Värdet av en balanserad kost

Alex Lewin (@Feed Me Like You Mean It) skrev nyss om en vegan - Tasha @voraciouseats.com - som börjat äta kött igen på grund av hälsoproblem. Inget nytt, ni vet hur det slutar för många veganer (som faktiskt är veganer 24/7/365) förr eller senare - anemi på grund av allvarlig B12- och järnbrist (oavsett kosttillskott). I hennes inlägg A Vegan No More beskriver hon hur B12-bristen gav typiska anemi- och bristsjukdomssymptom som håravfall, hudproblem, svår energitorka och blodsockersvängningar. Låter som typiska svältsymptom i min bok, kunde lika gärna vara Auschwitz - och det är det - ett frivilligt arbets- och förintelseläger - anorexia nervosa - där man utesluter mat. Träna mer, ät mindre! Arbeit macht frei!

Roligt nog sammanfaller symptomen hos veganer med de som vissa nollkolhydratare (vLCHF) fått med tiden (dvs håravfall, låg kroppstemp, iskalla fingrar/fötter, hudproblem, mm). Danny Roddy är ett utmärkt offentligt exempel, förutom att han inte tappade håret - men hypotermi borde klinga illa nog. Nu behåller han både håret och betydligt högre kroppstemp och bättre hälsa på en mer "balanserad" kost. Just håravfall verkar vara ganska vanligt när man nollar kolhydraterna om man tittat runt på diverse lågkolhydratforum [ref] [ref] [ref]. Det står t.o.m i Kostdoktorns FAQ, klokt nog nämner han rubbad ämnesomsättning - vilket är vad det handlar om, heter också svält eller undernäring (kärt barn har många namn). Katekolaminer och kortisol stressar kroppen, tillräckligt lågt med kolhydrater och man lever med kronisk stress. Hår, muskler, fin hud, obunden energi och andra "lyxprylar" lär inte bli så populärt för kroppen att prioritera - istället prioriteras fettinlagring och diverse mekanismer för att sänka ämnesomsättningen. Jimmy Moore är ett perfekt exempel, han har gått upp över 30 kg genom att äta LCHF.

Många LCHF:are tycker att håravfallsproblemet kan förklaras som "detox" - "gifter" går ut och gör att man tappar hår. Lägg av! Var Auschwitz-fångarna också på en hälsofrämjande detox-kur eller? De gick på katekolaminer - det som gör alla dieter effektiva. Ju bättre och snabbare viktnedgång, desto mer katekolaminer. Kan man sedan hålla katekolaminerna förhöjda 24/7 så är det ännu bättre (vLCHF/nollkolhydratkost). Själv tappade jag aldrig hår på LCHF, men mitt har alltid varit hårt och tjockt som den tätaste granskog. Mycket riktigt krävs det rediga avverkningsmaskiner för att klippa det - håret bokstavligt talat äter rakapparater.

Kanske är vegankost mer förödande för hälsan jämfört med nollkolhydratkost. På vegankost finns det tillräckligt med insulin för att lagra alla näringsämnen, men då några näringsämnen saknas (B12) spelar det ingen roll. På vLCHF/nollkolhydrat sjunker insulinet så lågt att näringsämnen blir svårlagrade, vissa näringsämnen finns inte om man inte äter pinfärskt icke hängmörat kött (C-vitamin) medan andra finns det ett överflöd av (B12, järn och zink) - men vad spelar det för roll när insulinet är så lågt att det knappt kommer in i cellerna? Speciellt inte när muskelceller blivit insulinresistenta på grund av att de tvingas bränna fett då blodsockret behövs till de röda blodkropparna och hjärnan. Same same, but different. Tasha's läkare lägger fram ett ganska bra råd tycker jag...

“You see,” she concluded, “for many, if not most, people a totally plant based diet is not a good thing. It obviously is not working for you and that is nothing to be ashamed of. The body has evolved to utilize meat efficiently and healthfully, not tablets or pills. You’ve been taking B12 supplements for years, and you’ve been trying to take iron supplements for weeks, and they haven’t been utilized by your body at all. Supplements are a very poor substitute for whole foods. Taking medication is not the best option and it is not necessary; you could almost certainly regain your health on a balanced diet. It is my recommendation that you try that.” [ref]

En vis läkare minst sagt.

Vi är ju uppväxta med begrepp som balanserad kost, att äta frukt och grönt, mm. Sådana begrepp får en helt annan innebörd när människor verkligen provar att skapa obalans i kosten. Vissa klarar sig bra, medan andra bokstavligt talat går under. Paleo for population control är även Vegan for population control. Blandkosten (jordbrukssamhället) har ändå gjort att vi är 7 miljader på denna jord - något måste vi gjort rätt? Överbefolkning är ett problem som man eventuellt kan lösa genom att äta paleo- eller vegankost. Tyvärr lär vi bli 7 miljader ganska fort igen med tanke på att man i mitt samhälle kommer att äta kossor, fisk och massor av potäter vilket gör att vi blir näringsladdade bomber med libido som schimpanser... kanske även lika håriga då testosteronet är högt och kortisolet lågt. OK, nu apade jag mig lite för mycket kanske, men ni förstår poängen - utesluter man något tillräckligt länge får man problem förr eller senare. Balans är ett ganska bra ord...

Anorexia Nervosa

Det snackas en del om denna studien på diverse bloggar. Lågkolhydratare dissar den då LCHF inte var med. Samtidigt tar lågkolhydratare till sig studien då den säger att lågprotein/högkolhydrat/hög-GI gav sämst resultat - "haha, kolhydrater är sämst, där ser ni!"

Men, vad handlar studien om egentligen?

In this large European study, a modest increase in protein content and a modest reduction in the glycemic index led to an improvement in study completion and maintenance of weight loss. [ref]

OK, högproteinkost har ju alltid (åtminstone sen 80-talet) varit det första alternativet vid en deff. Martin Berkhan's senaste inlägg är på samma linje. Men handlar studien om det?

A total of 1209 adults were screened (mean age, 41 years; body-mass index 34), of whom 938 entered the low-calorie-diet phase of the study. A total of 773 participants who completed that phase were randomly assigned to one of the five maintenance diets. [ref]

"low-carorie-diet phase"? Ha! De inledde med att lågkaloribanta, dvs de svalt sig ner i vikt - de valde anorexia nervosa för att gå ner i vikt och sedan skulle de försöka äta "normalt". Refeed med andra ord. OK, det räcker för min del, end of story. Precis som Ancel Keys försökspersoner i Minnesota-experimentet så går alla upp massvis med kilon efter en svältperiod (lågkaloribantning, dvs anorexia nervosa). Jojo-bantning måste dö! Hur många ska inse att det aldrig funkar innan myten dör?!

The definition of insanity is doing the same thing over and over and expecting a different result. -- Albert Einstein eller Benjamin Franklin

Samma sak gäller tyvärr också om man utesluter kolhydrater, vilket fler och fler kommer att erfara om de någonsin väljer att börja äta kolhydrater igen.

Men, om vi leker vidare och tänker oss att inlägget fortsätter, vad händer egentligen?

Anorexia nervosa - självsvält, gärna i kombination med överdriven träning - även kallat "lågkaloribantning" leder till att kroppen sänker ämnesomsättningen (sparlåga) och blir fantastiskt bra på att lagra fett - oavsett var kalorierna kommer ifrån... när de väl kommer några kalorier dvs. I denna studien kom kalorierna och då var högkolhydrat/hög-GI-kost sämst, undrar varför?

In the analysis of participants who completed the study, only the low-protein–high-glycemic-index diet was associated with subsequent significant weight regain (1.67 kg; 95% confidence interval [CI], 0.48 to 2.87). In an intention-to-treat analysis, the weight regain was 0.93 kg less (95% CI, 0.31 to 1.55) in the groups assigned to a high-protein diet than in those assigned to a low-protein diet (P=0.003) and 0.95 kg less (95% CI, 0.33 to 1.57) in the groups assigned to a low-glycemic-index diet than in those assigned to a high-glycemic-index diet (P=0.003) [ref]

Efter självförvållad svält (anorexia nervosa) eller ofrivillig svält (koncentrationsläger) så drabbas de flesta av "reaktiv hypoglykemi" under rehabiliteringen [ref] [ref] [ref]. Reaktiv hypoglykemi kan i detta fall bäst förklaras ungefär så här...

"Hjälp! Jag svälter! Fattar du inte! [mat kommer förr eller senare] Äntligen mat! Nu gäller det att spara allt det går! Bukspottkörtel! Töm ALLT insulin, DET ÄR EN ORDER! Fortsätt sedan att producera insulin i mängder! Muskelceller! Gör er insulinresistenta, fettcellerna ska få allt! Snart svälter han/hon igen - ingen idé att ge mer energi till musklerna än vad som är absolut nödvändigt, fattar ni??!" - Varpå kroppen säger: "Aye Aye Sir!"

Kroppen kommer förmodligen inte att släppa den reaktiva hypoglykemin förrän den börjar närma sig den fettvikt den vill ha ("setpoint" eller idealvikt). Leptin och leptin-resistens styr denna mekanism. Ju mer man svälter, ju mer leptin-resistent kommer man att bli och förblir tills homeostas förhoppningsvis nås - vilket den gör om man äter massvis med kalorier (dvs man följer aptiten), speciellt från snabba kolhydrater. Både leptin och leptin-resistensen kommer att vara högre respektive sämre efter anorexia nervosa (lågkalori) och därmed slutar man fetare än man var innan man började med "svältkuren". Egentligen vill man att muskelceller är insulinkänsliga och fettceller är insulinresistenta, då bränner man allt och lagrar inget (om vi pratar om kolhydrater och i viss mån protein, fett lagras utmärkt utan insulin).

Dieting - actively depriving yourself of certain foods - activates the FAT Programs. The stress of forcing yourself to eat less and of denying yourself the foods you're craving, day in and day out, causes hormonal and chemical changes in your body. These changes act as a signal to your brain that it's time to go into fat conservation mode [...]. Dieting sends only one message to your brain: "There's not enough food. We'd better put every spare calorie we can into fat because we don't know where our next meal is coming from." In essence, dieting sends a famine message to your body that triggers the FAT Programs, and that's why diets don't work. It's unlikely that anyone has ever told a person struggling with excess weight to eat more, but if you're starving yourself to try to lose weight, that's exactly what I'm recommending you do.

Diets all follow a similar pattern. By eliminating or severely restricting items from your diet, your body will, for a time, lose weight. You may lose weight quickly at first, but then the rate at which you lose weight will start to slow. Eventually, you stop losing weight altogether. You find yourself in the unfortunate position of having to restrict yourself, count calories, or follow unnatural eating schedules, not to lose weight, but to simply maintain your current level of body fat.
-- Jon Gabriel, The Gabriel Method (sidan 75-76)

Men, om man "crave:ar" godis, glass och chips - ska man äta det då? Min rekommendation har varit att först prova att trycka ner några bananer, några dadlar, russin, aprikoser, dvs naturliga saker (även potäter, riskakor, mm). Suget kan bero på att kroppen vill "fetta till sig" och suktar efter mat som gör en fet (dvs höjer leptinet). Några som provat har berättat att det funkar ganska bra. Många gånger kan riktiga kolhydrater (speciellt frukt) bota både godissug och kaffesug, förutsatt att man har dem tillhands och äter mycket av dem så fort suget kommer. Om man känner att man behöver "tröstäta" så kanske man ska skaffa sig Jon Gabriels bok och komma underfund med de psykologiska bitarna varför man tröstäter.

Kroppen växer via ett flertal hormoner - främst insulin, IGF-1 och GH (tillväxthormon). När insulin är högt och GH är under "tillbakadragande" blir IGF-1 högt (fast bara om tillräckligt med kalorier och protein tillförs). Bäst på att höja insulin är glukos (t.ex stärkelse, dextropur, huvudkolhydraten i banan, aprikos, mm), ju snabbare desto bättre, dvs desto snabbare tillväxt, rehabilitering, återhämtning, osv. Bäst på att höja GH är kort svält (fasta) och träning - vilket förklarar varför anorektiker fort bygger muskelmassa om de börjar äta igen (dvs utöver fettmassa). Periodisk fasta bygger på samma principer. Snabba kolhydrater "drar inte ut på lidandet", man går fort upp i både muskelmassa och fettmassa under rehabiliteringen, men det kan dock knocka en anorektiker/lågkaloribantare/lågkolhydratare i början (insulinkoma, en värre variant av paltkoma). Kanske pallade inte de svältande bantarna att både gå upp fort i vikt samtidigt som de kände sig orkeslösa på grund av dålig blodsockeromsättning? Det verkar nästan så...

"Efter drygt ett halvår kunde forskarna konstatera att flest avhoppare och flest nya extrakilon fanns bland dem som skulle äta lite protein och ganska mycket vitt bröd, pasta, potatismos och andra kolhydrater med högt GI." Titeln på artikeln säger sig självt - "Mer protein håller kilona i schack"

Ja, det stämmer - om man har en sabbad blodsockeromsättning och kroppen tror att man svälter. Touche! En väldigt stor del av befolkningen i väst har sabbad blodsockeromsättning.

Fewer participants in the high-protein and the low-glycemic-index groups than in the low-protein–high-glycemic-index group dropped out of the study (26.4% and 25.6%, respectively, vs. 37.4%; P=0.02 and P=0.01 for the respective comparisons). [ref]

Som sagt, väldigt många har sabbad blodsockeromsättning idag.

Anti-diet = antidote?

Min metod är att göra precis som de överviktiga i högkolhydrat/hög-GI-gruppen gjorde i studien - fast härda ut. OK, med lite andra kolhydrater än "vitt bröd", faktiskt ännu snabbare - massa frukt (bananer, aprikoser, dadlar, russin), potäter (färska och varma!), vitt ris, majs, mm. Jag har dock ett annat problem - jag har inte lågkaloribantat, men jag har medvetet utsatt mig för kolhydratsvält genom att utesluta kolhydrater. Detta får man sota för om man någonsin skulle få för sig att börja äta kolhydrater igen. I mitt fall fick jag sota med kännbar och mätbar reaktiv hypoglykemi - lågt och ostabilt blodsocker efter måltid. Jag kunde sova dygnet runt, t.o.m i stolen på jobbet och kunde knappt hänga med i en diskussion, åtminstone inte i mer än 5 minuter, dvs stora koncentrationssvårigheter. När jag gjorde mitt första glukostoleranstest skakade mina händer så kraftigt att jag nästan hade svårt att ta blodproven. Nu ser värdena lite annorlunda ut och alla symptom är borta, men det tog 3 månader. 3 månader för en som har perfekt insulinkänslighet, perfekta blodvärden och inte är direkt överviktig. Det kommer ett inlägg senare om att högkolhydratkost med maximalt högt GI ger bäst och stabilast blodsocker. Stabilt är i min värld att det ska tåla en "jordbävning", dvs 100g rent glukos i ett glas vatten som man stjälper ner i ett svep - utan att man känner sig dålig - tvärtom! Idag blir jag mätt och varm av dextropur! OK, jag är fet (14-15% kroppsfett) - det är priset man får betala om man satsar på anorexia nervosa - oavsett om det är kalorisvält eller kolhydratsvält. Skrattar bäst som skrattar sist, om några månader kommer fettots återkomst...

För mer information om lågkaloribantning, jojobantning eller som jag väljer att kalla det - anorexia nervosa - se följande intervju med Jon Gabriel.

LCHF eller potatis?

Det sägs ju ofta att LCHF sänker en massa saker - kolesterol, blodsocker, triglycerider, mm. Vad sägs om att raka motsatsen gör samma sak? Det är egentligen inget nytt och huvudanledningen varför diabetesråden ändrades till att innebära lågfettkost, dvs högkolhydratkost istället för runt 40E% kolhydrater som diabetiker rekommenderades innan 70-/80-talet. Mer om det i ett senare inlägg.

Detta inlägg kommer inte att handla om högkolhydratkost i sig, utan bara något kul om Chris Voigt (VD Washington State Potato Commission- potatoes.com) som ätit 20 potäter per dag i 60 dagar och fått lite bättre blodvärden/hälsa på köpet. Mmm, potäter...





Det har funnits fler potatis-experiment genom historien.

Tarmflora och kosten

Det har snackats mycket om tarmflora bland kommentarerna - åtminstone från en person. Ämnet är väldigt intressant och det verkar ganska enkelt - har man en viss tarmflora är man smal medan har man en annan tarmflora är man fet (fast det behövs fler studier på området). Inga problem, så långt är vi överens. Det vi inte är överens om är huruvida kosten spelar någon roll över huvud taget.

Vad säger forskningen? Signaturen "dietdödaren" har uppmärksammat att man kan transplantera avföring från en smal person till en fet person varpå den feta personen får vissa förändringar av sina blodvärden (om än små). Även om människor i den studien inte förändrade sin vikt så har möss gjort det i en annan studie (se nedan). Detta är väldigt intressant. Jag är helt och hållet med på att tarmfloran förmodligen styr hela vår hälsa, sabbar vi den så kostar det dyrt - frågan är bara vad som sabbar den och vad som kan fixa den, ytterligare något vi inte är överens om. 30 års forskning på diverse lactobaciller (t.ex lp299v och allt vad de heter) har bevisat att de förbättrar hälsan. Ät dem som tillskott om ni känner för det (detta är kanske speciellt bra vid kostomläggning, t.ex från helanimalisk föda till växtbaserad föda - för att populera tarmen med tillräckligt många bakterier att bryta ner fibrerna, man kanske slipper gaser och diarré som många inklusive mig själv hade inledningsvis). Det vi inte är överens om är huruvida maten påverkar tarmfloran och hur maten påverkar vår ämnesomsättning (alltså det där enkla, att insulin utsöndras när man äter kolhydrater och att insulin bygger kroppen). Om maten påverkar tarmfloran och tarmfloran påverkar vår hälsa, är det då maten eller tarmfloran som är primär respektive sekundär?

Vi glömmer också en viktig detalj i sammanhanget - kroppsegna matsmältningsenzymer. De är sannerligen inte helt oväsentliga. Det blir svårt att bryta ner t.ex stärkelse utan amylas eller protein utan proteas. Funkar inte dessa då kommer man få stora problem med matsmältningen - med eller utan perfekt tarmflora. Är ämnesomsättningen skadad - i detta fallet - på grund av svältkost (t.ex bantning) så blir det svårt att bryta ner stärkelse/protein [ref] [ref].

Vi föds sterila - helt utan tarmflora. På väg ut tar vi del av mammans tarmflora och sedan omgivningen (via luften och bakterier på brösten vid amning). Vi ärver moderns tarmflora (vilket kanske inte är så bra om morsan är... fet). Men, beroende på vilken föda barnet får så gynnas - och dominerar - en viss tarmflora. Samma gäller i rått-/möss-studier där djuren initialt har en steril tarm. Det är lite roligt då tarmfloran inte ens är en del av vår egen organism utan bestående av helt egna - självständiga - organismer. Tarmfloran är bakterier som lever i symbios med oss. De bryter ner mat vi inte kan bryta ner själva (t.ex fibrer och resistent stärkelse). Biprodukten som bakterierna producerar är kanske framför allt kortkedjiga fettsyror och dessa påverkar vår ämnesomsättning ordentligt. De är absolut en del av orsaken bakom min kolesterolsänkning från 6,1 till 3,4 mmol (huvuddelen beror dock på mättat fett). Kolesterol/triglycerider sjunker och eventuellt ökar även insulinkänsligheten. Kruxet är att bakterierna måste få rätt föda annars blir det inte så mycket sådana fettsyror. Precis som vi så behöver dessa bakterier föda. Om vi inte matar dem med det de föredrar att äta överlever de då eller tar andra bakterier över? Man kanske inte ska leta efter människans optimala kost utan tarmflorans optimala kost? Är det orimligt att tycka att kosten spelar roll hur tarmfloran ser ut?

Jag tänkte försöka hålla inlägget kort, men det va inte så lätt. Istället låter jag forskningen tala för sig själv. Det roliga är att forskningen inte är överens :-)

Jag citerar och har markerat det som jag tycker är intressant. Låt er själva avgör om ni tycker att kosten spelar någon roll för tarmfloran eller ej, även om jag redan vet att en viss signatur avfärdar alltihop som nonsens. Det tog mig 2 timmar att samla ihop detta material, en blygsam tid och jag har säkert missat hälften av forskningen på området, men det gör den inte mindre intressant. Jag menar egentligen ingenting, inga råd, inget, bara att det finns stöd inom forskningen att tarmfloran anpassas till maten (logiken säger förstås att det är svårt att göra tvärtom).

Om man ändå ska ge några råd så är det råkost - gärna fermenterad (vilket är jättelätt att göra själv) - som gäller, ger massor av lactobaciller och andra småkryp. Innan kylskåpens tid så fermenterade vi friskt och vi pastöriserade aldrig något. I dagens sterila hantering av maten så förstår man lätt att den inte är så bakteriefylld precis. Opastöriserad ost (t.ex Roquefort som nästan kryper iväg av sig självt), sushi/sashimi, övermogen/mogen frukt och grönsaker som man inte tvättar alltför noga är förmodligen en bra start. Eller om ni föredrar en steril tillvaro, knapra kliniskt rena preparat producerade i laboratorium (probiotika).

Först så börjar vi med forskning som säger att det inte händer något...


We found no significant changes in the fecal bacterial counts following the two dietary interventions within and between groups, nor were significant differences found in the analysis of sIgA and stool ph. Clinical improvement at the end of the hospital stay tended to be greater in fasting vs. non-fasting patients with RA (p = 0.09). Clinical outcome was not related to alterations in the intestinal flora. [ref]


OK, ingen skillnad... eller?


These results support the fact that diet plays a modifying role on the composition of intestinal microflora, bile acids, and neutral sterols. [ref]


In animals harbouring floras of vegetarians, the extent of damage was in both organs significantly (69.2% in the liver, P lt 0.016 and 64.7%, P lt 0.042 in the colon, respectively) lower than in the meat consumer groups. Our findings show that diet related differences in the microfloras have a strong impact on the genotoxic effects of IQ and suggest that heterocyclic amines are less genotoxic and carcinogenic in individuals that consume mainly plant derived foods. [ref]


When discussing the potential mechanisms by which a vegan diet free of gluten alleviates the signs and symptoms of rheumatoid arthritis (RA), Hafström et al. [1] fail to mention the effect of the diet on the intestinal flora. In fact, we have reported two studies in this journal on diet-induced changes in the faecal flora in RA. When the flora of the patients in the study by Kjeldsen-Kragh et al. [2] (also cited by Hafström et al.) was analysed, significant differences were observed not only between baseline and later values and between periods of vegan and lactovegan diets, but also according to the clinical improvement of the patients. A statistically highly significant difference in the flora between patients with a high improvement index and those with a low index was found at 1 and 13 months of the study [3]. Similar results, with a significant difference between the high and low responders, was also observed when the faecal flora of RA patients receiving ‘living food’, a form of uncooked vegan diet, was examined [4]. [ref]


Changes in disease activity were found to be associated with concurrent alterations in the fecal microflora and in the antibody activity against P. mirabilis. These findings may indicate that the beneficial effect of dietary treatment is caused by alterations in the microflora secondary to changes in the diet. [ref]


Antibody activity against P. mirabilis was therefore measured in serum samples from the patients who participated in the trial of fasting and vegetarian diet. The change to a vegetarian diet caused a significant decrease in IgG antibody activity against P. mirabilis (38). The decline was significantly more pronounced in the diet responders than in the nonresponders and omnivores (Figure 3). Furthermore, this decline correlated significantly with a decline in a composite index of disease activity. In contrast, antibody activity against Escherichia coli showed no change in response to dietary treatment nor did it correlate with changes in disease activity. These results suggest an attenuation of the IgG immune response against P. mirabilis but not against E. coli during treatment with a vegetarian diet. This may be due to reduced stimulation of the immune system by Proteus antigens. The immune stimulation could either have derived from bacteria in the genitourinary system or from the microflora of the gut. [ref]


All rectal organisms, with the exception of the total anaerobes and lactobacilli, were lower in numbers when lactose, as compared with starch, was the carbohydrate fed. In each section of the intestinal tract sampled, the coliforms, streptococci, staphylococcus and molds and yeasts were also lower in numbers with lactose feeding. [ref]


Consumption of CM [cow's milk] or IF [infant formula] has a decisive influence on the composition of the intestinal microbiota. Supplementation with FO [fish oil] showed an effect on the microbiota only in the CM group. We speculate that these differences could be influenced by the intake of iron and n-3 polyunsaturated fatty acids, respectively. [ref]


This comparison revealed that the 2 groups of feces samples differed, but the differences were only significant after 1 and 13 mo, and were nearly significant after 7 mo (42). In a recent study, Peltonen et al (43) found significant diet-associated changes in fecal flora in Finnish rheumatoid arthritis patients who were randomly assigned to follow an uncooked vegan diet rich in lactobacilli. In this trial they also found significant differences in the gut microflora between diet responders and nonresponders, but no attempts were made to identify which bacterial species were responsible for these differences. These data can be interpreted in 3 ways: 1. The diet changes the fecal flora and thereby alters the amount and type of bacterial substances absorbed by the intestinal mucosa. The absorbed bacterial substances in turn influence the inflammatory process in the joints. 2. The cause-effect relation may be the opposite. Rheumatoid arthritis is a systemic disease that can affect almost all tissues, and a reduction in disease activity may also involve the intestine. Changed conditions in the bowel can in this way influence the growth conditions of the intestinal bacteria and thereby alter the balance between the different species of the microflora. 3. There may be a common unknown factor that is responsible for both the decreased disease activity and the changed bacterial profile of the fecal samples. [ref]


Three decades ago Olhagen and Månsson (39) found the Clostridium perfringens flora in the feces of rheumatoid arthritis patients to be qualitatively and quantitatively abnormal. These findings are intriguing in the context of dietary modulation of rheumatoid inflammation because these same authors and others were able to induce arthritis in pigs by feeding them dry fish powder only (40). The arthritis, which was very similar to rheumatoid arthritis, was also associated with an increase in fecal C. perfringens. [ref]


The present study indicates that the soy protein diet supplemented with isoflavone has an impact on the composition and metabolism of intestinal microflora and suggests that soy protein plays some roles in the effect of dietary isoflavones on the host through their effects on the intestinal microflora. [ref]


More good gut bacteria that help prevent diarrhea and inflammatory disease was found in African children who eat a high-fiber diet compared to children who eat a western diet. The study found that children from industrial societies who ate western diet typically high in fat and sugar had the type of gut bacteria linked to obesity, allergies and other diseases such as diabetes. [...] Among both groups, all breast-fed children had similar gut bacteria but when the children started to eat culturally distinct solid foods, the gut microflora started to change. Compared with the European children, African children’s gut bacteria were more diverse with high numbers of bacteria that digest plant fibers. The bacteria break down fibers that humans typically can't and make short-chain fatty acids that give people energy and protect them from inflammatory gut diseases such as Crohn’s disease and inflammatory bowel disorder. [ref]


Increasing awareness that the human intestinal flora is a major factor in health and disease has led to different strategies to manipulate the flora to promote health. The complex microflora of the adult is difficult to change in the long term. There is greater impact of diet on the infant microflora. Manipulation of the flora particularly with probiotics has shown promising results in the prevention and treatment of diarrhoea and allergy. Before attempting to change the flora of the infant population in general, a greater understanding of the gut bacterial colonisation process is required. The critical stages of gut colonisation are after birth and during weaning. Lactic acid bacteria dominate the flora of the breast-fed infant. The formula-fed infant has a more diverse flora. The faeces of the breast-fed infant contain mainly acetic and lactic acid whereas the formula fed-infant has mainly acetic and propionic acid. Butyric acid is not a significant component in either group. The formula-fed infant also has higher faecal ammonia and other potentially harmful bacterial products. There is a greater impact of diet on the intestinal microflora of the human infant. Several groups have explored the interactions between diet, the intestinal bacteria, diarrhoea (Howie et al. 1990; Pathmakanthan et al. 2000) and allergy (Wold, 1998; Bjorksten et al. 1999; Ouwehand et al. 2001). [ref]


The shift from a grain to a meat diet resulted in 1.5-2.5-fold increase in the activity of all three enzymes. Animals over 20 months of age, consuming a meat diet, showed further increases in fecal ß-glucuronidase activity, while the levels of all three microbial enzymes increased in old rats fed a grain diet. Feeding supplement of L. acidophilus significantly lowered the activity of fecal nitroreductase and azoreductase in meat-eating animals, but had no effect on nitroreductase activity in grain-fed animals. [ref]


"When we switched these humanized animals [from a low-fat] to a junk-food diet, high in fat with lots of simple sugars, the structure of the microbial community changed dramatically and very rapidly, not only in terms of who's there or which species but the proportional representation of species changed very abruptly within 24 hours," Gordon explained. "These mice also became obese on Western diets." "The microbes can adjust with astonishing speed to different types of diets," he said. And transplanting the microbes to another set of microbe-free mice also caused the new mice to gain weight, even though they were on a low-fat feeding plan. "They also showed that the microbiota passes from generation to generation," said Jun Sun, an assistant professor of microbiology and immunology at the University of Rochester School of Medicine and Dentistry in New York. "This raises the question of whether we can pass microbiota from mothers to children, and the answer seems to be yes." [ref]


A baby's first peas are a life-changing event, at least as far as the microbes in its gut are concerned. Ruth Ley at Cornell University in Ithaca, New York, and colleagues analysed the bacteria in stool samples from a baby boy from birth to the age of 2½ – the first time this has been done while the baby's diet was recorded. Predictably, his gut microbes grew more numerous and diverse as he aged, but profound shifts occurred when he was sampling new foods. Besides a course of antibiotics to treat an ear infection, it was the introduction of peas and formula milk that caused the greatest upheavals, Ley says. [ref]


Gordon also found in his mouse populations that changing the animals' diet caused a dramatic and rapid shift in the population of bacteria in their gut. Switching a mouse from low-fat plant chow to a high-fat Western diet resulted in an explosion of Firmicutes in less than a day. [...] That diversity and its impact came into plain view when the researchers started experimenting with the rodents' diet. When one group of mice was fed a typical Western diet, high in fat and sugars, they tended to gain weight and grow more Firmicutes gut bacteria and fewer Bacteroidetes. In mice given a low-fat plant-based chow, the distribution of the two groups of bugs flipped and the animals remained lean. [ref]


Also urinary output of phenol and p-cresol is lowered as are several fecal enzyme levels which are considered harmful. The rheumatoid arthritis patients eating the LF diet reported amelioration of their pain, swelling of joints and morning stiffness which all got worse after finishing LF diet. [...] Rheumatoid patients subjectively benefited from the vegan diet which was also seen in serum parameters and fecal analyses. [ref]


The Spanish researchers analyzed the gut microflora of ten healthy subjects with an average age of 30 assigned to consume a gluten-free diet for one month. Analysis of the participants’ feces showed that populations of healthy gut bacteria decreased following the gluten-free diet, while populations of unhealthy bacteria increased. [ref]


An uncooked vegan diet shifts the profile of human fecal microflora: We conclude that the dietary change to the uncooked extreme vegan diet known as living food and the return to conventional mixed Western diet both induce statistically significant alterations in fecal microfloras within 1 to 2 weeks as measured by GLC of stool sample bacterial cellular fatty acids, whereas the classical bacteriological techniques were not able to detect any significant microfloral changes. This suggests that the GLC method is not only much faster but also considerably more sensitive than quantitative bacterial culture in detecting changes in fecal microfloras. It is probably the simplest way to get answers to the following questions: Is there change and how big is the change in bacterial flora induced by any environmental factor such as diet, medication, or disease. [ref]


Moreover, the beginnings of the obesity epidemic back in the 1950s correspond with the introduction into the American diet of high-fructose corn syrup—which is actually a prebiotic, and which causes a ballooning of the number of Firmicutes in the gut. These data suggest the intriguing possibility that the manipulation of patients’ gut flora—through diet, probiotics, or prebiotics—might be a valuable new weapon in the “battle of the bulge.” [ref]


Maten är bara en variabel som kan påverka tarmfloran, det finns även andra. Därför är det viktigt med ett helhetsperspektiv och inte tro att allt beror på en enda hypotes...


Moderate disturbance during pregnancy was sufficient to alter the intestinal microflora in the newborn infant. These alterations could result in enhanced susceptibility to infection and suggest a mechanism for some effects of maternal pregnancy conditions on infant health. [ref]


The drop in the microflora was correlated with the display of stress-indicative behaviors, but not with cortisol secretion. In addition, infants who displayed numerous stress-indicative behaviors were more susceptible to opportunistic bacterial infection. These results suggest that strong emotional reactions to disruption of the mother-infant bond may increase vulnerability to disease. [ref]


Stressed mice showed dramatic reductions in these populations of lactobacilli. Populations of fusiform-shaped bacteria associated with the mucosal epithelium of the cecum and colon in control mice were reduced in stressed mice as determined by microscope examination of histological sections. Total anaerobic counts were similar, however, in both stressed and control animals. Environmental and dietary stress markedly alter the gastrointestinal microbiota in mice. Therefore, such stressful conditions profoundly affect the factors that regulate the localization and population levels of microorganisms in the stomach and intestines. [ref]



Slutord

Vad tror ni? Betyder kosten något i sammanhanget eller hänger alltihop på att man får rätt tarmflora av morsan vid födseln annars är man körd? Betyder allt detta att allt jag sagt tidigare plötsligt inte gäller längre så länge man har en viss tarmflora? Att fruktos i överflöd är helt OK, att n-6 i överflöd är helt OK, att för lite kolhydrater i kosten inte riskerar att bränna ut en, att överätning av kolhydrater inte förbränns i större utsträckning än fett, att kroppstemperaturen inte betyder någonting, att kolhydrater inte höjer varken insulin eller blodsocker, att svält inte förändrar hormonsystemet 180 grader och att kolhydrater i kosten inte ger en kemi som är raka motsatsen till svält? Det får ni bestämma själva. För egen del så tänker jag inte avfärda decennier av forskning bara för att den inte handlar om tarmfloran och jag tänker heller inte vrida och vända på forskningen för att hylva in den till något som forskningen inte handlar om. Om man inte vill se hälsa från ett helhetsperspektiv (kost, stress, träning, mm, ihop med tarmflora) då missar man vissa detaljer: att allt hänger ihop, ändrar man en variabel påverkas allt annat. Oavsett hur mycket probiotika man trycker i sig i form av kosttillskott så kommer det inte att rädda en från överträning om man tränar för mycket, t.ex. Låt oss inse faktum, vilka lyckas egentligen? De som bortförklarar vissa delar av forskningen och baserar allt på endast en enda teori? Eller de som ser till hela systemet? Vi kan ju bara ta några exempel på de som ser hela systemet - Diana Schwarzbein, Jon Gabriel, Scott Abel, Gabriel Cousens, Martin Berkhan, Clarence Bass, Tim VanOrden, m.fl.

Konsten att förstöra (och fixa) ämnesomsättningen

Jag har hittat en läkare, t.o.m en endokrinolog som säger att insulin är bra och att strikt LCHF/Atkins är en katastrof för ämnesomsättningen och därmed hälsan. Vill ni ha någon som inte är en "medicinsk dilletant" - som pratar om i stort sett precis det jag pratar om, att återställa ämnesomsättningen - så har ni en här.

Hon heter Diana Schwarzbein. I lågkolhydratkretsar kan namnet låta bekant då hon fackats in i lågkolhydratträsket. Varför förstår jag inte, hon är uttryckligt kritisk till strikt LCHF och kritisk till "för mycket" kolhydrater - hon är "in the middle" och säger det klart och tydligt, inte ens diabetiker ska äta under 10-15E% kolhydrater.

Diana Schwarzbein har utvecklat en "princip" för att läka skadad ämnesomsättning. Skadan kan vara allt från mildare fall som mitt till diabetes. Hennes "test" är enklare än det jag och Matt Stone pratar om (att mäta kroppstemperaturen)...

If eating well makes you gain weight, you're gaining weight as your body is trying to repair it's damaged metabolism - and that's the transition.

Så äter man kolhydrater och går upp i vikt då är man skadad. Ska man då eliminera alla kolhydrater? Nej - Diana menar att man kan inte gå ner i vikt innan man har en frisk ämnesomsättning - man ska acceptera viktuppgången, det jag kallar konvalescensen...

Go through the transition, which is a journey of healing.
and so that's why you can get metabolically, or it seems like you
can get metabolically worse [fet, hypoglykemi, orkeslös, trött, osv] before you can get better. [...]

The premise behind the Schwarzbein Principle is you must be healthy to loose weight, not loose weight to get healthy.

Matt Stone pratar mycket om Diana Schwarzbein, men själv har jag inte brytt mig så mycket om henne. Anledningen har varit att hon ansetts som lågkolhydratare och jag har förstås en hel del förutfattade meningar om vad dessa förespråkar. Av någon anledning har LCHF:are i staterna vridit och vänt på det hon säger för att ge stöd åt deras felaktiga världsbild - att kolhydrater och insulin är av ondo.

Diana är kanske inte så populär i Sverige, speciellt då hon menar att t.ex en diabetiker inte ska äta under 75-100 gram kolhydrater per dag. 75g innebär ungefär 10-12E% för en vuxen person. 100g innebär ca 15E%. Har man inte diabetes då ska man inte äta så lågt och man ska absolut inte gå under det, menar Diana. Hon pratar om att äta kolhydrater och protein i ration 2:1 (2 gånger mer kolhydrater än protein) samt att äta kolhydrater varje måltid. Detta blir minst 20-25E% upp till ca 33E% kolhydrater. Visst är det lågkolhydratkost och inget jag håller med om - vill man hålla kortisolet lågt och maximera sin konvalescens då tycker jag att det krävs mer kolhydrater (kanske minst 40E%). Men, man ska absolut inte utesluta varken fett eller protein. Vegankost utan animaliskt protein är inte konvalescens, det är ännu en vända genom en ny diet. Visst kan man äta 80-10-10 någon dag för att sedan äta 40-35-25 nästa dag. I min värld innebär 80-10-10 inte lite protein då jag äter högkalorikost av den enkla anledningen att det krävs mycket kalorier för att fixa en skadad ämnesomsättning. 10E% protein innebär 100 gram protein för min del per dag, varav hälften är animaliskt. Jag håller dock inte med Diana om att man kan äta för mycket kolhydrater. Precis samma förnekande har jag sysslat med: faktumet att de mest hälsosamma folken på jorden idag äter minst 50E% kolhydrater.

Hon menar även att man kan mäta sig fram till hur mycket kolhydrater man behöver (via kortisol). Underförstått blir det - ju mer stress, desto mer vila och desto mer kolhydrater. Hon skulle därmed förmodligen inte säga emot den studie som hävdade att 30E% kolhydrater inte räckte för att återhämta sig från en timmes hårdare fysisk aktivitet per dag, men 60E% räckte [ref].

Diana menar vidare att "cardio" (löpband, spinning, motionscykel, uthållighetsidrott, mm) är förödande om man inte har en frisk ämnesomsättning - och det är jag själv helt övertygad om. Istället är korta styrketräningspass att föredra.

Jag har lagt upp en intervju med henne på YouTube. Videofilen går att ladda ner från www.schwarzbeinprinciple.com. Under ca 30 minuter går hon igenom den princip som ligger till grund för hela min syn på kost och hälsa i dagsläget - och jag visste inte ens om vad hon förespråkade för något. Diana framställer ett helhetskoncept baserat runt reparation av skadad ämnesomsättning - från att äta frukost, att äta ordentligt med mat, att äta kolhydrater varje måltid, att sova tillräckligt till att träna rätt (eller inte alls) och till tarmhälsa/födoämnesallergier. Har man skadat sin ämnesomsättning är hela systemet ur funktion - man behöver greppa hela situationen. Maten är central, men även vila och att stressa ner, menar Diana.

I videon förklarar hon åldersrelaterade sjukdomar som hjärtkärlsjukdom, m.m genom ett helt annat perspektiv - accelererat åldrande pga sabbad ämnesomsättning...

What is aging? Aging is the inability to rebuild, right, so we're all gonna age, we're all gonna die, that's inevitable. How would you like to accelerate your aging? Eat less and exercise more! That's a great way to use more than you can build, right, it's a very simple concept... but it's hard to get across, because our culture is - again - quick, what can I do right now, I wanna loose weight [...] I know, I'm gonna starve myself to death. I know that that sounds like, oh, she's exaggerating, but think again, what are people doing? They are running around [...] and they're skipping breakfast, and eating very little for lunch. And this crazy - and I hate saying this because I'm part of the low carb movement, but - on going too low on carbohydrates. Carbohydrates trigger insulin, insulin is a hormone that helps you rebuild.
[...]

You have a healthy metabolism when you're building your chemicals back in a rate you're using them. [...]

When do we have a chance to rebuild these chemicals? When we're eating and when we're resting. [...]

Healthy nutrition and getting enough sleep at night. Those are the two times that you're really going to be rebuilding, the rest of the time you're using things up. [...] If you can match building with using you have a healthy metabolism.

On the building side you have the hormone insulin. It is the main building hormone of your body. That's why it's so dangerous to get rid of that hormone. We don't want it too high, if it's too high you overbuild, but guess what's happening now? It's going too low. If you don't eat enough carbohydrates, insulin levels go too low and you don't rebuild.
[...]
you won't make neuro transmitters, you won't make hormones, you won't make enzymes, you can get depressed, you can get allergies, fatigue, sleep disorders, heart burn, constipation, those are the symptoms if you will. [...]
what can that lead to? All the degenerative diseases of aging. Heart attacks, alzheimers disease, cancers, type 2 diabetes, osteoporosis. That would be saying "I'm not building well". [...] Why is this so hard to see? Because it's happening over a long period of time.

Detta känner ni säkert igen. LCHF:are, stenåldersknaprare, veganer, m.fl som förklarar sig odödliga på grund av att de hittat den heliga Graalen...

[...] eating poorly can cause cancer, not gonna happen to me, hasn't happened to me, I don't feel what she's talking about, I don't believe what she's saying. Unfortunatly you can't feel when your hormones are out of balance initially, and that's the problem. And then when you're starting getting symptoms, and again we're gonna go back saying "I don't sleep through the night, get heart burn or a bit of bloating after they eat, or constipation" - there's a myriad of medications they can take for that right? [...]
If we can't get to you before you start getting the symptoms, let's at least start changing before you're getting the diseases [of aging].

Kolhydrater för diabetiker och oss andra...

I started my practice in 1991 with diabetics only [...]. If an insulin resistant patient who has diabetes needs to eat between 15 and 20 grams of carbohydrates 5 times a day, then if you don't have one of those syndromes you can't go to that level and you definitely can't go lower than that, I don't care who you are or what you think - because then you're going to be lowering your insulin way too low and that's going to not let you rebuild and you're back into accelerated aging.

Se hela intervjun! Om du inte redan ser mat, träning och hälsa ur hennes perspektiv så hoppas jag att du kommer att byta bana redan idag. Själv ska jag skaffa mig några av hennes böcker.




Matt Stone's senaste inlägg handlade just om sabbad ämnesomsättning så inlägget kommer lämpligt. Han la upp ett par klipp från fitnesscouchen Scott Abel. Scott läser mail från lågkaloriare och lågkolhydratare som både ätit och tränat sönder sig totalt. Scott och Kevin Weiss (den yngre killen) är dock inte så positiva när det kommer till att återställa ämnesomsättningen. Diana Schwarzbein är dock optimistisk - kan man bota diabetiker, även om det tar flera år, så borde man även kunna bota andra som inte hamnat så fel. Scott Abel's lösning låter bekant - ät riktig mat till mättnad och vänta tills hungern återkommer och ät igen - det är ju det både jag, Diana Schwarzbein, Clarence Bass, Jon Gabriel och Matt Stone pratar om. Jag gillar Scott's avslutande fras...

Metabolic damage is damage folks, you don't fix a broken engine by filling up your thyroid with air!

Nästa handlar om lågkolhydratkost och "body building" samt "cardio" som viktminskningsmetod. Scott pratar, precis som Jon Gabriel, om att de olika dieterna programmerar kroppen att ha en högre "setpoint" eller "idealvikt" (dvs kroppen tycker det är nödvändigt med en högre fettmassa då den tror att den svälter)...





Recipe for disaster - the low carb / cardio combination (synd att ljudet är dåligt)...