen - symptomen blev betydligt mer påtagliga. Jag försökte trycka in mer och mer magnesium för att kompensera, men det räckte inte fullt ut. En vecka senare plockade jag bort allt proteinrikt ur kosten igen och åt bara bröd, potäter, pasta, bovete, ris, sötpotatis, bananer, etc - inga linser eller bönor - och symptomen rann av på ett par dagar. Det räckte med ett par hundra mg magnesium per dag för att må toppen igen. Tydligare indikation har jag knappt varit med om i mina kostexperiment, men då har jag förmodligen också haft ganska ordentlig magnesiumbrist vilket förklarar varför jag upplevt magnesium som nära på mirakulöst. Ca 5-10 minuter efter drygt 300 mg magnesium gick kroppen från att vara otillräcklig med väldigt dålig ork och maximal syreskuld på trainern till gränslös prestation. Från knappt 210 watt FTP till 280 watt FTP - stor skillnad. Det kanske fungerade OK i vardagen och hade säkert fungerat ett bra tag till - men det var inte frågan om att må bra på riktigt, än mindre att prestera bra på riktigt.

Jag misstänker alltså att min idé med att äta "tillräckligt med protein" har varit ganska förödande och tömt mig på (i huvudsak) magnesium. Det kan alltså inte enbart ha varit D-vitaminbrist då jag nu ändå befinner mig precis utanför gränsen för otillräcklighet. I somras upptäckte jag att protein gav en kick - man vaknade till. Anledning kan ju ha varit att en del mineraler behövs för att neutralisera proteinets syrabildande effekt i kroppen, dvs kroppen tömmer ut en massa mineraler i blodet för att neutralisera pH-värdet. Det har heller inte något med sojaprotein i sig att göra utan berör allt som är proteinrikt (linser, bönor, etc - hade ju även samma symptom ett år tidigare på LCHF). Nu behöver jag äta en del kalorier så jag får hela mitt proteinbehov enligt alla rekommendationer bara genom att äta stärkelse, grönsaker och frukt (t.o.m om jag bara äter potäter varje dag).

Detta var bara en kort uppdatering, helt utan referenser.

För mer information om att gå från proteinrik mat till mindre protein rekommenderar jag bloggen av Don Matesz som för knappt ett halvår sen bytte från högprotein/högfett "paleo" till lågfett/högkolhydrat och mer normalt proteinintag. Hans inlägg "Farewell to Paleo" rörde om en del i LCHF- och paleokretsar. Han har skrivit en massa bra efter detta och - likt mig - ifrågasatt det LCHF:arna hävdat [ref 1, 2, 3, 4]. Bl.a det här...

In addition, meat provides purines, which feed into the production of uric acid. Elevated serum uric acid can produce overt gout, but before it does that, it can promote general inflammation [2], and elevated uric acid has been linked to chronic heart failure and increased cardiovascular risk [3, 4], metabolic syndrome [5], and elevated blood pressure [6, 7]. It also appears that uric acid increases the storage of body fat [1]:

Specifically, uric acid causes mitochondrial dysfunction with specific effects to increase fat accumulation by both increasing fat synthesis and by blocking fat oxidation (Sánchez Lozada LG et al, manuscript in preparation). Indeed, acutely raising serum uric acid with a uricase inhibitor in rats will result in fat accumulation in the liver within 24 hours, and this is not observed if the rise in uric acid is prevented. Other studies have suggested effects of uric acid on blood pressure, insulin resistance, and adipocyte activation (28, 29). Indeed, Cheung et al recently reported that mice that cannot produce uric acid (XOR knockout mice) have a central defect in adipogenesis and fail to get fat (30). [ref]

All högproteinkost ger högre urinsyra i blodet [ref], inklusive kost med soja [ref]. Att man drar det till att man blir fet av urinsyran från högproteinkost är förstås lite långsökt - det handlar fortfarande om kalorier.

Men, själv gick jag ner till ca 6% kroppsfett efter sommaren och stod still trots ett relativt lågt kaloriintag och trots ett högre proteinintag. Precis som vid LCHF så upplevde jag bara mättnad i början, sen kröp hungern på ordentligt. Jag gick i min egen fälla, det jag påpekat många gånger tidigare att kost som gör att man spontant drar ner sin kaloriförbrukning har man svårt att gå ner i vikt på... och mår därefter. Så jag började äta mer ihop med proteinet vilket resulterade i att jag fort gick upp till 10-11% kroppsfett. Ironiskt nog har jag nu upptäckt att lägre proteinintag ger bättre mättnad om man äter kolhydrater. Dessutom höjs termogenesen av ett lågt proteinintag vilket resulterar i att man bränner fler kalorier än man sparar jämfört med högre proteinintag (jag har skrivit om det tidigare angående studier på både råttor, möss och människor). Som tur va så upptäckte jag detta innan jag började gå upp ordentligt, som t.ex förra året (när jag också ökade mitt proteinintag och minskade fettintaget på LCHF, med precis samma resultat). Så Don är kanske inte helt ute och cyklar ändå, men det beror inte enbart på urinsyra.

Mår man dåligt av högproteinkost bränner man också (spontant) mindre kalorier än om man mår toppen, så är det alltid. Denise Minger's och hela LCHF-rörelsens ärkefiende - T Colin Campbell - såg att lågproteinkost gjorde att råttor hade högre termisk effekt efter födointag (dvs de brände flera kalorier från maten än kontrollgruppen) samt var betydligt mer fysiskt aktiva [ref]. Campbell såg också att lågproteinkost ledde till apoptosis (programmerad celldöd) av cancerceller hos råttor som blivit utsatta för ett cancerogent ämne. Protein är det som höjer IGF-1 bäst och IGF-1 (en tillväxtfaktor) är inget bra att ha mycket av om man har cancer.

Apropå ämnen så finns det hur mycket som helst inom ämnet och jag har dragit lite i lågproteinkostens fördelar tidigare. Det var innan jag trodde att jag ätit för lite protein och istället förvärrade situationen (magnesiumbristen).

Så, just nu inväntar jag nästa näringsämne man inte kan ha brist utav enligt vårdcentralen, genom att gå tillbaka till kosten jag hade i våras - kolhydrater för hela slanten. Det funkade ganska bra då även om jag inte var vid min matchvikt - 6:a på ett motionslopp (av över 100 startande).

Intressanta ord från Dr Barnard

2011-11-22T18:00:00.001+01:00

Same same but different

2011-11-05T17:16:00.005+01:00

Jag tror vi snackar förbi varandra - LCHF:are och kolhydratare.

I kostdoktorns senaste inlägg [ref] skriver han om Lustig's föredrag och teorier. Insulin är i centrum. Robert Lustig, kostdoktorn, m.fl menar att insulinet måste sänkas för att bota övervikt. LCHF:are drar det oftast till sin yttersta spets, dvs att allt som höjer insulinet akut är orsaken till övervikt. Lustig har inga sådana idéer utan förespråkar istället en fiberrik kost med kolhydrater, dvs riktig oprocessad mat utan socker eller andra tomma kalorier. Låter lite som Stephan Guyenet's kostupplägg med andra ord (och McDougalls och Fuhrmans och Andersons och Novicks, etc).

Vad menar man med att insulinet måste sänkas för att gå ner i vikt? Jo, man syftar i huvudsak på fasteinsulin. Man syftar även på att förbättrar man insulinkänsligheten så sjunker både fasteinsulin och insulinpåslaget efter måltid.

Hur gör man då det? Man kan äta LCHF även om man äter för mycket kalorier än man förbrukar (dvs man kan få skitlågt fasteinsulin fast man går upp i vikt på LCHF och anledningen är att man kan lagra fett utan insulin). Det finns inga mellanvägar vad man än äter, man måste äta mindre än man förbrukar. Man kan äta, göra och leva som jag [ref] - dvs äta en kost som spontant ger ett lågt kaloriintag (lågfett), men ändå högt mineralintag. Just mineraler (och D-vitamin, vilket råkar påverka mineralerna ordentligt) tror jag spelar en väldigt stor roll, speciellt rörande hur spontant aktiv man känner sig. Ökar man sin spontana aktivitet bränner man fler kalorier. Det finns t.ex flera studier på både kalcium och magnesium där man sett intressanta effekter. Kombinerar man de studierna med andra så börjar det likna något, t.ex att testosteron skjuter i höjden utan att man behöver dopa sig [ref]. Dessutom, skräpmat är extremt fattig på både mineraler och vitaminer räknat per kalori jämfört med riktig mat. Därför behöver överviktiga öka sin näringstäthet (eventuellt med hjälp av kosttillskott) för att kunna gå ner i vikt utan att tömma sig och må pyton under processen. Kanske har ingen klinisk magnesiumbrist eller kalciumbrist av den enkla anledning att benen i kroppen är reserven. Men - precis som studierna på mineraltillskott visar - mår man därefter om man ligger lågt på näringsintaget. Som sagt, testosteron ökar signifikant av båda magnesium-, kalcium- och D-vitamintillskott, men effekten är starkast om man tränar samtidigt.

I samtliga viktminskningsstudier jag refererat till där man mätt fasteinsulin har insulinet sjunkit med lågfett/högkolhydrat/högfiberkost. Det är ett resultat av kalorirestriktion - spontan eller ej. Samma sak ser man i alla studier där man bara får äta X antal kalorier - ett resultat av kalorirestriktion och inte hur mycket/lite kolhydrater det är i kosten. Visst, äter man fler kalorier i form av kolhydrater än man förbrukar i form av energi så äter man för mycket kolhydrater. Samma sak kan sägas om fett och protein. Dagligdags skiter kroppen i vilket utan det är bara det totala kaloriintaget/uttaget som spelar roll viktmässigt. Faktum är att fiberrikedomen i de flesta lågfett/högfiberstudier inte är särksilt imponerande (jämfört med vad t.ex jag äter), men det funkar tydligen ändå.

Så, alla är överens oavsett kostfilosofi om att förhöjt fasteinsulin och höga insulinnivåer, insulinresistens, osv är del av fetmaepidemin. Det är detaljerna de inte är överens om, t.ex det Guyenet argumenterat för - att insulinresistens och högt insulinpåslag, osv är ett resultat av att kroppen säger stopp och inte vill bygga ut sig mer. Guyenet menar även att högt insulin per definition inte leder till fetma...

These studies suggest that insulin sensitivity in the liver is important for whole-body insulin function, and that low-grade inflammation can impair insulin signaling in the liver, just as it does in other organs. Together with studies showing that preventing the increase in circulating insulin that occurs on fattening diets has no impact on the rate of fat gain in rodents or dogs (9), this suggests that high circulating insulin per se is neither necessary nor sufficient to cause body fat accumulation. [ref]

Av någon anledning fortsätter vi att käka. Jag har sett detta "live" när överviktiga ätit så mycket att de nästan spyr eller t.o.m frågat mig varför jag inte stoppade dem. Av någon anledning slutar de inte när de är mätta, till skillnad från smala människor. Ingen av de överviktiga jag sett detta fenomenet hos mår särskilt bra under själva överätandet dessutom, men det hindrar tydligen inte. Här tror jag Guyenet är något på spåret - ätande som belöning/tröst/sysselsättning.

För övrigt är första kommentaren till kostdoktorns inlägg en kvinna som visserligen gått ner ordentligt på LCHF, men står nu still. Summa summarum, hon äter för många kalorier på LCHF trots att hon förmodligen har skitlågt insulin och trots att hon är gastric-bypass-opererad. LCHF är ju minst sagt näringstät mat så en fetmaopererad person kan lätt få ner fler kalorier än om den hade ätit mer kaloriglest.

Sen va det det där med hungern. Jag börjar mer och mer tro på en mineralhypotes, typ...

During the weight-reducing programme, a calcium+D supplementation was necessary in female overweight/obese very low-calcium consumers to reach significant fat mass loss that seemed to be partly explained by a decrease in lipid intake. We propose that this change in lipid intake could be influenced by a calcium-specific appetite control. [ref]

Dietary calcium plays a pivotal role in the regulation of energy metabolism because high-calcium diets attenuate adipocyte lipid accretion and weight gain during the overconsumption of an energy-dense diet and increase lipolysis and preserve thermogenesis during caloric restriction, which thereby markedly accelerates weight loss. [ref]

...men det är en annan story.

Biverkningar av D-vitamin

2011-11-05T00:53:00.003+01:00

Jag känner igen mig en del i denna kvinnas story, bara hennes biverkningar låter som 10 gånger värre...

Förra året - när jag började med D-vitamin - fick jag kliande utslag på höfterna och låren. Inget allvarligt precis, det var bara irriterande. Sömnlösheten hade jag också, men jag sov iaf 3-4 timmar per natt - hon sov tydligen inget alls under de 3 (?) dagarna hon tog dem. Hennes andningsproblem låter lite som tryck över bröstet, andfåddhet med eller utan hjärtklappning eller också är det bara spänd muskulatur vilket kanske även är hennes halsproblem, vad vet jag.

Jag vet iaf vad jag gjorde för att slippa alla de problemen - kalcium ihop med D-vitaminet och eventuellt hjälpte även magnesium för att balansera ut det. Nu är det roliga över, dvs jag slipper att tuta in 6-8 gram kalcium per dag för att slippa må konstigt av 4000 IE D-vitamin per dag (idag klarar jag mig på max 2000 mg extra kalcium i form av tillskott för att slippa törst, sömnproblem, andfåddhet, spända trötta muskler, mm). Natten som var sov jag 9 timmar i ett sträck t.ex, åtminstone vad jag minns och törsten är helt borta - något jag drogs med i månader förra året innan jag fattade att det inte var nollkolhydratkosten utan D-vitaminet.

Alltså, jag tror att biverkningar av D-vitamin via kost/tillskott många gånger beror på att det "stökar till det" med mineralbalansen i kroppen. Vissa hävdar att D-vitaminbehandling kan ge hypokalcemi (kalciumbrist) hos de med D-vitaminbrist [ref]. I en studie på råttor såg man att D-vitamin orsakade hypomagnesemi (magnesiumbrist) hos råttor matade magnesiumfattig kost [ref] och la fram hypotesen att det kunde bero på beninlagring. En kvinna skrev följande i kommentarerna på en blogg...

To be really sure it's actually Vitamin D I did test twice after stopping regular supplemetaion, one day I took 1000IU before bedtime and when I wake up I had this intensive heartbeat again accompanied with an uneasy feeling. I tested again with 800IU, and had the same effect next morning so I'm pretty sure it's related to Vitamin D.

When I had the intensive vibrations in my leg I did an extensive blood test and found my blood calcium was VERY low. It was close to hypocalcemic levels , I'm pretty sure that was the reason for the vibrations (my blood calcium levels prior to starting Vit D supplementation was normal) I also believe the intense chest pain was a muscular cramp due to low calcium and possible magnesium as well. [ref]

Som sagt, det kan hända grejer när man plötsligt och snabbt förändrar D-vitaminnivån i kroppen. D-vitamin från solljus respektive kost/tillskott fraktas dessutom på olika sätt i blodet till levern vilket kan förklara varför man inte mår dåligt av solljus men från tillskott trots samma dos. Min hypotes är helt enkelt att nedbrytningen av ben (samt maten) för att upprätthålla god mineralbalans kan hålla jämna steg med kalcitriol- och kalcidiol-produktionen i kroppen.

These findings indicate that endogenously synthesized vitamin D3 travels in plasma almost exclusively on DBP, providing for a slower hepatic delivery of the vitamin D and the more sustained increase in plasma 25-hydroxycholecalciferol observed after depot, parenteral administration of vitamin D. In contrast, the association of orally administered vitamin D with chylomicrons and lipoproteins allows for receptor-mediated, rapid hepatic delivery of vitamin D, and the reported rapid but less-sustained increases in plasma 25-hydroxycholecalciferol. [ref]

Hur håller sig cyklister smala?

2011-11-02T23:22:00.004+01:00

Enkla tips från en av de bästa av de bästa.

Lance Armstrong drar den nakna sanningen - man äter jäkligt lite för att hålla hög watt per kg kroppsvikt (duh! kalorier in, kalorier ut)...

...och gissa vad de gör för att hålla vikten? Äter diet X? Nej, nej...

Gissa vad man äter innan tävling?

Insulin... an undeserved bad rep

2011-11-01T22:02:00.004+01:00

Fick en länk på twitter av Martin om insulin. Eftersom jag bloggar om artikeln är den givetvis pro-insulin eller snanare tar insulin i sitt försvar. Man kan säga att det är en förenklad samt illustrerad version av Stephan Guyenets och till viss del Jacob Gudiols bloggserier. Behandlar bl.a att man blir fet av fett om man äter mer kalorier än man förbrukar trots att man inte har något insulin samt faktumet att 5000 kcal olivolja är svårt att få ner... lika svårt att få ner som 5000 kcal vitt socker. Problemet är förstås att folk inte bara äter olivolja eller vitt socker... och här kommer Stephan Guyenet's hypotes in i bilden rörande belönande mat (vilket egentligen är en gammal hypotes från 70-talet).

Artikeln: Insulin... an Undeserved Bad Reputation

Osteoporos

2011-10-31T14:11:00.002+01:00

Jag har hållit på med en artikel om osteoporos för en släkting som nyligen fått diagnosen. Artikeln blev för invecklad (dvs mer invecklad än detta inlägg tro det eller ej) och jag hade svårt med att få något konkret skrivet när jag tänkte på "målgruppen". Men, jag har inga problem med att skriva ihop snabba (och långa) blogginlägg - det är snart uppe i 500 stycken. Jag får mer motivation och målgruppen (ni läsare) är betydligt större och tydligen blir det lättare för mig att vara kreativ. Därför blir det ett inlägg om något jag först inte trodde jag hade någon egentligen koll på - osteoporos. Men, med tanke på att jag läst så många studier (speciellt om mineraler, D-vitamin och soja) så har området inte undgått mig. Jag inser idag att jag borde intressera mig mer för detta då landsvägscyklister oftast har lägre bentäthet än både andra idrottare och sedentära [ref]. De kostval jag har gjort verkar däremot kunna förhindra ett sådant förlopp ganska bra och det är detta som inlägget kommer att behandla - hur man botar eller stoppar osteoporos.

Jag inleder med att fritt översätta det som står i abstraktet till en studie då det ligger till grund för resten av resonemanget. Men, det ska på intet sätt tolkas som att det är hela bilden, bara en liten del av den. Längre ner följer en punktlista på det jag hittat och anser är viktigast för att vända osteoporos/osteomalaci/rakitis (alla tre är egentligen samma sak - uppmjukande av skelettet).

Det är väl etablerat att benförlust pga östrogenbrist efter klimakteriet är större hos kvinnor som äter större mängd animaliskt protein än hos kvinnor som äter vegetabiliskt protein - speciellt sojaprotein. Förutom att proteinkällorna i kosten kan förändra benförlust så finns det en teori att ett högre intag av omega-6 från vegetabiliska oljor/fetter höjer nivåerna av prostaglandin E2 (ett pro-inflammatoriskt hormonliknande ämne) samt pro-inflammatoriska cytokiner (IL1, IL6, TNF-alpha). Intressant nog har man funnit att östrogenbrist även höjer dessa pro-inflammatoriska cytokiner och därmed aktiverar osteoklaster innan klimakteriet [osteoklaster är en del av immunförsvaret och bryter ner ben, vanligvis "onödig" benvävnad dock. Cellerna är livsviktiga, men här händer tydligen något utöver vad "nöden kräver"]. Vi spekulerar att användandet av omega-3 och sojaprotein, vilket är känt att agera anti-inflammtoriskt och nedreglera pro-inflammatoriska cytokiner, kan eventuellt också skydda mot benförlust genom att minska osteoklasternas aktivitet och därmed nedbrytningen av ben. Likt andra forskares resultat så visar våra studier att benförlusten hos "äggstocksstympade" möss [ovariotomi, borttagande av äggstäckarna] är signifikant dämpad när de matas med antingen omega-3-rik kost eller sojaprotein jämfört med majsolja och mjölkprotein. [ref]

I resten av inlägget kommer jag att referera till studier på människor där man sett samma effekt. Problemet med människostudierna är att man tillsätter antingen sojaprotein eller dess - troligen - aktiva ämne, fytoöstrogen. Man ändrar inte hela kosten och troligen därför är effekten mycket sämre i studierna på männiksor än råttstudierna - det är stor skillnad mellan dem. Råttor/möss lever i bur och man kan styra exakt vad de äter och inte - det går inte att göra med människor. Trots detta finns det ändå studier som visar på positiv effekt. Jag kommer även att referera till studier där man inte sett någon som helst effekt av sojaprotein. För att mössen skulle dämpa sin benförlust behövde de byta kost och tyvärr gäller även samma sak för människor - de bytte ut mjölken mot soja och margarinet (majsolja, t.ex, alla margariner är överladdade med omega-6) mot exempelvis krossade linfrön, fet fisk eller fiskoljekapslar. Oavsett vad man väljer så bör man få ner sitt intag av omega-6 till vad vi skulle få i oss om vi åt naturlig mat istället för processad.

Följande lista är en sammanfattning av resten av inlägget och är mer eller mindre ordnad där viktigast är först följt av resten. Det är min uppfattning efter det jag läst som verkar funka för att vända osteoporos, osteomalaci eller rakitis. Jag förespråkar - som vanligt - en helhetslösning och inte en enstaka behandling - jag menar alltså att man ska ta till hela konceptet och inte bara valda delar.

Bisfosfonater. Sorgligt, men sant. Jag tror inte man ska skippa läkemedel när man fått diagnosen, åtminstone inte första och andra året. Bisfosfonat hämmar - likt omega-3 och sojaprotein - osteoklasternas aktivitet, dvs benen bryts inte ner lika fort. Förhoppningsvis återskapas ben, men det sker inte hos alla och verkar bero på diverse näringsbrister eller obalans rörande annat. Detta är givetvis receptbelagt och skrivs troligen ut till alla efter diagnos av läkare.
Minst 4000 IE (IU) D-vitamin per dag eller vad som krävs för att nå en D-vitaminnivå på minst 100 nmol/L 25(OH)D i blodet (men inte över 160 nmol/L).
35 mg kalcium per kg kroppsvikt (minst 2000 mg) per dag eller mer tills eventuell hypokalcemi pga bisfosfonat- eller D-vitaminterapi gett med sig. Är benens upptag av kalcium inte så effektivt så kan dessa doser kalcium istället leda till illamående (pga risk för för mycket kalcium i blodet så tarmen dumpar det). Hypokalcemi (kalciumbrist i blodet) pga bisfosfonat- eller D-vitaminbehandling [ref] är dock önskvärt - förmodligen är det ben som mineraliseras, dvs benen är "giriga" och suger upp lite för mycket kalcium ur blodet vilket gör att man inte mår så bra. Symptomen av hypokalcemi och hyperkalcemi är dock väldigt lika och man måste ha stor erfarenhet för att märka skillnaden - endast blodprov är säkert.
1-2 matskedar krossade/malda linfrön per dag eller fiskoljekapslar
Byt ut alla mejeriprodukter och all mjölk mot sojaprodukter. Det är ett litet steg och det finns sojaersättning för alla mejeriprodukter som dessutom är riktigt goda. Nästa steg är att minska på eller - likt mössen ovan - ta bort allt övrigt animaliskt protein och ersätta med sojaprotein (och mer kalorier). Jag menar inte sojakorvar och sojaburgare då dessa innehåller väldigt mycket omega-6, mycket mer än sojan i sig innehåller. Jag menar riktiga sojabönor, tofu, sojadryck, sojagurt, sojaproteinpulver, sojaflingor, osv. Sojamjölk och rostade sojaflingor är riktigt gott vill jag lova.
Magnesiumrik kost (soja är magnesiumrikt). Det finns risk för att D-vitaminbehandling kan leda till magnesiumbrist [ref], eventuellt pga att ben mineraliseras (men det är bara en hypotes i den refererade studien). Blanda i pumpafrön ihop med sojaflingorna i sojagurten. Ät mycket bovete, bananer och potatis. Uppåt 10 mg magnesium per kg kroppsvikt i form av tillskott om det är svårt att uppnå via kosten.
K-vitaminrik kost. Försök få ner minst ett brocollihuvud per dag eller en påse djupfryst spenat eller en påse djupfryst brocoli. Dessa innehåller mycket av vitaminet K1. Tarmbakterier gör om K1 till det mer - för benstommen - verksamma vitaminet K2 [ref]. Jag tror inte på kosttillskott av varken K2 eller K1 i detta fallet utan att satsa på en grönsaksrik kost istället.
Tillräckligt med protein - varken för lite eller för mycket, men mer än 0,8 gram per kg kroppsvikt.
Viktbärande träning, speciellt styrketräning. Gör benböj varje dag. När du kan göra 20 stycken lägger du på vikt, antingen lyfter du något tungt på rätt sätt, med rätt form eller också införskaffar du dig hantlar som du kan lägga på fler och fler viktskivor, alternativt skivstång. Hantlarna ska lyftas som man lyfter en bår och ryggen ska vara rak genom hela rörelsen, absolut inte böjd. Lyft med låren.
Alkalisk kost - ät mycket frukt och grönt. Syrabildande kost behöver neutraliseras av kroppen och bäst mot försurning är kalk, dvs kalcium, precis som man kalkar försurade sjöar eller Göteborgsvattnet för att få upp pH-värdet. En alkalisk kost är i huvudsak vegetarisk kost utan mjölk. Svavelrika aminosyror är det som egentligen avgör huruvida mat är alkalisk eller syrabildande. Sojaprotein innehåller låg mängd svavelrika aminosyror och är därmed alkalisk medan kött och mjölk innehåller hög mängd svavelrika aminosyror och anses därmed vara syrabildande och sämre för skelettet (referenser längre ner).
Ät fler kalorier - högre kaloriintag höjer vissa hormoner (IGF-1 ffa) som i sin tur bl.a leder till högre bentäthet.

Nu till den långa versionen och varför listan ovan ser ut som den gör...

Bisfosfonater

Bisfosfonater är standardbehandling mot osteoporos. Osteoklaster är celler som bryter ner ben och detta ämne minskar dess aktivitet, dvs nedbrytningen dämpas. Biverkningar är bl.a osteonekros eller osteopetrosis i käken [ref] försorsakat av en obalans mellan osteoblaster (benbyggande) och osteoklaster (bennedbrytande). Benen blir för täta på vissa ställen i kroppen, tydligen vanligt i käken, och därmed stryps blodförsörjningen till benens celler och benet dör. Vill man var på den säkra sidan ska man inte gå på bisfosfonater i mer än 6-12 månader och läkemedlet Fosamax verkar allra säkrast (jämte Aredia och Zometa). Det finns viss forskning som antyder att bisfosfonatbehandling i mer än 5 år kan innebära en liten ökad risk för frakturer (dvs benbrott) [ref] - det som medicinen ska förhindra. Orsakssambandet är dock inte helt säkert. Medicin i all ära, men det är inte roten till problemet. Jag förespråkar att bota den underliggande orsaken istället för att försöka motarbeta den artificiellt (via läkemedel). Tyvärr innebär detta en större förändring i ens liv. Det är heller inte säkert att bisfosfonat fungerar om man inte fixar andra underliggande faktorer (se nästa avsnitt).

En ytterligare biverkning av bisfosfonat kan vara hypokalcemi [ref] - lågt kalcium i blodet - något som tydligen bara inträffar under speciella omständigheter, som t.ex D-vitaminbrist, hypoparatyreos eller njursvikt. Kort sagt, allt som leder till försämrat upprättande av kalciumnivån i blodet. Man bör alltså först åtgärda D-vitaminbrist innan man behandlas med bisfosfonat enligt min uppfattning. Mild hypokalcemi innebär att man kan bli väldigt trött, får muskelryckningar eller stickningar i framför allt fingrar och tår. När förloppet gått lite längre reagerar man på Trousseau's eller Chvostek's tecken (Trousseau's = man pumar upp en blodtryckmanschett över systoliskt tryck och håller den där i 3 minuter, viker sig fingrarna eller hela handen utan att man kan göra något åt det är testet positivt, Chvostek's innebär att det rycker i näsan/läppen när man petar på ansiktsnerven). Allvarlig hypokalcemi innebär hjärtflimmer eller t.o.m hjärtstopp.

D-vitamin

D-vitamin är egentligen inte ett vitamin utan en steroid, ett hormon eller snanare ett förstadie till ett sådant - ett prohormon. Prohormonet bildas i huden när man utsätts för ultraviolett B-strålning (UVB). Solens strålar består av UVA, UVB och UVC varför D-vitamin ibland kallas för "solvitaminet" - vi får det via solen och bildar mer snabbare ju ljusare hud man har. Vintertid - speciellt på mörka, regniga och molniga västkusten - är givetvis D-vitaminproduktionen extremt mycket lägre än den är på sommaren. Långt tillbaka trodde man att D-vitamin enbart byggde skelettet, men idag har man upptäckt att D-vitaminets slutprodukt - hormonet calcitriol - kan binda till över 2700 receptorer i kroppens celler och påverkar allt från immunförsvaret, hormonproduktion till programmerad celldöd av cancerceller (apoptosis) till att både bryta ner och bygga upp skelettet. Det är numera konstaterat att D-vitamin förebygger en rad olika typer av cancer och tros kunna skydda mot autoimmuna sjukdomar [ref].

D-vitamin påverkar skelettet på ett komplext sätt. Hur detta går till är bortom denna artikel. Istället fokuserar jag på faktumet att normala nivåer av D-vitamin i blodet ger ett bra skelett och en bra hälsa (starkt immunförsvar, höjer testosteron och östrogen t.ex) i övrigt. Det finns en stor skara forskare som är väldigt kritiska mot dagens rekommendationer hur mycket D-vitamin vi behöver få i oss per dag för att just nå normala nivåer av D-vitamin - så kallat 25(OH)D, 25-hydroxykolekalciferol eller 25-hydroxyvitamin-D (kärt barn har många namn). D-vitaminbrist anses internationellt inträffa vid D-vitaminnivåer under 20-23 nmol/L [ref], vilket är minst sagt lågt. Den terapeutiska nivån (där man ser effekt på många plan kan man säga) anses ligga över 85-100 nmol/L (men inte över 160 nmol/L), vilket är vad många framstående D-vitaminforskare anser är minsta optimala nivå för både benhälsa och hälsan i övrigt. Hur mycket D-vitamin i form av kosttillskott behöver man ta för att nå den nivån?

40 internationella enheter - IE (eller international units, IU) - motsvarar 1 mcg (ug) D-vitamin. 10 mcg D-vitamin är således 400 IE eller IU - en vanlig dos man ser i multivitaminer och på Apotekets hylla t.ex. Många multivitaminer innehåller dock bara 200 IE D-vitamin och 1 liter berikad sojamjölk eller berikad mjölk innehåller runt 300 IE.

Det finns också två typer av D-vitamin - D2 och D3. D2 kallas ergokalciferol och D3 kallas kolekalciferol. D2 är växtbaserat och tillverkas genom att man strålar antingen jäst eller en viss typ av champinjoner (tro det eller ej) med UVB-ljus. Svampen/jästen innehåller ergosterol vilket kan liknas vid "växternas kolesterol". D3 tillverkas genom att man istället strålar lanolin med UVB - en biprodukt när man framställer ullgarn och ull i olika former från får eller merinofår. Lanolinet innehåller kolesterol och utsätter man fettet för UVB-strålning bildas kolekalciferol - D3. I ett lab separerar man sedan kalciferolet från fettet och får den slutliga produkten. Det är inte helt säkert att dosen som står på förpackningen är exakt, det kan skilja en del [ref]. Både D2 och D3 är lika effektivt för att höja D-vitaminnivån i blodet [ref], men D2 bryts ner avsevärt mycket fortare [ref] varför man måste äta det dagligen och kan inte förlita sig på stora engångsdoser - något som fungerar betydligt bättre med D3. Generellt kan man säga att solljus ger längst/uthålligast D-vitaminnivåer i blodet (de håller längst), D3 i form av tillskott eller fet fisk håller näst längst och D2 håller väldigt kort tid. Det finns dock forskning som visar på att D-vitaminnivån höjs betydligt bättre med D3 jämfört med D2 [ref]. I Sverige är det relativt svårt att få tag i D2 annat än i berikade livsmedel, i stort sett alla kosttillskott på den svenska marknaden innehåller D3.

Det krävdes mer än 14000 IE D2-vitamin per dag i genomsnitt under 5 veckor i en studie för att nå en D-vitaminnivå över 75 nmol/L. 51% av försökspersonerna led av D-vitaminbrist och svarade dåligt på behandling med bisfosfonat, men när de nådde optimal D-vitaminnivå i blodet började de bygga skelett...

Vitamin D insufficiency was the most frequently identified cause of bone loss in patients with declining BMD during bisphosphonate therapy. Correction of vitamin D insufficiency in these patients led to a significant rebound in BMD [bone mineral density]. [ref]

I en annan studie hävdar man att det krävdes 9600 IE från alla källor per dag under längre tid för att 97,5% av befolkningen skulle bibehålla en D-vitaminnivå på 100 nmol/L. Man konstaterade samtidigt att det inte är troligt att 40000 IE per dag skulle kunna leda till förgiftning...

Universal intake of up to 40,000 IU vitamin D per day is unlikely to result in vitamin D toxicity. [ref]

I en broschyr från Apoteket varnar man för att inte överdosera D-vitamin och nämner dosen 400 IE. Uppgifterna i broschyren är förlegade - man kan nämligen svälja en hel burk 400 IE D-vitamin per dag i många månader utan att bli förgiftad (utan att utveckla hyperkalcemi). Använder man sig av 400 IE-tabletter för att nå optimal nivå av D-vitamin i blodet vintertid får man ta minst 20 tabletter (8000 IE) per dag för att nå resultat enligt studierna ovan. Ytterligare information...

Total-body sun exposure easily provides the equivalent of 250 microg (10000 IU) vitamin D/d, suggesting that this is a physiologic limit. Sailors in US submarines are deprived of environmentally acquired vitamin D equivalent to 20-50 microg (800-2000 IU)/d. The assembled data from many vitamin D supplementation studies reveal a curve for vitamin D dose versus serum 25-hydroxyvitamin D [25(OH)D] response that is surprisingly flat up to 250 microg (10000 IU) vitamin D/d. To ensure that serum 25(OH)D concentrations exceed 100 nmol/L, a total vitamin D supply of 100 microg (4000 IU)/d is required. Except in those with conditions causing hypersensitivity, there is no evidence of adverse effects with serum 25(OH)D concentrations below 140 nmol/L, which require a total vitamin D supply of 250 microg (10000 IU)/d to attain. [ref]

Solen ger alltså ca 10000 IE per dag om man utsätter hela kroppen för strålning tills huden blir röd (eurythema). Denna forskare rekommenderar 4000 IE per dag från alla källor för att nå 100 nmol/L D-vitamin i blodet.

Vill man testa sig, men får inte ett prov på vårdcentralen (antingen pga att läkaren inte hittar provet i labhandboken eller att man helt enkelt blir nekad för att man inte är sjuk nog - jag har råkat ut för båda) så går det att beställa ett privat från Vitamin D Council. Kostnaden ligger på drygt 600 SEK (inkl frakt) med dagens valutapriser och utförs av ZRT Laboratories i USA som använder sig av en ny teknik - torkat kapillärt blod, dvs inga provrör och ingen komplicerad provtagning, bara ett stick i fingret och en droppe blod på ett papper.

Man bör inte försöka säkerställa sitt D-vitaminintag via kost då mängden D-vitamin är osäker och varierar - precis som hos människor - säsongsvis (gäller även fisk). Veganer, vegetarianer och de som äter blandkost har samma D-vitaminnivåer och endast solljus eller kosttillskott förändrar nivåerna signifikant [ref].

Biverkningar av D-vitamintillskott kan vara: illamående, aptitlöshet, huvudvärk, yrsel, törst, magknip, smärta i benen, käken eller tänderna, enorm trötthet, svårigheter att somna. Konstigt nog delas några av biverkningarna av D-vitamin med de av bisfosfonater (förutom osteonekros av käken). Överdos av D-vitamin (+30000 IE per dag i många månader) innebär hyperkalcemi vilket kan leda till åderförkalkning, krampanfall och i längden osteoporos (kalcium går från ben till vävnad istället). Man bör gradvis öka D-vitamindosen ifall man lider av D-vitaminbrist för att på så sätt minska biverkningarna och ge kroppen tid att anpassa sig, speciellt då en hög dos D-vitamin efter lång tids D-vitaminbrist kan leda till hypokalcemi [ref]. Börjar man med 1000 IE per dag och sedan höjer med 1000 IE per dag per vecka så hinner man reagera om man börjar må sämre. Mer än 10000 IE per dag finns det inget stöd för, men man bör stanna vid jämna mellanrum och se vad ett D-vitaminprov säger för att individuellt avväga rätt dos (= den som ger 100-160 nmol/L 25OHD i blodet). Som nämnts tidigare är det viktigt att få i sig tillräckligt med kalcium och magnesium när man går på D-vitamintillskott.

Kalcium

Att kalcium är bra för benstommen är kanske inget man behöver så mycket referenser kring, det finns mängder med studier på området. Även om flera studier har visat positiv effekt med enbart kalciumtillskott så är det långt ifrån hela sanningen - det behövs mer än kalcium för att bygga ben. Men, kalciumtillskott i sig har en del andra positiva effekter. T.ex så höjs tillväxthormon (GH) [ref] - något som troligen är bra för att bygga ben [ref]. Kalcium verkar även "aktivera" östrogen [ref 1, 2], vilket skulle kunna leda till både tätare ben och andra effekter, dvs att det östrogen man har blir aktivt och "biter" bättre. Eventuella effekter skulle kunna vara högre HDL-kolesterol, lägre LDL-kolesterol, högre ämnesomsättning, bättre humör, m.m. Kalciumsupplementering (35 mg per kg kroppsvikt) höjer testosteronet hos idrottande män [ref]. Om samma effekt ses hos kvinnor vet jag inte, men högre testosteron är förknippat med lägre risk för fallskador hos både män och kvinnor [ref] (speciellt ihop med D-vitamin och kalcium).

Magnesium och andra ämnen

Högre magnesium-, järn-, zink-, kalium- och folsyraintag är kopplat till högre bentäthet [ref 1, 2, 3]. När man ger möss magnesiumbrist påverkas benen negativt [ref]. I en 2 år lång studie med magnesiumtillskott (ca 140-400 mg elementärt magnesium extra utöver kosten per dag) ökade bentätheten med 1-8% medan den istället minskade i kontrollgruppen [ref].

Magnesiumtillskott (10 mg per kg kroppsvikt) höjer testosteronet hos idrottande män [ref]. Testosteronhöjning hos idrottare innebär alltid något ökad prestationsförmåga samt kan bidra till lägre andel kroppsfett (lägre fettprocent), högre muskelmassa, bättre styrka, etc.

D-vitamin, testosteron och östrogen

D-vitamin, i sig, höjer testosteronet hos män [ref]. Med en dos på 3332 IE D-vitamin (D3) per dag ökade testosteronet med hela 25%. D-vitamin tros även öka östrogen hos både män och kvinnor [ref]. Man tror att detta har att göra med att D-vitamin påverkar kalciumbalansen positivt.

Omega-3

Det finns visst stöd för att högre intag av Omega-3 (krossade linfrön, linfröolja, fet fisk, fiskleverolja eller fiskoljekapslar) leder till högre bentäthet - speciellt i studier på råttor/möss [ref 1, 2, 3, 4]. Omega-3 ihop med fysisk aktivitet kan även höja östrogen [ref].

Protein

Protein behövs för att bygga både skelett och muskler som ska bära upp det. Tillväxthormoner är - enligt min uppfattning - viktigare än proteinmängden. Höga tillväxthormoner leder till snabb och stor tillväxt. Äldre har dock ett större proteinbehov än yngre sedentära, det har också visat sig vara bättre för äldre att äta mer protein än gällande rekommendationer (dvs mer än 0,8 gram protein på kg kroppsvikt) [ref]. Anledningen kan vara att protein höjer tillväxtfaktorn IGF-1 som bl.a hjälper till att bygga både muskler och skelett [ref] [ref] [ref]. Låga nivåer av IGF-1 var t.ex förknippat med ökad risk för benbrott hos män i en studie [ref]. Å andra sidan har idrottsstudier visat att höjningen av IGF-1 inte beror på proteinmängden primärt utan den totala kalorimängden ihop med ett högt proteinintag [ref]. Dvs, äter man mycket protein men relativt få kalorier får man ingen höjning av IGF-1.

Sojaprotein höjer IGF-1 mer än komjölk [ref] något som jag anser är bra. Referensen är till Dr John McDougalls klipp om att högt IGF-1 är dåligt. Visserligen säger studierna att veganer som äter en hel del soja har lägre IGF-1 än de som äter blandkost, men i klippet finns referenser till studier som visar att sojaprotein höjer IGF-1 dubbelt så mycket som komjölk - något McDougall anser är dåligt och att det bl.a leder till kalciumförlust (dvs indirekt menar han benförlust). Det stämmer inte, det finns många studier som bekräftar att soja gör motsatsen. I en studie på möss ansåg man att sojaprotein var lika effektivt som östrogenbehandling mot osteoporos [ref]. Kvinnor med osteoporos har lägre IGF-1 än andra kvinnor [ref].

Rörande sojaprotein så menar man att fytoöstrogen - så kallade isoflavoner - är det som ligger bakom sojans positiva effekt på bentätheten. Alla studier med soja eller sojaflavoner visar dock inte någon imponerande effekt, om ens någon alls [ref 1, 2]. Det finns dock flera studier som visat på en positiv effekt, dvs där bentätheten ökat vid behandling med antingen soja eller sojaisoflavoner [ref 1, 2, 3, 4, 5]. En meta-analys av flera randomiserade kontrollerade studier (den bästa typen av studie) hävdar följande...

Isoflavone intervention significantly attenuates bone loss of the spine in menopausal women. These favorable effects become more significant when more than 90 mg/day of isoflavones are consumed. And soy isoflavone consumption for 6 months can be enough to exert beneficial effects on bone in menopausal women. [ref]

1 dl torkade sojabönor innehåller runt 100 mg isoflavoner. Både sojadryck och Tofu förlorar dock stor mängd isoflavoner, 1 dl sojadryck innehåller bara 10 mg om den inte är berikad och 100g Tofu innehåller drygt 28 mg [ref]. Jag förespråkar riktiga sojabönor (finns att köpa torkade, förbereds som bönor eller i konserv/frysdisken), rostade sojaflingor (finns i specialbutiker) eller sojamjöl (finns i de flesta butiker).

Det finns stöd för att protein i sig är positivt för bentätheten, men att detta beror på huruvida protein är syrabildande eller ej...

Our findings suggest that, within the range of intake reported in our sample, increasing dietary protein is beneficial to aBMD of the lumbar spine and total hip of postmenopausal women, but that this benefit is suppressed at the lumbar spine by the dietary acid load associated with sulfur containing amino acids. [ref]

...dvs en alkalisk kost är bra för bentätheten, även om en studie hävdar att det inte spelar någon roll [ref]. Det finns dock många studier som ger stöd åt hypotesen att alkalisk kost leder till högre bentäthet [ref 1, 2, 3, 4, 5]. Vad är då alkalisk kost? Frukt och grönsaker först och främst, därtill är det linser, bönor, bovete, ris, quinoa, soja, råg, potatis, oraffinerat socker, m.m (tyvärr inte vete eller raffinerat socker). Vegetarisk kost är däremot förknippat med något lägre bentäthet än blandkost för kvinnor efter klimakteriet [ref 1, 2]. Mängden protein och kalorier är det som verkar ha störst betydelse rörande skillnaden - vegetarianer äter mindre protein och mindre kalorier än omnivorer [ref]. Mer alkalkiskt protein, dvs soja (som dessutom höjer IGF-1 mer än komjölk) skulle kunna göra viss skillnad. Följande studie ger stöd åt hypotesen att animaliskt protein är surt och leder till större kalciumförlust i urinen, medan sojaprotein inte gör det...

The results suggest that the hypercalciuria induced by high meat diet is mainly caused by high content of SAA [svavelrika aminosyror] and may be reversed by the ingestion of K-rich [kalium] foodstuffs, and soy protein does not induce hypercalciuria because of it contains less SAA [svavel] than animal protein. [ref]

I följande studie så kissade kvinnorna ut 33% mer kalcium när de drack komjölk, men det skedde ingen förändring när de drack samma mängd sojaprotein...

A total of 71 women were randomly assigned to either soy protein (SP) or milk-based protein (MBP), 40 g daily for 3 months, in a double-blind parallel design. Forty-two women completed the study (20 on SP and 22 on MBP). Overall, both protein supplements positively influenced serum IGF-I, known to correlate with bone formation. However, SP [sojaprotein] had a more pronounced effect on IGF-I than MBP [mjölkbaserat protein]. Urinary deoxypyridinoline (Dpd) excretion, a specific biomarker of bone resorption [benförlust], was significantly reduced by SP, but not by MBP when all women were included. Furthermore, women on MBP experienced a 33% increase in urinary calcium excretion, whereas SP did not have such an effect. [ref]

Summa summarum: de kissade ut sitt skelett när de drack komjölk, men höll kvar det när de drack sojadryck - trots samma mängd protein. Människan ska inte drick komjölk eller någon annan arts mjölk än människans egen, varken som barn, som vuxen eller som äldre.

Så var sagan slut.

Jag kan komma att uppdatera inlägget när jag läst igenom det några gånger.

Insulin förtjänar ett BÄTTRE rykte än det har

2011-10-31T11:19:00.003+01:00

Titeln är lite av en parodi på en artikel av någon LCHF:are som tyckte att insulin förtjänade ett sämre rykte än det har då LCHF:arnas hypotes är att kolhydrater = insulin = bukfett. Några (mindre kunniga) menar att kalorier inte spelar någon roll (bara insulin och kolhydrater), andra menar att kolhydrater höjer insulin och att insulin gör att vi äter mer.

Varför tycker jag då insulin förtjänar ett bättre rykte? Jo, därför om man tutar in insulin i en viss del av hjärnan sätter lipolys (fettförbränning) igång. Insulin höjer leptinet (och glukos/stärkelse ger högst leptinsvar av allt). Tutar man in leptin i hjärnan på genetiskt modifierade typ-1 diabetiska råttor blir de fria från typ-1 diabetes, trots att de inte har några betaceller kvar alls [ref].

Stephan Guyenet rapporterar...

One of the models he used to study this is the NIRKO mouse, which lacks insulin receptors specifically in the brain. These mice "exhibit unrestrained lipolysis and decreased de novo lipogenesis in [white adipose tissue] (4)." To understand the full irony of this, consider that these mice are more susceptible to obesity than normal mice (5). In other words, they get fatter than normal mice despite increased fat release from fat cells. This illustrates the limitations of focusing on lipolysis to understand obesity. Lipolysis doesn't reduce fat stores if the fat isn't being burned after its release, because it just does a loop through the circulation and ends up back in the fat tissue again (or possibly in muscle or liver, which is worse) via an increased rate of fatty acid esterification. Changes in fat mass have to result from changes that alter the amount of energy entering or leaving the body [ref]

Man kan både säga att lågt insulin och insulinresistens i hjärnan är dåligt för vikten. På nollkolhydratkost får man skitlågt insulin, speciellt om man är smal. På skräpmat utvecklar man insulinresistens om man äter tillräckligt mycket. Vad hände med "normalt"? Varför är det inte längre bra att ha ett normalt insulin, normalt blodsocker och normal insulinkänslighet?

Som Stephan är inne på. Om någon går ner i vikt på LCHF beror det på kalorirestriktion. Om någon går ner i vikt på min kost beror det på kalorirestriktion. Om någon går ner i vikt på något - oavsett vad det är - så beror det på kalorirestriktion. Hur man åstadkommer det får var och en själv välja - det finns mängder med metoder och alla funkar för några. Enda anledningen varför en viss kost inte fungerar beror på att man äter för mycket av den. Det kan sluta med ett sabbat hormonsystem att man inte går ner i vikt trots att man väger över 100 kg och äter knappt 1500 kcal per dag som t.ex Jimmy Moore (jag gissar bl.a låg testosteronproduktion) eller som några av anekdoterna i mitt tidigare inlägg.

Apropå testosteron, insulinresistens, leptinkänslighet, mm har jag några tips: Minst 3300 IE D-vitamin + 35 mg kalcium per kg kroppsvikt + 10 mg magnesium per kg kroppsvikt per dag. Allt ska vara utöver det du får i dig via kosten. Referenser kommer i nästa inlägg (på människor den gången).

In conclusion, dietary calcium supplementation seems to revert most of the metabolic syndrome parameters observed in adult offspring programed by maternal nicotine exposure during lactation. It is conceivable that the reduction in fat mass per se, induced by calcium therapy, is the main mechanism that leads to the increment of insulin action. [ref]

Mer om det senare.

Stephan Guyenet's tidigare inlägg handlade om två personer som bytte till Stephan's hypotes angående "low reward food", dvs att matens tillfredställande egenskaper är det som gör oss feta, inte varken dietärt fett eller kolhydrater. Äter vi mer natuligt "smaklös" mat äter vi färre kalorier och överäter sällan. Bägge personerna i experimentet åt "paleo-inspirerat" innan. Den ena åt ganska lite kolhydrater (30E%) medan den andre åt 55E% kolhydrater, båda fick samma resultat (viktnedgång)...

Notwithstanding social and emotional pressures, our experience is that it is very difficult to overeat on a truly low reward diet. Paleo diets irrespective of their macronutrient composition can still be very rewarding and while we do not wish to engage in a debate about the tautology of calories in / calories out, the bottom line is that the First Law of Thermodynamics still applies. Physics is not just a good idea, it’s the law! [ref]

Stephans kommentar...

Both Aravind and Kamal lost fat eating simple food without deliberately restricting calories (calorie intake declined naturally due to a reduction in appetite). Kamal's simplified diet was high in protein and relatively low in carbohydrate, while Aravind's centered around carbohydrate. Although weight loss was modest (12 lbs each), keep in mind that a) they were scarcely overweight to begin with, b) they are now within 7-8 lbs of their ideal weight and may continue to lose, and c) they broke through a weight loss plateau that they had reached eating a paleo-ish diet. [ref]

Fetstopp

2011-10-29T12:17:00.004+02:00

Var bara tvungen...

Utveckling av fetma är naturligtvis associerad med en postitiv energibalans. Det är bara enkel fysik. Men ”orsakad av”? Med samma slöa logik så orsakas förstoppning av att man äter för mycket och bajsar för lite. [ref]

Från en som har lite erfarenhet av förstoppning på en viss typ av kost (om inte tegelstenar som kommer ut efter 4 dagar räknas som sådan förstås) så reagerade jag givetvis på inlägget ;-)

Vad kan orsaka förstoppning?...

No adverse effects were observed except for mild constipation. [ref]

Constipation was also a more common complaint among the low carbohydrate subjects (23 per cent versus 3 per cent) [ref]

Although participants on the low carbohydrate diet initially tended to have higher rate of side effects such as nausea, muscle cramps and constipation, compliance with diet was similar in both groups. [ref]

The most frequent adverse effect observed was constipation. [ref]

Side effects such as constipation and diarrhoea were mild and occurred mainly during the initial week of the diet. [ref]

Jag hade dock mina problem efter 1 år på kosten och det finns studier som stödjer det med...

A significantly greater percentage of participants who consumed the low-carbohydrate than the low-fat diet reported bad breath, hair loss, constipation, and dry mouth. Except for constipation, all of these differences were limited to the first 6 months of treatment. [ref]

Inget är komplett utan lite anekdoter...

This is my 3rd year of doing the Low Carb diet to lose weight. The previous 2 years I have had no issues and easily lost the stone I was aiming to lose. This year however, I have struggled with constipation! I am eating fruit and veg, plenty of fluids and exercising more, so see no reason as to why I should get constipated?! It has got to the point where I rely on Senokot (laxative) to be able to go! This has been happening since January [ref]

"Ännu en förstoppad LCHF:are" [ref]

Har sedan två veckor tillbaks min 3e eller 4e förstoppning sen jag började med LCHF.
Min mage behöver tydligen fibrer...
Sen jag fick förstoppningen har jag försökt självhjälpa mig själv med div laxermedel å blåbärssoppe shottar. Å även linfrö vid något tillfälle. Min mage har blivit större (och då menar jag inte uppblåst pga att en kunna göra nr2 ordentligt utan mer fett liksom), vågen pekar inte direkt nedåt å rör sig inte alls. Jag har ju vid många tillfällen tidigare skrivit här på forumet om att jag står still och har gjort sen före jul och tappar motivation. Å nu när magen inte e med mig heller så e jag fundersam hur jag ska gå vidare...
Vad säger ni mina kära forum-vänner. Ska jag öka fibrerna bara just nu så förstoppningen försvinner (den är inte lika jiobbig som förra veckan) (men då senare kommer den ju tillbaks igen), eller ska jag gå över på GI då jag kommer få i mig fibrer? Eller? Eller? [ref]

När jag för några veckor sedan bara åt enligt lchf så började jag må dåligt.Jag kände mig uppblåst, var förstoppad, gick definitivt inte ner i vikt osv. Efter att senaste veckan kört med GI så mår jag toppen igen... och kilorna rasar igen. [ref]

Jag trivs jättebra med den här kosten men just nu så är jag väldigt hård i magen. Jag ser till att t.ex. få i mig linfröolja och frön, fibrer från grova grönsaker etc för att förhindra att bli så här hård. Dock fungerar det inget vidare. För övrigt äter jag tillräckligt med fett och dricker vatten mellan måltiderna (tja en hel del kaffe också iofs, he he).
Börjar bli orolig för att åka på allvarlig förstoppning snart. Känner mig rejält uppblåst och gasig vid det här laget. Inte alls kul. [ref]

Finns mängder med exempel om man Googlar på det, så det räcker väl där. Som sagt, 23% upplevde förstoppning på LCHF i en av studierna citerad ovan, jämfört med 3% på lågfett - så vad kan orsaken bakom förstoppning vara? Samma som den "positiva energin" kostdoktorn skriver om i inlägget och som många LCHF:are har problem med (dvs att de inte går ner i vikt på denna überkost)? Jag finner det bara lite ironiskt att människor har problem med både förstoppning och viktnedgång på LCHF med tanke på kostdoktorns inlägg ;-)

Om man vill va lite mer pragmatisk om orsaken så är min hypotes rätt och slätt - vatten - tarmen tar upp mer vatten pga uttorkning eller ökat vätskebehov pga ökad njuraktivitet (något filtreras ut = behövs vatten). Sen är väl inte det hela förklaringen heller (jag tror inte på glykogen och kolhydrater som binder vatten - man kommer inte åt vattnet utan att bränna glykogenet).

Fett med socker

2011-10-28T23:50:00.001+02:00

Jag har egentligen släppt det här. Det är så löjligt nu att det är... löjligt. Idiotin och den enfaldiga dogman att kolhydrater gör dig fet är så puckad att det är ganska meningslöst att ens bemöta LCHF:arnas inbillningar längre. Kostdoktorn...

De som fullständigt förnekar kopplingen mellan kolhydrater, insulin och fetma brukar vara akademiska forskare och teoretiker. De lever isolerade från någon verklig fetmabehandling. Det är deras stora problem. De har ingen erfarenhet av att se vad som fungerar. [ref]

Jag har egentligen inte tid att skriva sån här skit längre. Heltidsjobb, starta företag, cykla 30 mil i veckan och allmänt klämma skiten ur mig (bokstavligt talat, 4000 kcal näringstät käk blir lite av den varan kan man säga).

Men, jag bestämde mig för att publicera ett gammalt inlägg jag började på för mycket länge sen efter att jag såg "Coach Weiss" och hans 15000 kcal "refeed" som Matt Stone länkade till i sitt senaste inlägg. Socker, kolhydrater, fett och godis - i mängder - större mängder än någon av er kolhydratskrämda eller fettskrämda kan äta. Han ser ju så fet ut, typ 40% kroppsfett... oj, en nolla för mycket. Tilläggas bör dock att han nämner att han äter runt 1500 kcal i vanliga fall för att bli så deffad. Scott Abel förespråkar minst en refeed i veckan och resten är bara gammal hederlig kaloribegränsning - dvs det som funkar...

Lite propaganda från LCHF's motståndare. Anekdoter och åter anekdoter, men ni kan ju kolla in huruvida McDougall, Fuhrman, Pritikin, Jack LaLanne, Ornish, m.fl sitter/satt bakom ett skrivbord och teoriserar hela dagar. Det går ju att säga om T Colin Campbell, han är ju PhD, resten är mer av den handfasta typen. Pritikin började väldigt tidigt. McDougall har haft sin klinik sen 1986 och hållit på med kostinterventioner för både viktnedgång och att bota diabetes, MS, reumatism m.fl autoimmuna sjukdomar sen 60-talet.

Det intressanta är att McDougall, Pritikin, LaLanne och Ornish alla hade dålig hälsa tidigt och hittade vägen ut via kost som räddade deras liv (McDougall, stroke. Pritikin, hjärt-/kärlsjukdom och cancer. LaLanne, mildare dålig hälsa som barn/tonåring. Ornish, depression och mental ohälsa). Sen har vi förstås your's truly - samma sak här - immunförsvar som en tandpetare på IKEA och ibland halft utbränd till en dyr vanadiumnyckel som sliter ut muttrarna istället för att muttrarna sliter ut nyckeln.

Och så var det LCHF...

Guddis svar till kostdoktorn (Doc) angående att byta till LCHF så löser sig viktproblemet...

Med din lösning lär man sig precis ingenting mer än ”undvik kolhydrater så blir du smal” och om man inte går ner i vikt så är man körd :) Det är, som vi bland annat lärt oss här bland kommentarerna, utan tvekan kul för dem som det fungerar för men för alla andra är det en total blåsning. [ref]

Lite utdrag från diverse foruminlägg och bloggar angående LCHF och viktnedgång...

Hej Doktorn,
Jag har hamnat i en platå i ca 4veckor nu där jag inte går ner i vikt fast jag följer min LCHF-diet strikt.
Har börjat promenera för att se om något händer men icke…..
Jag är 36 och vägde 98 innan, nu efter 4mån väger jag 89 och vill gå ner till 80.
Ge mig lite råd är du snäll!!! [ref]

Med svaret från signaturen "Stefan"...

Nasi,
sök på info om Leptin och även tarmflora. Där hittar du största anledningen!

Det är alltså inte så att hon äter för många kalorier och att LCHF ger lägre energiförbrukning än en kost med mer kolhydrater [ref]? Nej då.

Efter lite kort Googlande hittar man en hel del andra fantastiska anekdoter om LCHF och viktnedgång...

I've tried low-carbing (Atkins) a few times and it plain doesn't work. There is some appetite suppression which occurs, but I still eat too many calories to lose weight. Even the Atkins site admits calories count. The whole low-carbing idea seems like a hall-of-mirrors anyway. Ultimately it still comes down to if you eat too many calories you can't lose weight. [ref]

För mig funkade INTE LCHF, jag gick UPP 5 kilo på 2 månader..var ständigt trött också under dessa månaderna och helt uppsvälld och samlade massa vätska. Vet inte varför det blev så, men nu har jag testat och på mig funkade det inte. Har nu gått över till o äta mycket frukt o grönt, sparsamt med både kolhydrater o fett och har börjat gå ner de kilona igen. [ref]

Jag har ätit LCHF i flera år, och det har inte fungerat. Jag gick upp 15-20 kilo, i början välkomnade jag det, men sedan blev det inte roligt. Jag blev tjock. Jag kan förstå lite av orsakerna, men sedan eskalerade och jag kunde inte hindra det hur jag än försökte. Sedan blev jag gravid och fortsatte att äta LCHF under graviditeten. Då avstannade den hejdlösa viktökningen och jag gick upp väldigt lite. Faktum var att efter förlossningen vägde jag nästan tio kilo mindre än innan jag blev gravid. Magen var nästan platt bara några dagar efter förlossningen. Nu fyra månader efter förlossningen har jag inte gått ner ytterligare. Däremot har jag börjat märka av en annan tendens. Jag börjar gå upp igen. [ref]

Nu har jag tagit tag i saken och börjat med stavgång, men i stället för att gå ner i vikt lägger jag bara på mig och det känns som om jag bara blir större i omfång. Detta vill jag absolut inte, vill gå ner ca 5-8 kg. Jag äter bra tycker jag, försöker använda "fettdieten". Vad gör jag för fel? [ref]

Som ni tidigare läst här på bloggen så har jag haft konstant molande huvudvärk och känt mig allmänt långsam i knoppen sedan jag började med lchf. Idag bestämde jag mig att ge upp tron om att huvudvärken ska ge med sig och införde lite långsamma kolhydrater i min kost igen. Trots att blodsockret legat väldigt bra med lchf så tycker jag verkligen inte att det är värt det att ha konstant huvudvärk och känna mig borta och långsam i huvudet. Väldigt obehaglig känsla som jag idag till slut fick nog av! Jag kommer framöver att äta en lite mindre strikt lchf istället, som innefattar lite mindre fett och lite mer långsamma kolhydrater. Jag kände mig direkt mycket piggare i knoppen när jag fick i mig lite råris till lunchen idag. Grymt skön känsla! [...] Av blodsockervärdena att döma idag efter att ha dragit ner en aning på fettet i kosten och infört lite mer långsamma kolhydrater så har det inte gjort någon skillnad alls. Värden har legat runt 5-7 mmol hela dagen. Lika bra är att jag känner mig alert och fokuserad igen. [ref]

Jag tyckte om maten jag åt som lchf men det funkade inte för mig helt enkelt... vissa rasar ju i vikt... men inte jag. Kanske om jag hållit ut några månader till så hade det börjat funka men jag vantrivs så med min kropp som den ser ut nu så 6 veckor var enough för att inse att det inte var hållbart för mig! [ref]

Nahe.. LCHF verkar inte bita på mig denna gång. Händer inte ett skit! Har uteslutit kolhydrater i snart 3 veckor men det händer ingenting. [ref]

Jag körde LCHF i ca 6 veckor... gick i princip ner 2 kg.
Jag tyckte att det var alldeles sakta och började funderar på om jag var en av dem som LCHF inte fungerade för. Jag låg på runt 10 g kolisar om dagen och 1400-1600 kcal om dagen.
Bestämde mig för att bryta lchf...gick såklart upp runt 2 kg igen....vätska o sådär.
Nu har jag ätit lågkalorikost i 1 vecka... äter inte potatis, pasta ris, bröd men havregrynsgröt till frukost sen kött, sallad, frukt och mjölkprodukter... lite fett!
Jag rasade 3,4 kg på en vecka... no more lchf för mig. [ref]

Ett typiskt svar på LCHF-forumen är att LCHF = viktnedgång, men LCHF är inte = lågkalori. Det är fullständigt ologiskt. Det är nämligen omöjligt att gå ner i vikt utan att dra ner kaloriintaget under kaloriförbrukningen - vilket per definition är lågkalorikost, annars hade det kallats för "eukalorikost" (nej, det har inget med EU att göra, lika lite som isodieten är ISO-certifierad). LCHF:are får lära sig att LCHF är den bästa metoden för att gå ner i vikt samtidigt som det inte är lågkalorikost. Något är allvarligt fel i den logiken, det bryter mot alla fysiologiska lagar som finns...

Frågan är också hur nyttigt lågkalorikost för kroppen är i längden. Om man nu klarar av att gå sugen och hungrig så ofta och mycket, gör det. Men jag tror aldrig det är nyttigt för kroppen. [ref]

Nyttigt eller ej, vad är då LCHF när man går ner i vikt? Jo, enligt denne kommentatorn är det onyttigt (fast att densamme är LCHF:are). LCHF:are anser också gärna att allt annat än fetkosten för viktnedgång är "svält", vilket är lite komiskt i och med att just LCHF simulerar svält och ketos är kardinalbevis på det. Vi som lever på, enligt LCHF:are, svältkost förstår inte riktigt vad de pratar om och svarar gärna med något i stil med följande...

Jag svälter definitivt inte och har inte gått hungrig en sekund!!! [ref]

LCHF funkar inte ens för att få ner blodsockret hos alla typ-2 diabetiker...

Jag har ett problem och det är att inte LCHF fungerar på mig. Blodsockret vill inte gå ner. Det är högst på förmiddagarna, mellan 9 och 12 någonting.Jag äter frukost enligt Annika Dahlqvists recept, tar en promenad efteråt, men det blir ändå inte bättre. Efterhand som dagen går blir det lite bättre. Jag har haft diabetes i drygt 2 år och är jättetrött på detta nu. [ref]

Men, men, det räcker nog där för min del. Jag har inte tid men sån här skit längre. Jag är upptagen att slåss mot frisk motvind över Göta Älv-bron, att knö ner 4000 kcal (70-80E% CHO), att cykla 30 mil i veckan, att starta och driva ett företag, att jobba heltid... att ge järnet, varje dag. Hemligheten är inte att byta till kost X utan att följa gamla hederliga beprövade rekommendationer för att kunna hålla ett packat liv (+60E% CHO, tillräckligt med protein och att fixa näringsbrist, vilket man bäst fixar via tillskott och inte kost för övrigt). Det handlar om att packa sig med näringsämnen och äta näringstät mat, om man kan (svårt när man ska få ner 4000 kcal fullkorn, frukt, grönsaker och så lite tomma kalorier som möjligt). Deffa kan man göra på vad som helst och precis som Guddi menar är det gammal hederlig kalorirestriktion, dvs räkna kalorier, som är det enda bevisade och 100% fungerande sättet för att gå ner i vikt. Jag skulle dock tillägga att man behöver ha bra näringsstatus för att lyckas med det, dvs du måste orka köra som vanligt på mindre kalorier. D-vitamin kan vara din grej (4000-8000 IU per dag) eller kalcium (35 mg per kg kroppsvikt är en bra början), eller magnesium (uppåt 14 mg per kg kroppsvikt) eller B-vitaminer (B12, B6, B5, folsyra, osv)... eller järn. Svårt att veta vad utan att helt enkelt testa olika ämnen eller ta blodprover. Viktnedgång handlar om att bränna fler kalorier än man förbrukar - drar du ner kalorierna samtidigt som du spontant drar ner din aktivitetsnivå (pga att orken tryter) då går du inte ner i vikt. Oavsett, alla går ner i vikt under en viss kalorinivå hur sabbad du än är - du blir bara ännu mer sabbad och här har Scott Abel, m.fl en väldigt bra lösning - svält inte hela tiden, överäta utav bara helvete en gång i veckan.

Själv så har jag ökat min spontana kaloriförbrukning via D-vitamin och enorma mängder kalcium. Jag har också insett att paltkoma, mm förmodligen handlar mer om "kalciumbrist" eller mineralobalans än om "proteinbrist". Under 2 års tid har D-vitamin - efter ett tag - alltid fått mig att bli tröttare och tröttare och prestera sämre och sämre. Idag har jag fattat varför - giriga ben, de slukar allt kalcium ur blodet = trötthet, extrem törst (pga mineralobalans), muskelsvaghet, etc. Idag trycker jag in minst 4000 IU D3/D2 och uppåt 7 gram kalcium per dag. Jepp, ni läste rätt, 7000 mg kalcium under ett och samma dygn. Det är skitmycket och jag mår skitbra och därför orkar jag jobba heltid, starta företag och cykla 30 mil i veckan (både utomhus och inomhus). Det knepiga är bara att kroppen sväljer 7 gram kalcium (dvs elementärt kalcium, inte karbonat/citrat, då är det snarare frågan om minst dubbelt så mycket) utan att jag får magproblem (för mycket kalcium ger diarre, vilket jag fick av enbart 500 mg Ca innan jag började med D-vitamin igen). Jag knaprar kalciumpiller ända tills törsten försvinner, det är så jag doserar. Först nu verkar det som att jag kan komma att ta del av de hälso- och prestationseffekter som hög dos D-vitamin verkar kunna ge [ref].

Nästa inlägg kommer bl.a att referera till en studie som hävdar att D-vitamin i sig höjer testosteronet samt en annan studie om att kalcium (35 mg/kg/dag) i sig också höjer testosteronet samt en annan studie om att kalcium höjer tillväxthormon (GH). Köp två och få den tredje på köpet? Vem vet... jag vet bara att jag mår som jag gjorde i maj/juni - prestationen och välmåendet är super och jag kommer gradvis öka dosen till 8000 IU och ligga där hela vintern - om inte kalciumbehovet blir för stort, det är lite jobbigt att knapra kalciumpiller hela dagar som om det vore lördagsgodis.

Vitamin D revisited

2011-10-24T21:17:00.006+02:00

Nej, jag är inte död än... men man skulle kunna tro det, åtminstone i Göteborg den senaste tiden. Bortsett från igår och idag har det varit rena rama "dark ages" här. Regn, mörka måln, mörkt när man cyklar till jobbet, svart när man cyklar hem (jojo, jag jobbar för mycket visserligen).

Den senaste månaden eller 3 veckorna iaf har jag dragits med ett problem - muskelryckningar (fascikulering) och muskelspänningar eller snarare spänningshuvudvärk fast den sitter i nacken, något som ibland gjort det svårt att sova.

Vad gör man? Man experimenterar. Med mitt kunskapsfördärv... ehum... förvärv så borde man hitta något. Jag visste redan var jag skulle leta - mineraler och D-vitamin. Dagligdags har jag varit borta från det mesta i tillskottsväg förutom enstaka tillfällen med D2 samt magnesiumexperimentet tidigare. Det enda jag tar är 25-50 mcg B12 dagligen och så har det varit de senaste månaderna.

Varför problemen kommer nu och inte under sommaren har förstås en logisk förklaring...

Kvällspressen rapporterar: Törstmysteriet pga D-vitamin löst

Jag har tidigare (både på LCHF, nollkolhydrat och min nuvarande kost) upplevt väldigt konstiga biverkningar av D-vitamintillskott (extrem törst ffa och en massa andra knäppa saker). Nu tror jag att jag hittat lösningen. Den är inte som ni tror - att skippa D-vitamin - tvärtom, utan att ladda med mer av det som D-vitamin ökar upptaget av - kalcium... massor av kalcium - då försvinner törsten.

Anledningen bakom detta experimenterande är att jag de senaste 3-4 veckorna upplevt tilltagande muskelryckningar (fascikulering) och spänd nacke (närmare spänningshuvudvärk egentligen, något som gjort det jobbigt att somna ibland). Kostorakel som man är så vet man att detta (förmodligen) har att göra med mineralobalans eventuellt ihop med D-vitamin. Jag började givetvis experimentera. Magnesium var det som egentligen orsakade muskelryckningarna, tog jag mer blev det bara värre (speciellt efter ett par nävar pumpafrön). Kalium (många potäter) blev jag otroligt sömnig och extremt törstig samt fick yrsel av dagen efter... så då var det egentligen bara en mineral kvar - den jag misstänkte hela tiden - kalcium.

Muskelryckningar kan bero på både magnesiumbrist och kalciumbrist - eller magnesiumöverdos och kalciumbrist och vice versa. Kalciumbristen beror antingen på magnesiumbrist eller D-vitaminbrist. Det är ganska komplext och enda sättet att få reda på vad som är vad är via blodprov (jo, det funkar även för magnesium i detta fallet). Har man ett för lågt magnesiumintag riskerar man att få lågt kalcium (hypokalcemi) pga att magnesium påverkar en rad olika processer i kroppen. Får man i sig för mycket magnesium kan det "ersätta" kalciumet, mest pga att en mineralöverdos fungerar diuretiskt, dvs man pissar ur mineralerna - har man då lågt av en mineral gör njurarna det enda de egentligen kan göra - få bort de andra mineralerna för att nå relativ balans (dvs minska magnesiumet och kaliumet, bl.a för att det lilla kalcium som finns ska fungera).

Kosten jag har är inte jättelåg på kalcium, men jag medger att den är under RDI. Jag får oftast i mig runt 500-600 mg kalcium per dag och då i huvudsak i form av spenat+banan-smoothie. Äter jag rätt gör jag åt ett paket hackad djupfryst spenat per dag (åtminstone 300mg kalcium) och minst en bukett broccoli (eller ett paket djupfryst broccoli, ca 500g). Men, i fyllan och villan blir det inte alltid att man äter riktigt rätt alla dagar och det är lite jobbigt att kompensera efter ett par dagar genom att äta 2 kg spenat t.ex ;-)

Mitt "medellåga" kalciumintag är dock inget problem egentligen, utan det är ett annat. Jag hittade t.ex en studie på råttor som bara fick äta majs (inget annat) [ref]. När man gav dem D-vitamin blev kosten komplett och de utvecklades rätt. Forskarna var förstås förbluffade över hur de kunde utveckla sina skelett på ett så lågt kalciumintag som majs innebär... svaret är förstås D-vitamin, vilket ökar kalciumupptaget och är kalciumintaget lågt måste man ha ett högt kalciumupptag (jag har köpt studien bara för att läsa det intressanta innehållet).

För att göra en lång historia kort så löste jag muskelryckningarna ganska omgående - kalciumtillskott. Problemet var bara att jag fick diarre när jag tog 500mg i en tugga (mer om detta längre ner). Det höll dock muskelryckningarna i schack några dagar. Bara för experimentets skull höll jag mig borta från vad jag trodde skulle lösa alltihop relativt fort (D-vitamin). Jag har tagit D2 till och från, vanligtvis runt 800 IU per tillfälle. Problemet jag upptäckt med D2 är att det försvinner fort och precis det höll på att hända i det mörka Götet som Gud glömde. D-vitaminnivåerna faller ganska fort. De är som mest "uthålliga" av solljus, därefter D3 och som minst uthålliga av D2. D2 är dock lika effektiv som D3 på att höja nivåerna akut, man måste dock fortsätta med D2 dagligen för att få samma effekt som man kan få på en stor engångsdos D3 under en vecka. Jag höll på att bli totalt uttömd på D-vitamin, utan tvekan, det blir ju bara mörkare och mörkare. Faktumet att jag hade inga sådana här problem under sommaren gav mig bara mer fakta på benen att gå vidare. Symptomen slutade inte med muskelryckningar utan blev fort värre - yrsel, enorm trötthet, tålde inte magnesium eller kaliumrika livsmedel, koncentrationssvårigheter, dålig koordinationsförmåga, iskalla svettiga händer. Just händerna har varit min bästa indikator på att det funkar - jag är också övertygad om att iskalla svettiga händer i många fall beror på dåligt kalciumupptag (pga D-vitaminbrist). Kalciumet "ligger bara där" och gör att kapillärer, mm "krampar" och syre-/blodtillförseln blir försämrad varpå man blir iskall (eller rent utav blå om händerna).

Hur klarade jag då av vardagen om jag mådde så dåligt i perioder? Jo, D2. D2 tryckte upp mig inom 30 minuter. Mådde jag knasigt på morgon tutade jag in D2 och problemet var löst den dagen, åtminstone till kvällen igen beroende på dosen. Muskelryckningarna försvann inte, men alla andra symptom försvann vid ca 1600 IU D2. Nästa dag var dock D2:et "slut". Enligt Robert P Heaney's studie om D2 vs D3 så förbrukas en stor dos (100,000 IU) på några få dagar medan D3 varar i över en månad (se rulle längre ner). Enligt min erfarenhet är 1600 IU D2 ena dagen borta nästa dag. D2 tillät mig dock att experimentera och se vad som hände efter högre doser då jag inom ett par dagar hade varit tillbaka på ruta ett om jag slutade med D2. Precis så blev det.

För att få bort muskelryckningarna helt krävdes +2000 IU per dag ihop med 1-3 gram (1000-3000 mg) kalcium (totalt, kosttillskott, sesamfrön, spenat och broccoli). Mitt i experimenterandet upptäckte jag att den törst jag tidigare upplevt av D-vitamin mycket troligt berodde på hypokalcemi och inte - som jag trodde då - hyperkalcemi. Huh? Han må ha många hypoteser tänker ni kanske nu... men, jag är självutnämnd eminent kostguru så jag vet ;-)

Skämt å sido, min hypotes baseras på faktumet att D-vitamin ökar kroppens upptag av kalcium. Vävnad och till viss mån ben tar upp kalcium. För att få bort mina muskelryckningar behövde jag bota min hypokalcemi - mina muskelryckningar berodde på kalciumbrist pga D-vitaminbrist, där är jag 110% säker. Tutar man in en massa D-vitamin snabbare än vad solen kan producera så - menar jag - kan vävnaden plocka upp det kalcium som finns väldigt fort och sen är det problem - soppatorsk - hypokalcemi. När kalciumet är lågt börjar det bli panik, dvs system sätter igång och njurarna börjar troligtvis filtrera ut de mineraler som - under rådande omständigheter - det finns "för mycket" av (resten). Jag tror alltså att D-vitamin kan göra att man får akut kalciumbrist vilket i sin tur kan ge magnesiumbrist, kaliumbrist, järnbrist, zinkbrist, etc, etc om det fortgår. Jag har tidigare reagerat kraftigt på D-vitamintillskott rörande törsten, men nu reagerar jag inte alls - så länge jag tutar in en massa kalcium samtidigt.

Visst, det kan mycket väl vara så att jag kalkar ner mig (calcinos). Jag tror dock inte det är någon risk, muskelryckningarna tyder på att något är slut och jag har bevisat för mig själv att det var kalcium. Lösningen var faktiskt nästan lika snabb som att slå av och på lyset - det gick sk**fort när jag tutade in stor mängd kalcium ihop med lite D-vitamin (800 IU). Det roliga är att initialt tålde jag inte 500mg kalcium utan att få diarre, med D-vitamin tålde jag 1500 mg i en tugga utan magproblem. När jag igen lät D-vitaminet (D2) gå ur kroppen genom att undvika det ett par dagar så fick jag återigen diarre vid samma "låga" dos (500 mg). Att D-vitaminet gjorde att jag tog upp kalcium betydligt lättare var uppenbart, även för en 3-åring att förstå.

Er undertecknad eminenta kostguru var dock inte smart nog att hitta på denna hypotesen helt själv utan hittade på den efter att ha läst en kommentar på C-vitaminbloggen där författaren skriver om biverkningar av D-vitamin (som jag tidigare refererat till, se nedan). Jag tror idag att många av biverkningarna beror på just mineralobalans och inte D-vitaminet i sig. Man rör om i systemet och kosttillskott verkar som medicin - snabbt och skoningslöst - till skillnad från solen där kroppen hinner anpassa sitt mineralsystem mellan "svängningarna" i D-vitaminnivåerna. Här är ett utdrag från en kommentar på bloggen...

To be really sure it's actually Vitamin D I did test twice after stopping regular supplemetaion, one day I took 1000IU before bedtime and when I wake up I had this intensive heartbeat again accompanied with an uneasy feeling. I tested again with 800IU, and had the same effect next morning so I'm pretty sure it's related to Vitamin D.

When I had the intensive vibrations in my leg I did an extensive blood test and found my blood calcium was VERY low. It was close to hypocalcemic levels , I'm pretty sure that was the reason for the vibrations (my blood calcium levels prior to starting Vit D supplementation was normal) I also believe the intense chest pain was a muscular cramp due to low calcium and possible magnesium as well. [ref]

Bara för att försäkra mig om att jag inte kalkar ner mig har jag tid bokad på vårdcentralen nästa vecka. Förhoppningsvis lyckas jag övertyga läkaren denna gången att jag vill veta var jag är på väg. Fram tills dess kommer jag att knö ner minst 2000 IU D3 och minst 1000 mg kalcium utöver kosten per dag. D3:et upplever jag håller i sig betydligt längre, dock något som nu har avbrutit experimentet då det kommer att ta 2-3 gånger längre mellan "intervallerna". Men, nu är det istället frågan om att utreda vad som händer i kroppen egentligen och försöka lägga fram det som att jag inte har tid med knäppa tics, svettiga iskalla händer att skaka hand med, osv - jag är egenföretagare för t**** med minst 7 karensdagar, osv. Kommer att kosta mig och samhället massa pengar om jag får ställa verksamheten - för att inte snacka om cykeldagar - idag är det ju min arbetsplats dessutom. Nåja, jag är inte så oroliga utan förlitar mig på mitt kostguruskap - än en gång har det räddat mig från ond bråd död... eller ja... det har räddat mig från att inte behöva ställa cykeln en enda dag. Har heller inte varit sjuk nu på väldigt länge, ta i stålramen, så något gör man tydligen rätt.

Tills dess får ni hålla till godo med en rulle med Robert P Heaney och D-vitamin...

Fet kost = höga triglycerider efter måltid

2011-10-11T08:00:00.002+02:00

= åderförkalkning som en Massaj? [ref]

Jag får väl göra ett kostinlägg - det blir tydligen inga kommentarer av några läsare annars. :-)
Cykling, miljö och annat rör tydligen inte runt i grytan tillräckligt.

Michael Klaper förevisar hur det ser ut i blodet efter måltid om man inte äter lågfettkost...

VeloMichel IT Express - snabbast i stan på IT

2011-10-09T23:47:00.008+02:00

Mina "feeds" i Google Reader uppgick nyligen till över 150 olästa blogginlägg. Jag prenumerar i huvudsak på kostbloggar så det säger en del om att jag varit lite utanför kostdebatten på sistone.

Min nyvunna energi samt faktumet att jag håller mig pigg, frisk, smal, högpresterande, osv har jag börjat investera på rätt sätt - något jag egentligen aldrig haft ork till tidigare. Detta är vad jag pysslat med...

Jag håller på att starta eget :-)

Trots att siffrorna ser skrämmande ut, affärsidén är fullständigt unik och framtidsutsikterna inte helt säkra så är det otroligt roligt och motiverande. En helt annan frihet... på väldigt många plan.

Jag är fortfarande i startgroparna och väntar på att få F-skattsedel från Skatteverket. Hittills har jag specificerat affärsidé, införskattat nödvändig utrustning, lärt mig om skatter och grundläggande bokföring, utvärderat bokförings- och faktureringsprogram, kartlagt konkurrenter och deras priser, bestämt mitt arvode (preliminärt iaf), skapat en hemsida, skaffat e-post till företaget, m.m.

Affärsidé

VeloMichel IT Express erbjuder snabb, miljömedveten IT-support till små och medelstora företag. Minst en (1) procent av intäkterna går till ideella miljöorganisationer.

Mer specifikt...

Min USP (Unique Selling Proposition) är att leverera IT-support och IT-konsulttjänster med cykel som enda transportmedel - något som råkar vara det snabbaste sättet att transportera sig inom Göteborg. Företaget har samtidigt ett stort miljötänk - inte bara rörande cyklingen. Jag ämnar donera minst 1% av intäkterna (inte vinsten) till projektet 1% for the Planet. På hemsidan har jag räknat ut vilket ekologiskt fotavtryck min företagsidé har jämfört med om jag hade använt bil i yrket istället (stor skillnad). Jag har även gjort samma kalkyl rörande kosten - jag har nämligen ett 56% lägre ekologiskt fotavtryck rörande kosten jämfört med om jag hade ätit blandkost (trots att båda räkneexemplen är på ekologiskt hållbart jordbruk).

Läs mer på den preliminära hemsidan velomichel.se.

Lågfett och cancer

2011-10-02T11:00:00.000+02:00

Hittade ett gammalt inlägg som jag inte publicerat.

Den svamlande karnivoren citerar diverse studier i ett inlägg [ref] där man hävdar att kolhydrater orsakar cancer, t.ex denna...

The incidence of colorectal cancer is rapidly increasing in Japan. This trend has been suggested to be caused by an increasing fat intake as a result of the Westernized diet among Japanese. [...] At entry, each participant completed a 3-consecutive-day food record on which dietary instruction was given to restrict fat energy ratio to 18-22%. Data obtained before and after the intervention were examined by cohort analysis. The primary endpoint was the presence or absence of colorectal tumor(s) at colonoscopy after 4 yr. Unexpectedly, the recurrence of tumor increased as the subjects reduced their fat intake. The lowest tumor recurrence among the men was observed in the group with 23.8-26.4% fat energy ratio after the intervention. Furthermore, in men, the risk of tumors decreased significantly as the intake of linoleic acids per body weight increased. For women, similar trends were observed. These results suggest that extreme fat restriction is highly likely to promote the recurrence of colorectal tumors, which may be partly attributable to linoleic acid deficiency. [ref]

Det ironiska med studien är titeln - "Excessive fat restriction might promote the recurrence of colorectal tumors". Det som är ironiskt med det är att forskarna är japaner och menar att "excessive fat restriction" är 18-22 E% fett. 1950 hade japaner ett fettintag som i genomsnitt låg på 8 E% [ref]. Ni förstår nu att japanarna har gått lite väl långt ifrån sin traditionella kost när de tycker att 18-22 E% fett är på tok för lite fett.

Säger denna studien verkligen att kolhydrater orsakar cancer eller att fleromättat fett (hör och häpna: omega6) förebygger cancer eller helt enkelt att fettintaget inte alls var "lågt". 18-22 E% är inte ett lågt fettintag, det finns flera andra studier där man verkligen haft ett lågt fettintag som mycket riktigt förebygger cancer, t.ex (observera, på människor)...

In this prospective, randomized dietary intervention trial a low fat diet resulted in changes in serum fatty acid levels that were associated with decreased human LNCaP cancer cell growth. [ref]

Det finns fler exempel (både på möss/råttor och människor). Bedöm själva om det ligger någon sanning i dem eller ej...

A low-fat dietary pattern may reduce the incidence of ovarian cancer among postmenopausal women. [ref]

We conclude that dietary fat reduction delays transition from PIN to invasive cancer in this Myc-driven transgenic mouse model, possibly through suppression of the IGF-Akt pathway and decreased proliferation of PIN epithelial cells. These findings support utilizing dietary fat reduction in future chemoprevention protocols. [ref]

Reduced dietary fat intake delayed conversion from androgen-sensitive to -insensitive prostate cancer and significantly prolonged survival of severe combined immunodeficient mice bearing LAPC-4 xenografts. [ref]

Comparisons of skin-cancer occurrences revealed no significant changes in the control group from baseline values. However, cancer occurrence in the low-fat intervention group declined after the first 8-month period and reached statistical significance by the last 8-month period. Patients in this group had significantly fewer cancers in the last 8-month period than did patients in the control group. In addition, there was a significant reduction in the number of patients developing skin cancer in the last 8-month period, as compared with the first 8-month period, within the low-fat intervention group. There were no significant changes in the control group. These data indicate that a low-fat diet can significantly reduce occurrence of a highly prevalent form of cancer. [ref]

Low-fat vegan diets may be especially protective in regard to cancers linked to insulin resistance--namely, breast and colon cancer--as well as prostate cancer; conversely, the high IGF-I activity associated with heavy ingestion of animal products may be largely responsible for the epidemic of 'Western' cancers in wealthy societies. Increased phytochemical intake is also likely to contribute to the reduction of cancer risk in vegans. Regression of coronary stenoses has been documented during low-fat vegan diets coupled with exercise training; such regimens also tend to markedly improve diabetic control and lower elevated blood pressure. Risk of many other degenerative disorders may be decreased in vegans, although reduced growth factor activity may be responsible for an increased risk of hemorrhagic stroke. [ref]

Mindre tillväxtfaktorer = mindre cancer, men även större risk för stroke sent i livet. Och just därför är sojaprotein bra (så länge man inte är allergisk mot nötter/soja). Sojaprotein kan höja exempelvis IGF-1 mer än mjölkprotein [ref] (vilket är bra för en fysiskt aktiv person då man redan har låga tillväxthormoner pga idrottandet, överdriver man med lågprotein, lågkalori och träning så är tillväxthormonerna i botten). Samtidigt är de högre IGF-1-nivåerna av soja inte förknippat med en ökad cancerrisk, snarare tvärtom [ref].

Det är förstås inte säkert att stödet för fett i kosten är så stort när det handlar om människor, varför man skulle kunna säga att det spelar mindre roll om man äter LCHF eller riktig lågfettkost ur cancerhänseende.

Intercountry comparisons have shown that high levels of dietary fat are associated with more frequent occurrence of cancers of the breast, colon, prostate and pancreas. Also, cancers at these sites develop more readily in animals on high-fat diets than in those on low-fat diets. These observations have been one of the reasons for recommending that Americans and Canadians reduce their dietary fat to less than 30% of total energy intake. In humans, however, case-control and prospective studies have provided little evidence of a link between dietary fat and cancer. Such studies generally involve smaller and more homogeneous populations and may have failed to show a more positive correlation because of the smaller differences in fat intake between groups and the difficulty of measuring the fat content of individual diets. [ref]

Den svamlande karnivoren rör dessutom ihop typ av fett och cancer i sitt inlägg. Det är fleromättat fett, speciellt omega3 som verkar förebygga cancer, inte mättat fett [ref 1, 2, 3, 4, 5]. Typ...

Total calorie intake was not associated with cancer at any site when controlled for total fat intake, whereas total fat intake was strongly associated with cancers of the breast, colon, and prostate even after adjustment for total calorie intake. Cancers of the lung and cervix were not correlated with dietary fat intake. Monounsaturated fat had no positive association with cancer at any site. Saturated fat was positively associated with incidence of cancers of the breast, colon, and prostate and polyunsaturated fat was associated with incidence of breast and prostate cancers but not colon cancer. Fiber intake, when included in the analysis, affected the magnitude of the fat-cancer correlations, particularly between total fat and colon cancer. Fish omega-3 polyunsaturated fat had a nonsignificant negative association with the cancer sites studied. The findings supported hypotheses based on the results of animal experiments showing that different kinds of fatty acids have different tumor-promoting capabilities. [ref]

Å andra sidan, ökat intag av icke-mättat fett eller ens omega3/6 är inte säkert att det hjälper så bra det heller [ref]. T.ex...

Evidence relating dietary fat to cancer at sites such as the breast and colon is provided by experiments showing that animals fed high-fat diets develop cancer at these sites more readily than do animals fed low-fat diets and by epidemiological data from different countries showing strong positive correlations between cancer incidence and mortality, and level of dietary fat. Experiments on animals have indicated that polyunsaturated vegetable oils promote cancer more effectively than do saturated fats or polyunsaturated fish oils, whereas in the epidemiological data, total dietary fat correlates with cancer incidence and mortality at least as well as does any particular type of fat. [...] The weight of evidence continues to indicate that long-term adherence to a low-fat diet can reduce the risk of some common types of cancer. [ref]

Det är säkert jättebra att äta ketogen kost vid behandling av cancer och i förebyggande syfte som några studier antyder, men det gör också att allt annat växer långsamt (dvs dålig tillväxt och t.ex låga androgena hormoner = cancerförebyggande). Ketogen kost är dessutom inte högprotein - då höjs istället insulin, IGF-1, m.fl hormoner (oavsett hur lite CHO det är i kosten), dessutom blir kosten inte ketogen längre pga glukoneogenesen (protein till glukos). Bara för att man påverkar vissa hormonsystem positivt ur cancerhänseende betyder inte att fett plötsligt är bra mot cancer. Forskningen som talar mot att för högt fettintag är bra är ju ganska enorm - något som framgick när jag sökte på fett och cancer på PubMed, finns hur många studier som helst och länkarna här är bara ett snabbt urval.

Samma effekt som man får på ketogen kost får man f.ö med antingen lågfettkost, lågkalorikost, konditionsträning (du kan alltså äta normalt och träna hårt så sänker du hormoner som göder cancer) och lågproteinkost...

Long-term consumption of a low-calorie low-protein vegan diet or regular endurance exercise training is associated with low cardiometabolic risk. Moreover, our data suggest that specific components of a low-calorie low-protein vegan diet provide additional beneficial effects on blood pressure. [ref]

Exercise training, decreased adiposity, and long-term consumption of a low-protein, low-calorie diet are associated with low plasma growth factors and hormones that are linked to an increased risk of cancer. Low protein intake may have additional protective effects because it is associated with a decrease in circulating IGF-I independent of body fat mass. [ref]

Slut på mitt svammel...