Att "stärkelse" (kanske inte isolerad stärkelse, utan exempelvis potäter, pasta, ris, bröd, mm) kan orsaka paltkoma är inget nytt. LCHF:are märker fort att paltkoman försvinner när de drar ner på kolhydraterna. Apropå LCHF så kommer vi osökt in på insulin...
Orsaken till paltkoma tros vara - inte insulin per definition - utan ration mellan övriga aminosyror (speciellt tyrosin, fenylalanin, valin, isoleucin och leucin) och tryptofan. Jag hävdar dock att stresshormoner även är en avgörande faktor. Kolhydrater sänker stresshormoner och är känsligheten nedsatt blir det ett glapp och man somnar, något som kan avhjälpas helt genom att ta något stresshormonshöjande preparat, t.ex koffein. Man får heller inte paltkoma oavsett hur mycket pasta man äter (utan extra protein) när man är helt utvilad (efter tillräckligt med sömn), dvs när man ännu inte utnyttjat sina stresshormoner fullt ut. Men, utöver stresshormoner och känsligheten för dessa så finns det andra orsaker bakom paltkoma...
Tryptofan tros vara den aminosyra som - i detta sammanhang - förorsakar paltkoma och annan trötthet så som utmattning av fysisk ansträngning...
This is because such an increase in the plasma level of fatty acids raises the free plasma concentration of tryptophan, which can increase the entry of tryptophan into the brain, which will increase the brain level of 5-hydroxytryptamine: there is evidence that the latter may be involved in central fatigue. In this case, provision of branched-chain amino acids [BCAA - leucin, isoleucin och valin] in order to maintain the resting plasma concentration ratio of free tryptophan/branched-chain amino acids should delay fatigue--there is prima facie evidence in support of this hypothesis. This hypothesis may have considerable clinical importance. [ref]När glukosen i stärkelsen eller bananerna når blodomloppet frisätts insulin. Insulin gör att muskelceller tar upp valin, isoleucin, leucin (BCAA, de grenade aminosyrorna), men inte tryptofan (även alla övriga aminosyror "försvinner" ur blodet). Både efter måltid och fastande cirkulerar aminosyrorna i blodet och då ration mellan tryptofan och övriga aminosyror är relativt låg så "hindras" tryptofan från att gå igenom blod-/hjärnbarriären [ref]. När ration mellan tryptofan och övriga aminosyror blir hög (vilket den blir efter intag av insulinhöjande kolhydrater) så sänks mängden aminosyror (t.ex tyrosin, fenylalanin, valin, leucin och isoleucin) som konkurrerar om den transportör som tar upp LNAA:er (Large Neural Amino Acids = fenylalanin, valin, metionin, isoleucin, leucin, tyrosin, histidin, tryptofan och lysin) och plötsligt har tryptofan ensamrätt till "highway to... brain".
Tryptofanet åker alltså lättare in i hjärnan där det omvandlas till serotonin vilket gör en trött och leder därmed till paltkoma, matkoma eller "post-prandial somnolence" som det heter inom litteraturen (eller fysisk utmattning enligt hypotesen citerad ovan). Som en parentes kan nämnas att mitt nya favoritlivsmedel soja är rik på grenade aminosyror (BCAA).
Frukt = mindre insulin än stärkelse?
Man kan lätt tro att frukt ger ett betydligt lägre insulinsvar än stärkelse (t.ex vitt bröd) när man är en f.d LCHF:are som lyssnade lite för mycket på Gary Taubes, dvs att insulinhöjning efter kolhydratintag är orsaken till fetma. Därför bör ju frukt ge lägre insulinsvar än stärkelse i och med att alla fruktarianer är smala eller t.o.m supersmala. En förklaring bakom varför fruktarianer inte upplever paltkoma skulle därför kunna vara att det inte orsakar "obalans" mellan aminosyrorna (om värdena nedan verkar höga beror det på att studien är gjord på diabetiker)...
The mean postprandial blood glucose response area to white bread (181 +/- 45 mmol l-1 x 240 min) was significantly higher compared with under-ripe banana (62 +/- 17 mmol l-1 x 240 min) and over-ripe banana (106 +/- 17 mmol l-1 x 240 min). [ref]Men, den totala insulinutsöndringen är densamma oavsett om det är vitt bröd, omogna bananer eller övermogna bananer (faktum är att vitt bröd ger lite mindre insulinsvar än övermogna bananer)...
The mean insulin response areas to the three meals were similar: 6618 +/- 1398 pmol l-1 x 240 min (white bread), 7464 +/- 1800 pmol l-1 x 240 min (under-ripe banana) and 8292 +/- 2406 pmol l-1 x 240 min (over-ripe banana). [ref]Så, om fruktarianer inte får paltkoma beror det alltså på något helt annat om man får tro denna studien - speciellt när prickiga (lite mer än mogna) bananer samt i övrigt väldigt mogen frukt förespråkas av Douglas Graham, Durianrider, m.fl. Detta ger alltså enligt referensen ovan lite högre insulinsvar än vitt bröd. Gary Taubes hypotes får bara fler och fler hål för enligt honom kan man inte vara smal om man har högre insulinsvar än efter vitt bröd.
Vad det handlar om...
Jag tror skillnaden handlar om aminosyror ihop med insulinhöjning. Vissa menar att det handlar om en ratio mellan tryptofan och tyrosin/fenylalanin (eller BCAA enligt ovan). Fenylalanin och tyrosin har visat sig öka vakenheten [ref]. Ju mindre tryptofan och ju mer tyrosin/fenylalanin desto mindre paltkoma i samband med kolhydratätande. Värt att notera är att aminosyrorna tyrosin och fenylalanin används för att producera stresshormoner (katekolaminer, dvs adrenalin, noradrenalin och dopamin). Mer stresshormoner = givetvis mindre paltkoma.
Jag tror på ratiohypotesen, men går vi bara efter ratio - och inte aminosyramängden - så skulle bananer kunna ge värst paltkoma (högre ratio ska alltså vara "sämre" i detta fall). Å andra sidan ger bananer (ihop med ris) "bäst"/lägst ratio rörande tryptofan:fenylalanin och tryptofan:BCAA.
Nedan har jag valt att jämföra tryptofan med tyrosin+fenylalanin och grenade aminosyror. Tryptofan ger serotonin och tyrosin+fenylalanin ger stresshormoner, därför bör mängden av respektive kunna spela roll rörande huruvida man får paltkoma eller ej. Grenade aminosyror (BCAA) har också ansetts kunna leda till hyperaktivitet, ökad vakenhet, mm och därmed kanske förebygga paltkoma [ref].
3000 kcal vete ger följande aminosyraprofil (låg ratio kan anses "bra" ur anti-paltkomahänseende):
1,0g tryptofan3000 kcal ris ger:
2,6g tyrosin
4,3g fenylalanin
12,2g BCAA
Tryptofan/Tyrosin-ratio: 0,38
Tryptofan/Fenylalanin-ratio: 0,23
Tryptofan/BCAA-ratio: 0,08
0,6g tryptofan3000 kcal soja:
1,8g tyrosin
2,9g fenylalanin
10,2g BCAA
Tryptofan/Tyrosin-ratio: 0,33
Tryptofan/Fenylalanin-ratio: 0,2
Tryptofan/BCAA-ratio: 0,06
3,5g tryptofan3000 kcal bananer ger följande:
9g tyrosin
12,4g fenylalanin
42,7g BCAA
Tryptofan/Tyrosin-ratio: 0,39
Tryptofan/Fenylalanin-ratio: 0,28
Tryptofan/BCAA-ratio: 0,08
0,3g tryptofan
0,3g tyrosin
1,7g fenylalanin
4,8g BCAA
Tryptofan/Tyrosin-ratio: 1
Tryptofan/Fenylalanin-ratio: 0,18
Tryptofan/BCAA-ratio: 0,06
Jag tror snarare så här: Frukt-diet är väldigt låg på aminosyror. Strunta i ration och gå istället på mängden aminosyror - 30 bananer per dag ger väldigt lite protein (36,7 gram) och därmed väldigt lite tryptofan samt väldigt lite av alla andra aminosyror. Äter man 3000 kcal vete per dag får man i sig 85 gram protein. Intressant nog skulle jag bara få i mig 115% av RDI av tyrosin, men hela 308% av tryptofan (endast lysin är under 100%) - det ihop med insulinhöjningen är min teori till varför man får paltkoma om man äter alldeles för spannmålsbaserat (ris kanske är lite bättre - mindre tryptofan). 3000 kcal potatis skulle ge 60g protein, men bara 99% tyrosin och 277% tryptofan (samt för lite metionin och cystein). Banandieten tar ändå priset - 89% tryptofan, 14% tyrosin, 74% fenylalanin och knappt 5g BCAA. Jag tror därmed att fruktdieten ger ett så lågt proteinintag att - efter någon/några veckor - inte tillräckligt med tryptofan kan korsa blod-/hjärnbarriären och därmed inte orsaka paltkoma.
Faktum är att min tidigare glutenfria kost med mycket bovete, potatis/sötpotatis verkar ha varit rena rama sömnmedlet...
3000 kcal bovete:
1,7g tryptofan (nästan 500% RDI)3000 kcal sötpotatis:
2,1g tyrosin (bara 94% RDI)
4,5g fenylalanin (200% RDI)
17,6g BCAA
Tryptofan/Tyrosin-ratio: 0,8
Tryptofan/Fenylalanin-ratio: 0,38
Tryptofan/BCAA-ratio: 0,1
1,1g tryptofan
1,2g tyrosin
3,1g fenylalanin
8,1g BCAA
Tryptofan/Tyrosin-ratio: 0,9
Tryptofan/Fenylalanin-ratio: 0,35
Tryptofan/BCAA-ratio: 0,14
Stärkelse med bra ratio?
Jag har hittat två kolhydratkällor med mindre tryptofan och mer av resten. Hirs är ungefär som ris, men med bättre tryptofan:BCAA-ratio (dvs hirs är rik på grenade aminosyror). Men, bäst ur ratio-synpunkt är utan tvekan majs...
3000 kcal hirs:
0,9g tryptofan3000 kcal majs:
2,7g tyrosin
4,6g fenylalanin
19,4g BCAA
Tryptofan/Tyrosin-ratio: 0,33
Tryptofan/Fenylalanin-ratio: 0,2
Tryptofan/BCAA-ratio: 0,05
0,5g tryptofanMajs verkar vara den kolhydratkälla som eventuellt ger minst paltkoma (dvs förutsatt att man inte äter något annat under dagen med mycket tryptofan och lite av resterande aminosyror). Jag hittade följande sida [ref] som listar bl.a vilka spannmål som innehåller minst tryptofan (ris och majs tar förstaplatsen, men även korn och råg ligger ganska bra till). Högst på tryptofan är kasein- och sojaproteinisolat, men de är även högst på tyrosin och fenylalanin. Wholefoodcatalog.info är en bra site för den näringsintresserade.
2,7g tyrosin
3,3g fenylalanin
14,1g BCAA
Tryptofan/Tyrosin-ratio: 0,19
Tryptofan/Fenylalanin-ratio: 0,15
Tryptofan/BCAA-ratio: 0,04
Mitt förslag
... är majs, hirs, soja och grönsaker istället för potatis, vete, bovete, quinoa, mm (ät hur mycket frukt du vill, det är ändå så lite protein i). Med mycket hirs och mycket soja blir det väldigt mycket grenade aminosyror (BCAA), vilket enligt åtminstone två referenser i inlägget [ref 1, 2] ska ge ökad aktivitet samt mindre utmattning. BCAAs marknadsförs ju till styrketränande och många anekdoter (och viss forskning) anser att det ger effekt (alltså ökad vakenhet, det där med styrka osv tror jag inte är bevisat forskningsmässigt).
Själv ligger mitt proteinintag runt 1,5 gram per kg och jag ser till att en relativt stor del av proteinet under dagen kommer från soja (som är rik på BCAA bl.a förutom att det i stort sett är lika komplett som animaliskt protein [ref 1, 2, 3]). Detta håller paltkoman borta oavsett hur mycket potäter, vete eller annat med förhållandevis mycket tryptofan jag äter. 1,5g/kg låter mycket, men då får man inte glömma bort att jag har relativt låg fettprocent (7% för tillfället), är ganska aktiv och vegan. Veganer tros behöva mellan 1,1-1,3g/kg protein jämfört med omnivorer som klarar sig på runt 0,8g/kg [ref] - inget av det gäller dock för idrottare, då ökar proteinbehovet. Enligt ACSM, ADA och kanadensiska dietisters organisation bör proteinintaget för idrottande vegetarianer ligga mellan 1,3 till 1,8 gram protein per kg kroppsvikt (runt 10-15% mer protein än för idrottande omnivorer) [ref]. Generellt kan man nog säga att mellan 10-15E% protein är en bra siffra att sikta på.
Övriga förslag
Som jag ser det finns det alltså 5 sätt att undvika paltkoma:
- Ät väldigt lite protein (som t.ex fruktarianer gör, något som inte är möjligt om man äter en betydande mängd spannmål)
- Ät inga kolhydrater (ingen insulinhöjning, ingen ökad tryptofan-vs-övrigt-ratio och därmed ingen ökad serotoninproduktion i hjärnan - tvärtom, den minskar ordentligt - även om du äter normalt med protein [ref])
- Ät protein med förhållandevis låg mängd tryptofan och hög mängd övriga aminosyror (speciellt fenylalanin och tyrosin), t.ex soja
- Ät mer protein - så enkelt kan det vara, ratio eller ej - ju mer protein desto fler aminosyror får du och kombinerar du kolhydrater+protein i samma måltid får du inte ökad serotoninproduktion i hjärnan [ref] - alltså bra på dagen, men sämre innan läggdags (varför jag förespråkar kolhydrater+protein på dagen och kolhydrater med låg proteinmängd på kvällen)
- Ta grenade aminosyror, dvs BCAA-kosttillskott vid varje måltid
Since urinary catecholamines reflect molecules synthesized outside the central nervous system, these findings indicate that tyrosine administration can accelerate catecholamine synthesis in the human sympathoadrenal system, probably by enhancing saturation of tyrosine hydroxylase. Therefore, tyrosine may be useful therapeutically in diseases characterized by peripheral catecholamine deficiencies. [ref]Högt proteinintag är inget jag rekommenderar, men vad som är högt och inte beror på vad du gör. Idrottar du så är inte 1,5g/kg ett högt proteinintag lika lite som 0,8g/kg är ett högt proteinintag för en sedentär person. Men, 1,5g/kg är ett högt proteinintag för en sedentär samtidigt som 0,8g/kg är ett (för) lågt proteinintag för en idrottare. Det sägs ofta i vegankretsar att ett lågt proteinintag (t.ex 0,6g/kg) förebygger osteoporos, men tyvärr är det inte sant i den verkliga världen...
As far as macronutrients are concerned, low protein intake appears to play a distinct detrimental role in the causes and complications of hip fracture. In a recent survey in hospitalized elderly patients, reduced protein intake was associated with lower femoral neck bone mineral density (BMD) and poor physical performance. This observation is in keeping with several studies in which a state of energy-protein malnutrition was documented in elderly patients with hip fracture. [ref]Äldre behöver förmodligen mer protein än unga förmågor, men det betyder inte att ett högt proteinintag är bättre - tvärtom, men det beror dock på proteinkällan...
It has been suggested that dietary protein intake may be a risk factor for osteoporosis, and high-protein diets are associated with increased bone loss. Many scientists have examined the relationship between types of protein and urinary calcium excretion, and found that although animal protein was associated with increased urinary calcium excretion, soy protein was not. [ref]Summering...
Dietary risk factors for osteoporosis include low calcium intake, low or high protein intake, low vitamin intake, smoking, and high intake of alcohol, coffee, carbonated beverage and salt. [ref]Vad som anses "högprotein" varierar ganska kraftigt om man tittar på olika studier - från över eller lika med 1,2 gram/kg [ref] till över eller lika med 2,0 gram/kg [ref]. Detta gäller givetvis sedentära och idrottare kan nog lägga till runt 0,5 gram på de siffrorna innan det bör anses vara högproteinkost. Lågproteinkost brukar anses vara runt 0,6 gram/kg.
Vad är er erfarenhet av paltkoma? Om ni "lider" av detta och fixat det, hur har ni gjort då?






