Helhetslösning

Det krävs en helhetslösning för dagens hälsoproblem anser jag. Den så kallade skolmedicinen erbjuder givetvis inte detta. Att det kallas för "skolmedicin" är lite förvillande, men stämmer så till vida att man i Sverige inte kan utbilda sig som legitimerad läkare inom komplementär- eller alternativmedicin (KAM). I USA är dock detta möjligt och man blir en "riktig" läkare (Naturopathic Doctor - ND), dvs man utbildar sig till "naturläkare" inom primärvården (lite skillnad - i Sverige kallas "naturläkare" för kvacksalvare då vi inte har någon sådan utbildning).

Problemet med begreppet "skolmedicin" är att det ska vila på evidensbaserad medicin och beprövad erfarenhet, men gör inte det i praktiken. Man väljer att enbart ta till sig studier som handlar om läkemedelsinterventioner (dvs när man inte kan operera). Trots att PubMed är fullständigt nerkletad av studier som ger "kliniskt dokumenterad effekt" av t.ex kostintervention för flertalet åkommor med i många fall mycket bättre resultat än medicinering så väljer man att blunda, men öppnar ögonen så fort en ny medicinsk behandling blivit godkänd (trots att studierna på ett nytt preparat är väldigt få (eller enbart en) jämfört med t.ex kostinterventioner). Detta gäller speciellt "obotliga" sjukdomar som typ-2 diabetes, artrit, åderförkalkning, gikt, mm - sjukdomar som endast anses obotliga då det inte finns något läkemedel som biter på dem.

Jag har dragit upp denna videon med Joel Fuhrman tidigare. Det kanske uppfattas som lite tjatigt, men nästan för bra för att vara sant så ni lär få se klippet flera gånger på bloggen i framtiden. Tydligen är det ungefär så skolmedicinen fungerar rörande evidensbaserad forskning som inte innehåller läkemedel - stumma, blinda och döva (pga vinstintresse från läkemedelsindustrin kanske?)...



Det blev lite om reumatoid artrit i förra inlägget och jag vill fortsätta på det spåret av den enkla anledning att reumatism (och andra autoimmuna sjukdomar) anses obotlig. NDs har en lite annan uppfattning och ser istället till helheten för att dels stoppa förloppet och eventuell smärta, men även att fullständigt vända sjukdomsförloppet...



Ett annat exempel...



Kost är en genomgående behandlingsform och uteslutningsmetoden (ofta baserat på antikroppar mot olika födoämnen) är det som verkar ge bäst resultat. Vegansk kost utesluter redan nötkött och mejeriprodukter - två födoämnesallergier som verkar vara väldigt vanliga bland reumatiker [ref 1, 2, 3]. Förmodligen är detta huvudanledningen varför vegankost fungerar för så många olika krämpor - det är en "eliminationsdiet". Av precis samma anledning kan LCHF fungera om man är allergisk mot vete, råg, korn (gluten, den vanligaste växtallergin).

Fisk verkar tålas av de flesta (allergi mot fiskprotein förekommer givetvis, inget är allergisäkert, speciellt inte protein). Pescetarianer (fiskätande vegetarianer... ok, det är helt klart en motsättning) verkar ha bäst förutsättningar att inte drabbas av diverse degenerativa sjukdomar [ref]. Med tanke på hur jag själv äter idag så får jag nog titulera mig som pescetarian och jag upplever att jag mår bättre av enbart potäter, ris, diverse grönsaker och lite fisk (Kitava-inspirerat). Av försökspersonerna som led av eksem och/eller astma i biffallergistudien i förra inlägget så var 57,6% allergiska mot nötkött och över 30% allergiska mot mjölk (men endast runt 10% var allergiska mot vete/gluten). Med tanke på att jag själv fortfarande har en liten eksemliknande blämma i nacken ("neck rash") som inte försvunnit (dock förbättrats) av varken LCHF eller nollkolhydratkost (baserat på nötkött och mejeriprodukter) så är pescetarian-spåret värt att följa upp under en längre tid. Candida kan givetvis vara en annan orsak (LCHF garanterar definitivt inte att man blir frisk från en Candida-infektion). Man kan säga att jag använder nackblämman som indikator på resultatet av mina experiment.

Jackie's uppmaning i slutet av följande klipp är värt att beakta - ett nyårslöfte?



(missa inte förra inlägget med ett klipp om ytterligare en som botat sin artrit)

I ett kommande inlägg tänkte jag dra igenom lite forskning om en liten hypotes som föddes över ett glas rött vin så här på nyårsafton. Min hypotes är att läckande tarm (leaky gut syndrome) ligger bakom väldigt mycket (speciellt autoimmuna sjukdomar, eksem, astma, åderförkalkning, vinterkräksjukan, förkylning, etc). Av någon anledning verkar osmälta proteiner, men även fett och andra rester läcka ut i blodomloppet. Främmande proteiner attackeras av immunsystemet. Proteinerna kan tydligen likna kroppsegna proteiner (t.ex brosk rörande reumatism) och så länge tarmen läcker främmande proteiner blir kroppsegna proteiner "collateral damage". Kanske är personens immunsystem inte så träffsäkert (D-vitaminbrist är väldigt vanligt bland obehandlade glutenintoleranta t.ex [ref]) eller också är det helt enkelt inte meningen att vi kroniskt ska mata immunsystemet med främmande proteiner. Orsaken bakom den läckande tarmen skulle kunna vara allt från dålig tarmflora, NSAID (inflammationshämmande, smärtlindrande ofta receptfri medicin), Omeprazol (huurrr... jag ryser!), mjölkallergi, glutenallergi, kaffe, gifter eller infektioner. Att läka tarmen och få bort främmande ämnen/proteiner från blodet är avgörande tror jag. Hur man åstadkommer det spelar mindre roll bara man gör det (vegankost, LCHF (fast kolhydrater per definition är inte boven), fasta, tarmfloratransplantation, uteslutningsdiet, etc).

Läckande tarm som terminologi anses nog fortfarande som kvacksalveri inom skolmedicinen (?), trots att det finns mängder med studier på PubMed om "increased gut permeability" och flera studier som kopplar tarmläckage ihop med antikroppar mot födoämnen (vilket det kommande inlägget kommer att handla om). Kvacksalveri eller evidensbaserat? Väljer man att inte lyssna på sådana studier och rata allt vad objektiv granskning heter så var så god - fortsätt vara döv, blind och dum.

Uteslutningsmetoden - födoämnesallergi

Kan man vara allergisk mot nötkött? Hur konstigt det än må låta så verkar detta faktiskt vara sant, åtminstone om man får tro en studie som publicerades för några månader sedan [ref]. Det är dock inte den enda studie som nämner allergi mot alla möjliga animalier [ref 1, 2]. Matt Metzgar är den som skrivit om denna biffallergistudie [ref] och tydligen verkar allergin vara vanligare bland astmatiker och de som lider av eksem [ref] om än "endast" från 2% till uppåt 20%.

Jag har en arbetskollega som varit hos nån välkänd naturmedicinare i tyskland och fått beskedet att han inte får äta griskött. Hans allergisymptom har tydligen förbättrats, men är inte över.

Detta inlägg tänker behandla hur min nuvarande kostfilosofi börjar utveckla sig till en uteslutningsmetod för optimal hälsa. Det handlar inte om att utesluta makronutrienter utan om födoämnen som triggar allergiska reaktioner (OK, man minimerar Omega6- och Omega3-intaget och uppnår ration 1:1 på naturlig väg för att "balansera" immunsystemet). Liksom Ulf Kilman så utgår kosten från att man börjar med att utesluta gluten (vete, dinkel, råg, korn) och mejeriprodukter (mjölk, smör, yoghurt, ost, etc) - resten av livet. Efter det får man prova sig fram. Tål man inte gluten kanske man även är allergisk mot andra sädesslag, t.ex. Ytterst få är dock allergiska mot potatis och därför är min kost potatis-baserad.

Förr så trodde jag givetvis att allt sådant här är nonsens - det är växter man är allergisk mot inte animalier - vi är ju naturliga köttätare precis som vargen (ironi). I verkligheten kan man vara allergisk mot i stort sett vilket protein som helst som man antingen injicerar (vaccin) eller som läcker genom tunntarmen direkt i blodet (leaky gut syndrome). Läckande tarm kan man få via födoämnesallergi (gluten/WGA/gliadin och NSAID är tydligen de vanligaste orsakerna). Vete brukar oftast få bära hundhuvudet - och det förtjänar en förstaplats - men få pratar om att komjölk kan vara minst lika farligt. Komjölk är som namnet antyder mjölk till kossor (kalvar) - inte till människor. Det är åtminstone min nuvarande hållning - mejeriprodukter är inte mat för människor. Paleo-förespråkarna (som t.ex Staffan Lindeberg) håller iaf med mig här. Är man lågkolhydratare så tycker jag att man ska läsa Blake F Donaldson's bok "Strong Medicine". Boken finns inte i tryck längre och svår att få tag i så jag har lagt upp en pdf här (tyvärr saknar mitt ex 12 sidor ur första kapitlet). Ett av mina favoritcitat ur boken...

We humans have always been and always will be interested in two vital things: food and reproduction. In this country food and reproduction seem to be quite similar in two respects - the quantity is too high and the quality too low. [sid 201]

Dr Donaldson pratar bl.a om att han behandlat barns dåliga tänder genom att plocka bort mjölk ur deras kost. Han har följande tycke för mejeriprodukter...

Milk, if in adequate quantity, is an ideal nursing infant food when taken through a teat from a similar animal. Taken from a different animal and preserved in a bottle, it can be one of the most heavily infected and irritating foods there is, regardless of the pearly-white color. Pasteurization, when enforced, has been a Godsend in the prevention of intestinal and glandular tuberculosis in children. But that seems to be about the only infection that is controlled by it, and there are many others. Heating cow's milk long enough, as in evaporated and condensed and dried milk, can destroy enough of the irritating qualities to permit its use by some babies and children suffering from eczema. Others can't touch cow's milk in any form.
The same objections apply to cream [...]
Chees can have the same infections and irritants that are in milk. The worst cases of eczema I have ever seen were contracted in Yugoslavia where cheese was partaken of twice a day for a couple of months. The dreams of the rarebit fiend, made famous by Winsor McCay many years ago, were based on solid fact. Cheese eating can lead to wild dreams and even Indians in the North country seem to know that cheese constipates them. [...]
Many people are aware of the way the body can resent egg eating. Eggs can apparently precipitate migraine headaches, at attack of irregular gout, and make a lot of skin diseases worse. One of the best-tasting breakfast dishes there is may be a perfectly made omelet, but it doesn't agree with a lot of us. Again no one knows why. Perhaps it is the high peptone content. [sid 206 och framåt - Strong Medicine]

OK, ni förstår, Donaldson gillar inte mjölk eller ägg. Kött, grapefrukt och kaffe är det som gäller i hans behandling. Han gillar förstås heller inte vete, men det nämnar han efter mejeriprodukter...

Bread can give a lot of people "sour stomach," and splitting headaches and joint pains and bad skins.

Donaldson va helt klart något på spåren - uteslutningsmetoden.

När man väl har läckande tarm så läcker proteiner från den diet man äter in i blodet. Immunsystemet reagerar på proteinerna som främmande och man får en allergisk reaktion. I värsta fall utvecklar man en autoimmun sjukdom (t.ex typ-1 diabetes, MS, SLE (lupus), reumatoid artrit, etc). Har man väl blivit allergisk mot vissa födoämnesproteiner så bör man nog undvika dem resten av livet.

Orsaken bakom läckande tarm kan vara många. I vissa fall är det vete (gluten) och i andra fall är det NSAID [ref 1, 2] (inflammationshämmande som t.ex Asprin, Magnecyl, Paracetamol, Ibuprofen, Diklofenak, etc) eller t.o.m stress [ref]. Spädbarn som får blödande avföring när komjölk introduceras i deras diet antyder att tarmen inte mår särskilt bra och borde läcka som ett såll - bra förutsättningar för att utveckla typ-1 diabetes och andra autoimmuna sjukdomar.

Både nollkolhydrataren Blake Donaldson och högkolhydrataren John McDougall är uttryckligen mycket emot mejeriprodukter. Här är en ganska animerad föreläsning på 1 timme och 17 minuter om eventuella hälsoproblem av komjölk...




McDougall drar upp en del referenser till studier om att komjölk inte är något vidare för reumatism, här är några exempel jag hittat [ref 1, 2, 3]. En annan studie resulterade i att reumatiker reagerade på vete, komjölk och kött [ref]. Å andra sidan säger en annan studie att födoämnesallergi förekommer endast hos 5% av reumatiker [ref], vilket tydligen inte stämmer om man ser vad som händer med människorna i sådana studier [ref], nästan hälften blir "friska". Jag hittade också den studie som McDougall nämner i föreläsningen [ref].

McDougall har en intervju med Phyllis som blivit frisk efter att ha uteslutit en rad födoämnen. Vete verkar alltid gå hand i hand med reumatism, men det räcker tydligen inte. Mjölkallergi verkar förekomma ofta ihop med nötköttsallergi. Soja och majs är andra. Genomgående är dock uteslutning av födoämnen tills symptomen försvinner.

Stärkelselösningen

John McDougall är utan tvekan min största inspiration för tillfället - speciellt med tanke på min potatisförälskelse. I följande föreläsning (1 timme och 15 minuter) drar Dr McDougall stärkelsens historia samt ingående vad stärkelse är. Han pratar även om sin kommande bok - The Starch Solution. McDougall, som namnet antyder, är irländare och som sådan älskar han givetvis potatis.

This truth is simple and is, therefore, easy to explain. You must eat to live. But the choice of what you eat is yours. There is an individual, specific diet that best supports the health, function, and longevity of each and every animal. The proper diet for human beings is based on starches. The more rice, corn, potatoes, sweet potatoes, and beans you eat, the trimmer and healthier you will be – and with those same food choices you will help save the Planet Earth too. [ref]

Man kan säga att min nuvarande kostfilosofi är en blandning mellan McDougall och Fuhrman. Joel Fuhrman förespråkar "nutritional excellence" vilket praktiskt innebär att äta mat med få kalorier och mycket näringsämnen (vitaminer, mineraler och fytonutrienter). Fuhrman glömmer dock bort att man får äta extrema mängder grönsaker för att få i sig tillräckligt med kalorier, men han har en poäng - optimal kost är inte enbart potatis (även om flera studier har bekräftat att man klarar sig utmärkt på enbart potäter även om man är idrottare). Givetvis säger McDougall detta också, foton på hans maträtter innehåller massa grönsaker. Men, kombinerar man McDougall's och Fuhrman's budskap/filosofi tycker jag att man får en god, näringstät och nyttig mix - grönsakerna blir som kosttillskott till potäterna, riset eller majset. Min syn på kalorisnåla grönsaker är just som kosttillskott - man kan äta hur mycket av dem som helst utan att få i sig särskilt många kalorier, men vitaminer & mineraler får man massor av - naturens eget kosttillskott. Fuhrman har här skapat en enkel formel och ett index för detta - ANDI - Aggregate Nutrient Density Index. Se följande klipp för mer information...



McDougall och Fuhrman har givetvis fått argumentera med varandra om sina smått olika uppfattningar. McDougall har rätt, Fuhrman har rätt. McDougall erkänner också att det kan finnas en terapeutisk effekt av att äta mer grönsaker, men tillägger också det jag insett (av att ha provat att bara äta Fuhrmans vegetabilier en halv dag) att man får väldigt lite energi men mycket bulk. För min del innebär det att magen blir full men jag blir aldrig mätt. Anledningen är givetvis leptin - kolhydrater höjer leptin (via insulin) och leptin gör att vi blir mätta samt höjer ämnesomsättningen (jag har nämnt detta många gånger tidigare)... förutsatt att vi äter tillräckligt mycket.

Stenålderskost en myt?

Potatisbullar på stenåldern? Mums :)

I ett nummer av den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS beskrivs fynd av mjölrester från 30 000 år gamla malstenar i dagens Italien, Ryssland och Tjeckien.
Fynden tyder på att många människor, på många platser, malde mjöl även under stenåldern. Mjölet, troligen från potatisliknande rötter, blandades med vatten och stektes.
Enligt forskarna har tidigare studier överdrivit betydelsen av kött i stenåldersdieten. Detta eftersom köttkonsumtion lämnar tydligare arkeologiska spår efter sig.
Dessutom har arkeologer förut ofta tvättat av stenåldersfynd, vilket gjort att alla spår av sädesslag eller växter har försvunnit. [ref]

Detta är taget ur ett inlägg på Aftonbladet utan ordentlig källhänvisning. Jag lyckades dock leta rätt på studien som har titeln "Thirty thousand-year-old evidence of plant food processing" på pnas.org...

The three sites suggest that vegetal food processing, and possibly the production of flour, was a common practice, widespread across Europe from at least ~30,000 y ago. It is likely that high energy content plant foods were available and were used as components of the food economy of these mobile hunter–gatherers. [ref]

Stenålderskosten blir mer och mer vegetarisk och kolhydratrik verkar det som... och Loren Cordain håller med [ref].

Anorexia Nervosa i repris

Står nu om tidigare studie på Läkartidningens hemsida [ref].

Ingen nyhet egentligen, det är ju samma studie som jag nämnde i det tidigare inlägget. Det är dock roligt att man skriver följande i Läkartidningen...

Vilken kost som är bäst för att bibehålla en lägre vikt efter bantning är huvudtemat i en studie som presenteras i New England Journal of Medicine. Frågan är relevant, då de flesta metoder för viktnedgång som presenteras inte har någon som helst vetenskaplig evidens, och bland de fåtal som faktiskt har det brukar effekten bara hålla i sig 6–12 månader. Därefter tenderar bantarna att gå upp i vikt igen. Vetenskapligt belagda metoder för varaktig viktnedgång är med andra ord svåra att finna. [ref]

LCHF var givetvis inte med. Min egen erfarenhet är förstås samma, jag gick också upp i fettmassa inom 12 månader (på LCHF). Jimmy Moore - den store LCHF-förespråkaren i staterna - har också gått upp en hel del på LCHF [ref]. Vissa hävdar förstås att han inte äter tillräckligt strikt eller äter fel - något även jag fått kritik för (trots att jag aldrig ätit något av Jimmy's skräpmat som lågkolhydratkakor och annat tjafs). Idag äter han någon form av semisvält-LCHF. 1800 kcal för en man = svält, nån dag äter han 2500, men andra äter han så lågt som 1600 kcal. Absolut, då går man ner i vikt - fråga Cambridge. Detta är förstås också ett utmärkt sätt att sänka sin ämnesomsättning på, vilket även Jimmy Moore gjort. Själv äter jag minst 2500 kcal varje dag och det är dagar när jag rör mig ca 6000 steg, 0 sekunders träning och relativt stillasittande kontorsarbete (OK, lyfta en och annan dator, det bränner ju en fruktansvärd mängd kalorier). Jag har å andra sidan högre kroppstemp än Jimmy Moore och förmodligen större muskelmassa, men ändå. Muskler bränner fett, lågkaloribantning och LCHF gör att man med tiden förlorar muskelmassa (ju smalare från början, desto värre senare) = man får mindre fettbrännande vävnad, men mer fett = Jabba The Hut?

Jag skulle (idag, när man är visare och mer erfaren) sätta mina pengar på Joel Fuhrman [ref 1, 2] om jag hade metabola syndromet, diabetes eller viktproblem. Kolla in Clarence Bass, han är ett ganska bra exempel på vad liknande kosthållning kan åstadkomma (även om han inte äter i närheten så näringstätt som Fuhrman är inne på).

Fettfobiker blir kolhydratfobiker

Andreas Eenfeldt länkade nyligen till en artikel i LA Times med titeln "A Reversal On Carbs" och handlar i stort sett om att byta fettfobin mot kolhydratfobi. Komiskt tycker ju jag, men å andra sidan - om alla cyklister byter till lågkolhydratkost då har jag ganska stora chanser att vinna en del lopp. Så för all del, gör det, skippa kolhydraterna! ;-)

Flera läkare i artikeln uttalar sig i stil med följande...

"Fat is not the problem," says Dr. Walter Willett, chairman of the department of nutrition at the Harvard School of Public Health. "If Americans could eliminate sugary beverages, potatoes, white bread, pasta, white rice and sugary snacks, we would wipe out almost all the problems we have with weight and diabetes and other metabolic diseases."

Hehe, ännu en blind man i mörkret - precis som jag en gång med andra ord. Roligt att han klumpar ihop potatis, vitt ris och pasta med godis och läskedrycker. Han har tydligen ingen aning om vad fruktos och glukos är till att börja med, vidare vet han tydligen inte att fruktos och glukos omsätts väldigt olika [ref]. Mycket godis är dessutom inte högkolhydrat. Ta en Snickers t.ex - ca 50E% kolhydrater och 45E% fett. Mars har 42E% fett, en doughnut har ca 43E% fett. Godis är å andra sidan extremt kaloritäta - vilket oprocessade kolhydrater inte är.

Doughnuts representerar kolhydrater i artikeln - trots att de innehåller extremt mycket fett. Hälften av kolhydraterna i en doughnut (donut) är dessutom fruktos (oavsett om det är HFCS eller sukros - vanligt vitt socker) - annars hade den aldrig varit söt och hade aldrig sålt.

100g doughnuts enligt denna sidan ger hela 399 kcal. 100g kokt potatis utan skal ger 86 kcal. Skillnad? No shit! Du får i dig 4,6 gånger så mycket kalorier om du äter dig mätt på doughnuts istället för potatis! Fallet nedlaget - vi äter för mycket skräpmat!

Högkolhydratkost å andra sidan ger precis det resultat Dr Willet vill åstadkomma - det har forskningen vetat om i över 100 år (att högkolhydratkost ger ökad insulinkänslighet).

HC overfeeding resulted in changes compatible with increased insulin sensitivity. In contrast, molecular changes in HF overfeeding were compatible with a reduced insulin sensitivity. [ref] [ref]

Jag har citerat några av dessa studier tidigare och väljer nu istället att ge uppmärksamhet åt Chris Voigt som åt 20 potäter per dag i 60 dagar. Resultatet blev precis det Dr Willet vill få till - förbättrade kolesterolvärden, kraftigt sänkta triglycerider, bättre fasteblodsocker och mindre fettvikt.

For 60 days, Mr Voigt's diet consisted of nothing but potatoes and a small amount of cooking oil (canola and olive), with no added nutritional supplements. Based on what he has told me, I estimate that 10-15% of his calories came from fat, 10% from protein and 75-80% from high-glycemic carbohydrate. His calorie intake ranged from 1,600 kcal (first 3 weeks) to 2,200 kcal (remaining 5.5 weeks) per day. Prior to the diet, he estimated that his calorie requirement was 2,200 kcal, so he attempted to stay as close to that as possible.
[...]
Mr. Voigt has posted the results of physical examinations, including bloodwork, from the beginning, middle and end of the diet. The change he experienced during that time is nothing short of remarkable. He shed 21 pounds, his fasting glucose decreased by 10 mg/dL (104 to 94 mg/dL), his serum triglycerides dropped by nearly 50%, his HDL cholesterol increased slightly, and his calculated LDL cholesterol dropped by a stunning 41% (142 to 84 mg/dL). The changes in his HDL, triglycerides and fasting glucose are consistent with improved insulin sensitivity (2, 3), and are not consistent with a shift of LDL particle size to the dangerous "small, dense" variety (4). [ref]

20 potäter per dag, vilket blir minst 450 gram kolhydrater, verkar vara ganska bra - men enligt Dr Willet är det alldeles för mycket vilket gör en sjuk och fet. Även mina egna värden är imponerande bra enligt etablerad vetenskap, trots min fruktansvärt sjukdomsframkallande och destruktiva högkolhydratkost.

Å andra sidan kan man förbättra sina blodfetter och gå ner i vikt på godis (Twinkies) också. Man skulle även kunna göra det med donuts, men då får man säkert börja räkna kalorier.

Om man överäter - vad lagras bäst i kroppen då?

Carbohydrate overfeeding produced progressive increases in carbohydrate oxidation and total energy expenditure resulting in 75-85% of excess energy being stored. Alternatively, fat overfeeding had minimal effects on fat oxidation and total energy expenditure, leading to storage of 90-95% of excess energy. [ref]

Enligt studien ovan så blir man varmare och inte lika fet av att överäta kolhydrater (glukos, inte fruktos) än man blir av att överäta fett.

And the nation's levels of obesity, Type 2 diabetes and heart disease have risen. "The country's big low-fat message backfired," says Dr. Frank Hu, professor of nutrition and epidemiology at the Harvard School of Public Health. "The overemphasis on reducing fat caused the consumption of carbohydrates and sugar in our diets to soar. That shift may be linked to the biggest health problems in America today."

Syftar Frank Hu på frukt och potatis eller på doughnuts? Man undrar ju i och med att alla andra i artikeln klumpar ihop allt i samma bytta. Nästan all frukt är lågfett, så äter man mycket frukt äter man per automatik lågfett... tills man friterar bananerna och häller glasyr över dem.

Americans, on average, eat 250 to 300 grams of carbs a day, accounting for about 55% of their caloric intake. The most conservative recommendations say they should eat half that amount. Consumption of carbohydrates has increased over the years with the help of a 30-year-old, government-mandated message to cut fat.

Stämmer verkligen det? 300g kolhydrater per dag - det är ju absolut ingenting - 1230 kcal. Jag äter minst 500g kolhydrater per dag. Enligt denna studien så åt man också 500g kolhydrater per dag långt innan fetma- eller diabetesepidemin (och även idag)...

Dietary carbohydrate steadily decreased from 500 g/d in 1909 to 374 g/d in 1963, largely because of a decrease in the consumption of whole grains. Simultaneously, dietary fiber decreased at a greater rate—by nearly 40%. Since 1963, the consumption of carbohydrates steadily increased back to 500 g/d; however, fiber consumption did not increase proportionately. This finding reflects an increased consumption of refined carbohydrates over this time period (Figure 1). From 1963 to 1997, the consumption of total fat increased nearly 30%, protein consumption increased 8%, and total energy consumption increased 9%. [ref]

Enligt dessa forskare så beror diabetesepidemin på HFCS - high fructose corn syrup. Läsk, godis och donuts är inte precis fiberrika. Slutsatsen är följande...

Increasing intakes of refined carbohydrate (corn syrup) concomitant with decreasing intakes of fiber paralleled the upward trend in the prevalence of type 2 diabetes observed in the United States during the 20th century. [ref]

Artikeln i LA Times spinner dock vidare...

"However, over time, as our bodies get tired of processing high loads of carbs, which evolution didn't prepare us for … how the body responds to insulin can change," he says.

Hur va det nu? Är det verkligen så mycket riktiga kolhydrater i jänkarnas mat? Det kanske är sockerglasyr som täcker deras favoritgodis, flottiga hamburgare, flottiga pizzor, donuts, friterade Mars bars (jo, det är sant, de fritera allt), fruktos och öl som "tröttar ut" kroppens möjligheter att processa kolhydrater? Det säger i alla fall väldigt många studier på fruktos. Jag håller med, människan är inte skapt för att hantera stora lass fruktos (eller alkohol), något som är omöjligt att göra om man inte processar maten hårt. Ni kanske borde äta som ni gjorde 1909 då ni var friska - dvs - ni äter kanske för lite glukos-baserade kolhydrater? Eller också kanske ni borde kolla in Kitava, Malawi, Zulu, Bantu, Yuzurihara, Peru, Tarahumara, Mexikanska Pima, Hunza, m.fl. Problemet blir förstås att ni måste äta mer än dubbelt så mycket kolhydrater och nästan 4 gånger så mycket glukos/amylos/amylopektin mot vad ni gör nu. Det lär bli svårt...




Är alla kolhydrater lika? Nej, tydligen inte...

Fructose, but not dextrose [glukos], accelerates the progression of chronic kidney disease. [ref]

Recent research suggests that a high intake of refined carbohydrates may also increase the risk of insulin resistance [23-26]. In addition, diets specifically high in fructose have been shown to contribute to a metabolic disturbance in animal models resulting in weight gain, hyperlipidemia [27], and hypertension [28]. [ref]

Consumption of fructose-sweetened beverages for 10 weeks increases postprandial triacylglycerol and apolipoprotein-B concentrations in overweight and obese women. [ref]

In an interesting model of diet-induced metabolic syndrome, the fructose-fed rat, the animals exhibit a series of metabolic syndrome features but do not weigh more than controls. However, their abdominal adipocytes are hypertrophic, a modification prevented by blockade of the renin-angiotensin system [90]. [ref]

We conclude that even moderate consumption of fructose-containing liquids may lead to the onset of unfavorable changes in the plasma lipid profile and one marker of liver health, independent of significant effects of sweetener consumption on body weight. [ref]

Because fructose does not induce a satiety effect, many foods that are made with fructose (eg, many soft drinks) do not fill one up, and we keep eating more and more until satiety takes effect. [ref]

Till läkarna i artikeln vill jag bara säga: Ert resonemang är bullshit, punkt slut - ni äter för mycket skräp därför är ni sjuka och feta.

Rotfyllning - bakteriehärd som bidrar till folksjukdomar?

Danny Roddy skickade upp en länk till ett inlägg av Dr Marvin på The Center for Natural Dentistry. Inlägget tar upp hur läbbigt det kan se ut under en rotfylld tand - infektion av stora mått.

At The Center for Natural Dentistry, we do not recommend root canals or root canal therapy. Why? Because more often than not, root canals result in an infection. While that infection may never cause a noticeable health problem, a substantial number of people will suffer adverse affects. The risks of root canal therapy do not outweigh the "reward" of keeping a dead tooth in your mouth. [ref]

Jag letade vidare och hittade fort ett par forskningsartiklar som kopplade ihop dålig tandhälsa med systemisk inflammation, t.ex åderförkalkning, kroniskt förhöjt CRP, dåliga blodvärden, mm. Här är ett par utdrag...

Increasing evidence over the past decade suggests a link between periodontal disease and atherosclerosis.
[...]
However, several prospective studies have suggested a 1.5- to 2.5-fold increased risk of developing complications of atherosclerosis among patients with periodontal disease at baseline.
[...]
At the very least, the prospective studies demonstrate that periodontal disease precedes atherosclerosis. Overall, the observational studies support a strong link with atherosclerosis, but cannot prove causation. [ref]

En annan artikel...

Recent evidence suggests that periodontal disease may predispose to atherosclerotic cardiovascular disease. Data support mechanisms of host-derived local and systemic proinflammatory responses similar to atherosclerosis, consisting of monocytic-derived cytokines and other inflammatory mediators, which are induced by periodontal pathogens and its endotoxin, lipopolysaccharide. These mechanisms may contribute to the start of vascular endothelial dysfunction and further sequelae leading to atherosclerosis. Experimental evidence and biologic plausibility appear to support this proposal. However, clinical evidence from a MEDLINE search from January 1966-December 1999 proposed a weak or no correlation primarily due to confounding factors. The aim of care is to reduce vulnerable pathogens from the infected periodontium by standard treatment; however, new approaches appear promising. Increased awareness of a potential link among infective agents, immunoinflammatory processes, and atherosclerosis may clarify clinical implications.
[...]
Periodontal tissue destruction results from endotoxins including, but not limited to, LPS released by gram-negative anaerobic bacteria in subgingival plaque and host immunoinflammatory responses induced against the bacteria and LPS. Thus, subgingival biofilms constitute an enormous and continuing bacterial load. This may result in gingival ulceration causing edema, bleeding, and local pain around the tooth, which allow intact bacteria continually to shed LPS, which serves as a reservoir pool, allowing entrance into the systemic circulation.
[...]
Induction of serum antibodies (e.g., IgG, IgA),[16] elevation of C-reactive protein levels, activation of platelets, and increases in polymononuclear neutrophils soon follow. A local, mucosal immune antibody against hsp65/60 in the development of gingivitis and/or periodontitis was reported.[22] The IgA antibody titer of saliva was higher in patients with periodontitis than in those with gingivitis or healthy gingivae. In addition, those with periodontitis have higher levels of C-reactive protein than those without the disease.
[...]
The proposed associated risk of periodontal disease for atherosclerosis potentially is linked to mechanisms of numerous systemic effects of LPS.[9] One of these is initiation of a proinflammatory cascade subsequent to LPS binding to a specific receptor on various leukocytes, most notably monocytes and macrophages. This interaction stimulates production and release of various inflammatory mediators as well as cell-specific potent mediators. The effects of LPS on activation of coagulation and complement cascades, lipid metabolism, and rheologic factors also contribute to this association. [ref]

Har man detta redan från början så hjälper givetvis inte en kostförändring - oavsett vad kosten innhåller eller inte innehåller. En godis-, socker-, honung- och läskedrycksfri kost rik på vitaminer & mineraler och fattig på antinutrienter (fytinsyra, t.ex spannmål) kan förstås hålla tänderna friska när man väl har friska tänder. Men, enda lösningen för att fixa en infekterad rotfyllning är nog att dra tanden... och då kanske det låter ungefär så här...

Exempel på nuvarande kostexperiment

Här är ett exempel hur "lågprotein"-kosten med kokosfett kan se ut. I stort sett äter jag väldigt nära "Kitava-style", dock betydligt mer frukt. Sötpotatis kan förekomma, men jag föredrar de latinamerikanska varianterna (vanlig "svensk" potät). Under detta experiment äter jag dock lite mindre protein.

Kitava-folket äter "lågfett" enligt vissa, men 20E% blir ändå en del fett (laplap förekommer nog också på Kitava, inte bara på Vanuatu). På Kitava äter man tydligen 21E% fett (kokosfett), 69E% kolhydrater (taro/yams/sötpotatis) och 10E% protein (typ 100g fisk eller gris per dag i genomsnitt). Detta är Staffan Lindeberg, et als, genomsnittssiffror - vissa dagar äts det extremt mycket kolhydrater (90E%) medan andra perioder frossas det i gris (t.ex när man skördar taro/sötpotatis/tapioka/yams och det är fest).

Så här kan en dag för mig se ut (exklusive eventuell grönsallad)...


Om jag någon dag vill fetta till det lite extra blir det max 30E% fett, vilket blir en betydande del...


Jag gillar smoothies med banan, ägg, kokosmjölk, vanilj, spenat(!) och havredryck, eventuellt även kakao. Man håller sig mätt länge och det smakar fantastiskt gott, rena rama godiset. I princip blir det 2 ägg per dag, massa bananer, en del torkade aprikoser, kokosmjölk och/eller kokosfett, potäter och grönsaker. Med 2 ägg och massa bananer/aprikoser blir det 7E% protein på 3000 kcal (2 ägg uppfyller lätt RDI av B12 per dag för övrigt). Det är förstås inte alltid jag äter 3000 kcal så procentandelen protein kan skifta lite från dag till dag, men då är även fettet och kolhydraterna nerdragna så där är nog ration ungefär samma.

Kosten är lite låg på kalcium, jod, A-vitamin och D-vitamin. Kalcium, jod och A-vitamin är ungefär hälften av RDI, dock är det ganska svårt att uppnå RDI om man plockar bort mjölkprodukter. Innan man började mjölka kossor så undrar man ju hur folk överlevde med så lågt kalciumintag. Givetvis var det inget problem, det finns snarare belägg för raka motsatsen.

Kosten är låg på natrium - 1 gram per dag, men hela 930 mg magnesium per dag enligt siffrorna ovan. Kalium vågar man nästan inte redovisa då det är utanför alla normer - men inte lider man av det precis. Omega-6 (n6) ligger på runt 3-4g/dag och Omega-3 (n3) runt 1,5g per dag. Banan och aprikos (och även de flesta frukter) har en n6/n3-ratio nära 1:1 - det som sabbar den ration är havredrycken och äggen. Jag förstår hur en spannmålsrik kost ihop med spannmålsproducerat kött/ägg/fisk och sojaolja/majsolja/bomullsolja lätt kan totalsabba n6/n3-ration - eller snarare nästan totalt utesluta n3 ur kosten. Pizza, McDonalds, etc är - idag - bra exempel på sådan kost. Äter man "paleo", dvs utan spannmål samt gräsbeteskött, vild fisk och eko ägg så kommer man väldigt nära 1:1-ratio av n6/n3. Frukt innehåller som sagt nästan lika mycket n6 som n3.

Ibland använder jag krossade linfrön och strör över potatisen eller i en sallad - det ökar n3-intaget ordentligt. n3 i mitt fall är förstås vegetabiliskt n3 (alfa-linolensyra), vilket för övrigt är den enda n3-fettsyran som är essentiell (kroppen kan tillverka DHA och EPA precis som den kan tillverka GLA från n6, även om processen inte är supereffektiv).

Det roliga är att med detta kostupplägg kan man lätt få maten att smaka som efterrätter - eller faktiskt vara efterrätter. Ris a la Malta eller kokosbollar, t.ex (utan sockret då förstås) - till middag, vad sägs om det? :-)

Kokosfett + lågt proteinintag = Magisk kombo?

Hittade följande artikel om MCT-olja och kokosfettets förträfflighet - The Fat That Can Make You Thin. Jag har skrivit om kokosfettets förträfflighet förut, bl.a med referenser till studier som visat ökad pyruvatoxidation ("sockerförbränning") och ökad prestationsförmåga - så kokosfett har onekligen en plats i min mat, även om jag inte överdriver. När jag "överdriver" (ett ord som är synonym till "normal" i min ordbok om ni inte råkar ha märkt det än) mår jag inte så bra, vilket tyvärr verkar vara en nackdel med "snabba fetter", dvs mellanlånga fettkedjor (MCT - medium chain triglycerides). De kan inte lagras i kroppen utan måste brännas direkt vilket kan skapa lite problem om man får i sig för mycket (illamående, oro, hyperaktivitet och svettningar). Lägger man sig på en bra nivå eller äter lite i samband med måltid så kan man säkert ta del av fettets bra egenskaper trots att man "bara" äter ett par matskedar per dag. Här är ett litet utdrag ur artikeln...

In a recent study published in the Journal of Nutrition researchers reviewed all the published studies to date on MCT and weight management. These studies demonstrated that diets containing MCT result in an increase in energy, a rise in metabolism, increase burning of calories, decrease in food consumption, lower body fat mass, and reduce body weight.3 Because of these effects, the authors of this study recommend using oils containing MCT, such as coconut oil, as a means to lose excess body fat, control weight, and even treat obesity.

One of the reasons why coconut oil is effective in reducing body fat and lowering weight is because it contains fewer calories than any other fat. For this reason, it has gained the distinction of being the world's only natural, low-calorie fat. When you use coconut oil in your food preparation, you can eat the same types of foods as you normally do yet consume fewer calories.

The fact that coconut oil contains fewer calories, however, is not the main reason it has gained a reputation as a low-calorie fat. Its advantage in weight management is due primarily to its affect on metabolism. Medium-chain triglycerides in coconut oil are smaller than other fats and, therefore, digest very quickly, so quickly in fact, that the body uses them as an immediate source of fuel rather than pack them away in storage inside our fat cells. MCT are used to produce energy much like carbohydrates and, therefore, they do not circulate in the bloodstream like other fats. For this reason, they do not supply fat to fat cells or contribute to weight gain.

One study evaluated the body weight and fat storage for three different diets-a low-fat diet, a high-fat diet containing LCT and a high-fat diet containing MCT. Calorie content in the diets were elevated to induce weight gain. The testing period lasted for 44 days. At the end of that time, the low-fat diet group had stored an average of 0.47 grams of fat per day, and the LCT group 0.48 grams/day, while the MCT group deposited only 0.19 grams of fat per day. The MCT group had a 60% reduction in the amount of body fat stored as compared to the other diets.4

Lågproteinkost?

Själv laborerar jag med procentandelen fett/protein/kolhydrater. Det börjar luta åt "high carb, high coconut oil, low protein". Kolhydrater har jag pratat om tidigare. Det är betydligt svårare för kroppen att göra om glukos till kroppsfett än kostfett till kroppsfett - kostnaden är alltså högre. Överäter man glukos ("kolhydrater") höjs ämnesomsättningen, vilket den inte gör om man överäter fett (detta gäller dock inte kokosfett, dvs MCT-olja, se artikeln och mitt inlägg ovan)...

Carbohydrate overfeeding produced progressive increases in carbohydrate oxidation and total energy expenditure resulting in 75-85% of excess energy being stored. Alternatively, fat overfeeding had minimal effects on fat oxidation and total energy expenditure, leading to storage of 90-95% of excess energy. Excess dietary fat leads to greater fat accumulation than does excess dietary carbohydrate, and the difference was greatest early in the overfeeding period. [ref]

Varför lågt proteinintag? Enligt följande studie så blir det mer kostsamt för kroppen att gå upp i vikt (både muskelmassa och fettmassa) ju lägre proteinintag man har. Är det tillräckligt lågt ökar istället ämnesomsättningen, förmodligen i ett försök att bränna bort maten fort och öka matintaget (något man också ser när maten inte ger tillräckligt med vitaminer eller mineraler)...

The first issue to be considered is why the same individual can apparently dispose of a considerable excess of energy when the diet is low in protein, but to a much lesser extent when the dietary protein level is adequate? Bearing in mind the demonstrations of the potent stimulatory effect of protein deficiency on thermogenesis (thereby underlying the low efficiency of growth) in many species including laboratory rodents, pigs, monkeys and human infants,12 ± 15 and that other nutrient deficiences - for example in vitamin A, copper, iron and potassium - also result in low efficiency of growth and increased thermogenesis, 16 the teleological argument can be put forward that a high capacity to activate DIT has emerged during the course of evolution as an adaptation to nutrient-deficient diets. As argued by Stock,11 the necessity to increase DIT in the face of nutrient deficient diets probably had survival advantage during the course of mammalian evolution since it enables the overeating (on an energy basis) of such nutrient-deficient diets in an attempt to achieve an adequate intake of the specific nutrient, but without the disadvantage of excessive fat accumulation [ref]

Man blir alltså varmare om man har väldigt lågt proteinintag. Det är dock frågan om 3E% protein i denna/dessa studier, vilket nära nog är omöjligt att ha - även om man är "banan-vegan". Lågt-proteinintag leder förstås till att man inte bygger muskler, det är förstås nackdelen. Fördelen är att man kan äta "hur mycket som helst" utan att gå upp i vikt (inklusive fettmassa) - skillnaden mellan lågprotein (LP) och normalprotein (NP) är ändå ganska stor...

It is shown that for all the five individuals, the cost of weight gain is much higher on the LP diet (range of 80 to above 300 MJ=kg) than on the NP diet (range of 25 ± 45 MJ=kg) [ref]

En person i studien kunde inte gå upp i vikt alls trots överätning (allt brändes bort), alla gick dock upp betydligt hårdare/svårare på lågproteinöverätning än normalproteinöverätning (15E%). Den teori jag prövar är huruvida 10E% eller lägre proteinintag kan ha liknande effekt. Kombinerar man 10E% protein med kokosfett - som ökar ämnesomsättningen, ger mättnadskänsla och minskar kaloriintaget - kanske man får en synergieffekt?... skall testas noga närmsta veckan. Proteinintaget blir från frukt och potatis (kanske runt 6-7E% protein) samt 2 ägg per dag (vilket blir max 10E% totalt). I morgon väntar en smoothie på 5 bananer, massa kokosmjölk och en halv liter Oatly Eko Havredryck... mixat med kakaopulver och vanilj... mums :-)