Hemligheten de inte talar om

Hemlighet och hemlighet, det är snarare frågan om att man inte har förståt vad som egentligen ger det resultat det ger.

Det jag kommer att fokusera på framöver - efter mycket laborerande - är protein. Dr Adiel Tel-Oren i videoklippet nedan har en poäng när han säger att "protein är en helig ko" och att vi alla äter för mycket. Inga av de större kostfilosofierna fokuserar på proteinet, ta t.ex LCHF, lågkolhydratkost, högkolhydratkost, lågfettkost - ja ni vet. Högproteinkost som begrepp är inte så vanligt och även dessa fokuserar på antingen lågkolhydrat eller lågfett. Inte ens Douglas Graham säger att en mycket stor anledning varför 80/10/10 fungerar är att frukt är väldigt låg på protein. Visst, Doug säger att det ska vara under 10 E% protein - det är definitionen av 801010. Ingen tillskriver dock proteinandelen i kosten signifikant stor betydelse.

Jag har nog laborerat med proteinintaget i 3 års tid. Under denna period har jag (återigen) kommit till slutsatsen att "less is more". I mitt fall handlar det om att jag halvt bränner ut mig genom att äta bönor och linser ihop med sädesslag som redan innehåller för mycket protein (t.ex vete, dinkel, quinoa, bovete, osv). Symptomen för min del är hypoglykemi och paltkoma ("inuslinkoma") när jag äter en (normal) portion kolhydrater (oavsett om det är potatis, ris, bananer, dadlar eller rent socker) efter för lång tid på sådan kost - trots att jag egentligen inte underäter. Jag däckar och kort tid senare kan jag mäta att blodsockret är för lågt. I samma veva blir jag förstås även hungrig igen då hypoglykemi gör en hungrig. Proteinintaget ökar insulinkänsligheten pga att det främjar tillväxt. Problemet i mitt fall är att tillväxten är inte muskler utan fett. För att slippa paltkoma på ett proteinintag runt 100 gram måste jag äta mig gradvis fetare. Knäppt nog har jag hamnat i den fällan 3 gånger nu och trott att jag "behöver" mer protein för att må bättre - jag är ju "atlet" som en person sa och "du behöver ju mer protein". Det är en nedåtgående spiral och jag har betalat för det 3 gånger av 3 - man borde ju lära sig något. Fast det är klart, svårt att fatta om man inte fattar vad det är som orsakar problemet - det är som sagt ingen kostfilosofi som lägger stor vikt vid detta.

Jag har förstås haft en väldigt hektisk period de senaste månaderna med ett heltidsjobb och att försöka starta upp egen business. Det ironiska är dock att lösningen och återhämtningen är precis det den var förra året - kolhydrater och inget proteinrikt. Det roliga är att man kan äta enormt mycket kalorier utan att gå upp i fettvikt, allt blir bara värme och ren rå energi (dvs ganska bra för att orka ett hektiskt liv med andra). Dock, äter man för lite kalorier så är man totalt slut, något som inte är fallet om man har ett högre proteinintag. Däremot går det lätt att åtgärda - det tar ca 10 minuter att få tillbaka energin (genom att äta).

Till en början trodde jag att stärkelsen i sig var boven bakom paltkoman och testade att käka frukt under dagen istället. Det fungerade helt utan paltkoma i ungefär en vecka, sen fick jag precis samma paltkoma av bananer och dadlar som jag fick av potäter eller ris. Min hypotes är att det tar ett tag för kroppen att anpassa sig till mineralprofilen hos frukt (t.ex plötsligt ganska mycket kalium och sympatiska nervsystemet kickar igång för att höja andra mineraler eller dra igång njurarna = ingen paltkoma).

Jag har istället bytt kosten (eller bytt tillbaka snarare) och fokuserar på ett lägre proteinintag istället. Det blir mycket potäter, ris, dadlar, russin och bananer. Proteinintaget hamnar runt eller över 60 gram (vid normalt kaloriintag), vilket kanske inte är så jättestor skillnad mot innan, men skillnaden både märks och känns. Detta proteinintag är över 0,8 gram per kg kroppsvikt protein för min del, dvs rekommenderat t.o.m och kvävebalans för idrottare [ref]. Kaloriintaget var sjukt högt de första 2 veckorna och visst gick jag upp något kilo i rent fett - kalorier in/ut regerar, men uppgången var ändå otroligt liten jämte hur mycket den borde ha varit på runt 5000 kcal per dag (nej, så mycket cyklar jag inte). Det finns inga studier så vitt jag vet som mätt effekten på kaloriförbrukning och energibalans (doubly labeled water, inget annat duger) tillföljd av överätning ihop med 90-5-5 (det finns en studie på 5 E% protein och 52 E% fett, men det är definitivt inte samma sak).

Nu verkar vikten gå åt andra hållet - precis som förra året med andra ord. Kaloriintaget har också gått ner (givetvis - kalorier in, kalorier ut är ingen hemlighet utan stenhård fakta) och här är nog "hemligheten" varför 80-10-10 och andra lågprotein- och lågfettdieter (t.ex McDougall m.fl) fungerar: när man anpassat sig till ett lägre proteinintag blir man helt enkelt inte hungrig. Istället verkar det som att jag får bemöda mig för att äta tillräckligt mycket. Kanske handlar det om att kroppens anabola förmåga minskat ordentligt pga lägre proteinintag? Förmodligen är det så och insulinkänsligheten sänks, dvs ingen hypoglykemi och superhunger utan istället tvärtom - insulinet börjar verka ordentligt, speciellt i hjärnan och mättnaden kommer tidigare på ett lägre kaloriintag samtidigt som insulinet verkar termogeniskt (höjer tempen). Man märker helt enkelt inte varken hur lite eller hur mycket man äter (äter man för lite bonkar man förstås, dvs kolhydrattorka - glykogenet tar slut). Det är ett konstigt fenomen och jag känner faktiskt igen det från LCHF. Två helt motsatta kostfilosofier har liknande mekanismer. Skillnaden är dock att man kan äta betydligt fler kalorier utan att rubba vikten med kolhydrater än man kan på LCHF och man återhämtar sitt nervsystem (stresshormoner, osv), dessutom är ämnesomsättningen högre (kroppstemperatur, osv) och givetvis den spontana energiförbrukningen (man orkar helt enkelt mer ju mer kolhydrater man äter).

Konstigt att det tagit så lång tid för mig att fatta, men jag antar att jag varit fast i proteinnojan precis som alla andra.
Hur mycket protein behöver man då? "Your poop is your marker" som Adiel säger, dvs det som kallas för kvävebalans (kväve in - kväve ut = positiv/negativ proteinbalans). Hur mycket är då det? Jo, 25-35 gram per dag, enligt Tel. Som jag gått igenom tidigare har man hållit folk i kvävebalans på potatis, vete och säkert en massa andra studier jag inte känner till. Han har mycket att komma med, så se gärna hela föreläsningen även om den är lång.



Ni vet ju att Harley "Durianrider" Johnstone förespråkar en massa kalorier. Durianrider har en teori att överäter man kolhydrater bränns allt upp i termogenes. Det är en intressant hypotes och det finns förstås stöd för den - delvis åtminstone - fast överäter man tillräckligt mycket blir det förstås kroppsfett oavsett var kalorierna kommer ifrån. Eftersom det inte finns några studier på 80/10/10 (dvs snarare 90/5/5) så kanske vi får acceptera den förklaringsmodellen. Genom att dra ner proteinandelen och fettandelen och bara käka kolhydrater (stärkelse och frukt) så blir man iaf otroligt varm.